OBS: Detta är utgåva 2020.4. Visa senaste utgåvan.

Under vissa förutsättningar och efter en särskild ansökan kan en person få sina uppgifter i folkbokföringen skyddade genom att en sekretessmarkering registreras i folkbokföringsdatabasen. En sekretessmarkering innebär att en noggrann skadeprövning alltid måste göras för att avgöra om en sekretessmarkerad uppgift kan lämnas ut. Det är alltså inte fråga om någon absolut sekretess för uppgifterna. En sekretessmarkering är den lägre graden av skydd av personuppgifter.

Sekretessmarkeringen är en varningssignal

Skatteverket kan registrera en sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen om det av särskild anledning kan antas att någon skulle lida men av att uppgifter om en person lämnas ut (22 kap. 1 § OSL). En sekretessmarkering är en administrativ åtgärd och är enbart en varningssignal om att det finns ett behov av att göra en noggrann skadeprövning när någon begär att få ut en sekretessmarkerad uppgift.

Skriftlig ansökan

Det finns inga formella krav för att få en sekretessmarkering eftersom det är en administrativ åtgärd. I praktiken gör den som vill ha en sekretessmarkering en skriftlig ansökan till Skatteverket med motivering till varför personuppgifterna ska sekretessmarkeras. Någon form av handling eller intyg som stöder behovet av en sekretessmarkering ska finnas med som underlag för bedömningen.

Riskerar den enskilda att lida men?

Skatteverket kan i sin utredning ta kontakt med andra myndigheter, till exempel polisen, som kan tillföra information i det enskilda ärendet (17 a § FOL).

Skatteverket värderar och analyserar all information från andra myndigheter innan beslut. Sådan information är en del i utredningen men kan inte ensam ligga till grund för Skatteverkets bedömning.

Innebörden av att lida men (skada)

När Skatteverket prövar om en uppgift om en person kan lämnas ut eller inte, måste Skatteverket göra en s.k. skadeprövning och bedöma om den enskilda eller någon närstående till denne riskerar att lida men. Med begreppet ”men” avses sådan fysisk eller psykisk skada som riktas mot en eller flera personer.

Missbruk av personnummer ger normalt ingen sekretessmarkering

Vid missbruk av ett personnummer, till exempel identitetskapning, saknas normalt skäl för Skatteverket att registrera en sekretessmarkering i folkbokföringen. I dessa fall kan personen hänvisas till att själv kontakta exempelvis kreditupplysningsföretag för att spärra sitt personnummer.

Vid extrem förföljelse kan Skatteverket medge sekretessmarkering för några månader. Den som ansöker måste då bifoga kopia av en polisanmälan.

Familjemedlemmar

I varje enskilt fall måste Skatteverket pröva om även övriga medlemmar av hushållet behöver omfattas av sekretessmarkeringen för att den ska få avsedd effekt.

Egen medverkan krävs för att skydda sina uppgifter

Personen måste medverka till att skydda sina personuppgifter så att sekretessmarkeringen inte tappar sin effekt. Att publicera uppgifter om sig själv på internet kan till exempel innebära att effekten försämras även om man inte röjer var man vistas. För den som fortsatt utsätter sig själv för någon form av synlig, offentlig aktivitet fyller sekretessmarkeringen oftast inte någon funktion. Exempel på sådana aktiviteter kan vara politiska uppdrag eller vissa kriminella handlingar.

Överklaga ett beslut om sekretessmarkering

Skatteverkets beslut att inte registrera en sekretessmarkering kan inte överklagas. Det är inte heller möjligt att överklaga Skatteverkets beslut att ta bort en sekretessmarkering (RÅ 2005 ref. 12 och RÅ 2006 ref. 61).

Skatteverket prövar vilka uppgifter som kan lämnas ut för den som har en sekretessmarkering

Det är viktigt att komma ihåg att sekretessmarkeringen inte innebär någon absolut sekretess för en persons uppgifter. Den fyller inte någon självständig rättslig funktion utan motsvarar i princip den ”hemligstämpel” som en allmän handling kan ha (5 kap. 5 § OSL). En sekretessmarkering är alltså inte något bindande avgörande av hur sekretessfrågan ska bedömas vid varje enskild begäran om uppgifter.

När en begäran om att lämna ut sekretessmarkerade uppgifter kommer in ska Skatteverket bedöma om de omständigheter som är orsak till sekretessmarkeringen väger tyngre än de uppgifter som begärs ut, en s.k. skadeprövning. Skatteverket måste pröva varje enskilt fall. Normalt ska de skäl som låg till grund för införandet av sekretessmarkeringen vara tillräckliga för att vägra lämna ut den begärda uppgiften för en sekretessmarkerad person, men om Skatteverket finner att den begärda uppgiften är harmlös eller det finns en tillämplig sekretessbrytande regel kan den ändå lämnas ut.

Sekretessmarkering och andra myndigheter

Uppgifterna i folkbokföringen aviseras ut till andra myndigheter genom Skatteverkets centrala aviseringssystem Navet. Även uppgiften att någon har en sekretessmarkering aviseras ut tillsammans med övriga uppgifter för den personen. Sekretessmarkeringen är en varningssignal för andra myndigheter om att uppgifterna inte kan lämnas ut utan en noggrann sekretessprövning. Respektive myndighet har egna regler för sekretess i sin verksamhet.

Skatteverkets webbplats finns information om hur andra myndigheter bör agera för att skyddet för en persons sekretessmarkerade uppgifter ska fungera.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2005-02-08, mål nr 5315-04 [1]
  • HFD 2006-10-26, mål nr 1039-05 [1]

Lagar & förordningar

  • Folkbokföringslag (1991:481) [1]
  • Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) [1] [2]

Övrigt

  • Skatteverket.se [1]