Avdragsgilla utgifter

Förvaltningsutgifter

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital är borttagen sedan 1 januari 2016.

Utgiftsräntor

Den generella avdragsrätten för ränteutgifter i inkomstslaget kapital gäller endast för obegränsat skattskyldiga personer.

En begränsat skattskyldig person kan få avdrag för skuldränta om ränteutgiften är en utgift för att förvärva eller bibehålla en inkomst. Avdrag får dock endast göras om inkomsten till vilken räntan hör ska beskattas i Sverige. Räntor på lån för privat konsumtion är inte avdragsgilla för den som är begränsat skattskyldig (42 kap. 1 § andra stycket IL). Bosatta inom EES kan dock under vissa förutsättningar göra avdrag även för sådana räntor. Ränta på lån som har tagits för att finansiera köp av svenska aktier har inte ansetts som utgift för förvärv av den kapitalvinst som uppkommer när aktierna avyttras (RÅ 2001 ref. 1).

Ränteutgifter för en privatbostad är avdragsgilla för den tid bostaden har varit uthyrd (RÅ 2004 ref. 43). De schablonavdrag som får göras från hyresinkomsterna innefattar inte ränteavdraget utan det är en separat kostnad som är hänförlig till inkomstslaget kapital. Den del av räntekostnaden som är avdragsgill ska dras av som räntekostnad i inkomstdeklarationen.

Avdrag får göras för ränteutgifter för anskaffning av andelar i en ekonomisk förening om utdelningen är skattepliktig enligt IL (3 kap. 18 § första stycket 12 IL). Det innebär att om en begränsat skattskyldig person är skattskyldig enligt IL för utdelning från t.ex. ett oäkta bostadsföretag är ränteutgiften för anskaffning av andelarna avdragsgill i inkomstslaget kapital.

Bosatta inom EES

För att ha rätt att dra av ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla en inkomst måste den skattskyldiga ha andra inkomster som beskattas enligt IL (42 kap. 1 § tredje stycket IL).

Den som är skattskyldig för näringsverksamhet från fast driftställe eller fastighet i Sverige är skattskyldig enligt IL och har därför möjlighet att göra avdrag för räntor som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Personer som har inkomster som är skattepliktiga enligt SINK eller A-SINK måste välja att bli beskattade enligt IL för att kunna dra av sådana utgiftsräntor (3 kap. 18 § första stycket 1, 2 och 3 IL). Den som beskattas enligt SINK eller A-SINK kan inte få avdrag för utgiftsräntor.

För att en begränsat skattskyldig person ska få göra avdrag för ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla en inkomst krävs dessutom att

• den skattskyldiga är bosatt i en stat inom EES
• ränteutgifterna har betalats under den tid som den skattskyldiga har varit bosatt i en stat inom EES
• ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet
• den skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder uteslutande eller så gott som uteslutande utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Med uteslutande eller så gott som uteslutande menas minst 90 procent (42 kap. 1 § tredje stycket IL).

Skatteverket anser att uttrycket ”kunnat dras av” innebär att det inte finns någon valfrihet för den som är begränsat skattskyldig att fritt fördela ränteutgifterna mellan hemlandet och Sverige. Om det har funnits en rätt att dra av ränteutgifterna i hemlandet så har dessa kunnat dras av enligt IL.

När en begränsat skattskyldig person väljer beskattning enligt IL ska inkomstdeklarationen innehålla de uppgifter som behövs för att avgöra om den skattskyldiga uppfyller kraven för att få ovanstående avdrag (31 kap. 3 § SFL). Detta kan t.ex. ske genom att den skattskyldiga redovisar sina nettointäkter av förvärvsverksamhet i Sverige och utlandet samt åberopar intyg från behörig myndighet i utlandet (prop. 2004/05:19 s. 68). När det gäller frågan hur ränteavdrag i hemlandet ska kunna kontrolleras bör utgångspunkten vara att den skattskyldiga ska visa vilka avdrag som har beviljats i hemlandet genom intyg från behörig myndighet där (prop. 2007/08:24 s. 33).

In- eller utflyttning under beskattningsåret

När en person har flyttat in i eller ut ur Sverige under beskattningsåret gäller följande:

• Avdrag för räntor på lån för privat konsumtion medges för sådana räntor som betalats under den tid den skattskyldiga har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, d.v.s. kontantprincipen tillämpas (prop. 1990/91:54 s. 308).
• Räntan ska inte proportioneras med hänsyn till om den skattskyldiga har varit obegränsat eller begränsat skattskyldig under den tid räntan hänför sig till.

Avdrag för utgiftsräntor som är en utgift för att förvärva eller bibehålla en inkomst kan medges oberoende av när de betalats under beskattningsåret under förutsättning att inkomsten som räntan hör till är skattepliktig i Sverige.

Avdrag medges inte för utgift som är hänförlig till inkomst som på grund av skatteavtal ska undantas från beskattning i Sverige (9 kap. 5 § IL).

Kapitalförluster

En obegränsat skattskyldig fysisk person har generell avdragsrätt för förlust på avyttring av egendom eller på skattepliktiga förpliktelser. En begränsat skattskyldig person ska dra av en kapitalförlust om en motsvarande vinst skulle ha varit skattepliktig enligt IL (3 kap. 20 § IL).

Skatteverket anser att om en kapitalvinst inte ska beskattas enligt skatteavtal medges inte avdrag för motsvarande förluster.

Investeraravdrag

Fysiska personer som förvärvar andelar i företag av mindre storlek och som är skattskyldiga i Sverige för kapitalvinst på andelarna får göra investeraravdrag. De flesta som flyttar utomlands fortsätter att vara skattskyldiga i Sverige för kapitalvinster på aktier enligt 3 kap. 19 § IL (tioårsregeln). En förutsättning för investeraravdrag är dock att kapitalvinsten inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal (43 kap. 10 § IL).

Kompletterande information

• Bestämmelserna om utgifter som inte får dras av gäller även för begränsat skattskyldiga.