Här beskrivs de allmänna och särskilda skattetabellerna. Här klargörs även vilken skattetabell som ska användas för olika typer av semesterersättningar.
Allmänna och särskilda skattetabeller ska fastställas för varje kalenderår (12 kap. 1 § SFL). Det är Skatteverket som i föreskrifter beslutar de olika tabellerna.
De allmänna tabellerna avser främst skatteavdrag från löner för de flesta arbetstagare och från pensioner. De särskilda tabellerna tillämpas av Försäkringskassan på sjukpenning och föräldrapenning. Särskilda skattetabeller tas också fram för skatteavdrag från sjöinkomster och för engångsbelopp.
De allmänna skattetabellerna anger skatteavdraget i kronor för olika inkomstbelopp beräknade för en månad eller kortare tid (SKVFS 2019:14). Skatteverket tar fram tabeller för månadslön och för tvåveckorslön (12 kap. 2 § SFL).
De allmänna tabellerna bygger på följande fem förutsättningar för arbetstagarens inkomst- och beskattningsförhållanden:
Tabellerna ska också ange skatteavdraget för den som är född 1938 och senare och som inte ska betala allmän pensionsavgift och för den som inte har rätt till jobbskatteavdrag (12 kap. 3 § SFL).
Skatteverket tar fram tabeller för de olika kommunala skattesatserna, men bara i hela krontal (3 kap. 7 § SFF). Det finns därför tolv olika tabeller, tabell 29−40.
Tabellerna är sedan i sin tur indelade i sex kolumner. Samma skatteavdrag kan förekomma i vissa inkomstskikt i fler än en kolumn.
I de lägsta inkomstskikten blir skatteavdraget större om allmän pensionsavgift ska betalas på inkomsten. Denna avgift betalas av personer som är födda 1938 eller senare.
Skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag) påverkar också kolumnindelningen eftersom storleken på reduktionen är beroende av om den skattskyldige är över eller under 65 år vid inkomstårets ingång och också av hur stora inkomsterna är.
Kolumn 1 gäller för löner, arvoden och liknande ersättningar till personer som vid årets ingång inte har fyllt 65 år, om inkomsten ger rätt till jobbskatteavdrag. Kolumnen ska tillämpas oavsett om allmän pensionsavgift ska betalas eller inte.
Kolumn 2 gäller för pensioner och andra inkomster till den som vid årets ingång har fyllt 65 år under förutsättning att ersättningen inte utgör underlag för allmän pensionsavgift och inte ger rätt till jobbskatteavdrag.
Kolumn 3 gäller för löner och liknande ersättningar till den som vid årets ingång har fyllt 65 år, om inkomsten ger rätt till förhöjt jobbskatteavdrag. Kolumnen ska tillämpas oavsett om allmän pensionsavgift ska betalas eller inte vilket innebär att den ska tillämpas för personer som är födda 1937 eller tidigare som har förvärvsinkomster.
Kolumn 4 gäller för sjuk- och aktivitetsersättning till den som vid årets ingång inte fyllt 65 år. Allmän pensionsavgift ska inte betalas och inkomsten ger inte rätt till förhöjt grundavdrag eller jobbskatteavdrag.
Kolumn 5 gäller för andra pensionsgrundande ersättningar än löner och liknande till den som är född 1938 eller senare, t.ex. ersättning från en arbetslöshetskassa och egen arbetsskadelivränta. Under förutsättning att ersättningen utgör underlag för allmän pensionsavgift men som inte ger rätt till jobbskatteavdrag.
Kolumn 6 gäller för pensioner och andra ersättningar till den som vid årets ingång inte har fyllt 65 år och där dessa inkomster inte utgör underlag för allmän pensionsavgift och inte ger rätt till jobbskatteavdrag.
Skatteavdragen i kolumn 5 och 6 är identiska utom i de allra lägsta inkomstskikten. Inkomsterna som tas upp i kolumn 5 är underlag för allmän pensionsavgift medan inkomsterna som omfattas av kolumn 6 inte utgör underlag för den allmänna pensionsavgiften. Skattereduktion medges för den allmänna pensionsavgiften. Det innebär att inkomstskatten minskas med den debiterade pensionsavgiften.
Vid låga inkomster är pensionsavgiften större än inkomstskatten, vilket innebär att den skattskyldige då i praktiken måste betala avgiften. Eftersom skattereduktion för allmän pensionsavgift inte får göras från själva avgiften får det till följd att det sammanlagda skatteuttaget blir högre i de lägsta inkomstskikten för den person som är skyldig att betala pensionsavgiften jämfört med den som inte betalar avgiften.
Om en utbetalare betalar ut olika slag av ersättningar samtidigt till en anställd där olika kolumner ska användas på ersättningarna, t.ex. lön och pension, uppkommer frågan om vilken kolumn som ska användas på den utbetalde ersättningen. Skatteavdraget ska göras från den sammanlagda ersättningen enligt den kolumn som gäller för det högsta beloppet av de olika typerna av ersättningar. Om delbeloppen är lika stora görs skatteavdraget enligt den kolumn som ger det högsta skatteavdraget. Detta under förutsättning att det inte finns ett beslut från Skatteverket om särskild beräkningsgrund.
André som i år fyller 66 år får både lön och pension från sin arbetsgivare. Hans lön uppgår till 30 000 kr och pensionen är 20 000 kr per månad. André har skattetabell 29. Eftersom lönen är högre än pensionen ska hans arbetsgivare göra skatteavdrag enligt kolumn 3 beräknat på ett underlag av 50 000 kr. Om både lönen och pensionen uppgår till 25 000 kr vardera ska skatteavdraget göras enligt kolumn 2 beräknat på ett underlag av 50 000 kr, eftersom skatteavdraget enligt kolumn 2 är högre än enligt kolumn 3.
Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag enligt den skattetabell som har beslutats för den fysiska personen (55 kap. 6 § SFL). Avgörande är då vilken kommunal skattesats som gäller för inkomsttagaren, d.v.s. skattesatsen för personens hemortskommun (55 kap. 8 § SFL). Med hemortskommun menas den kommun där inkomsttagaren var folkbokförd den 1 november året före inkomståret. Den som inte ska ha varit folkbokförd den 1 november året före inkomståret, anses ha hemortskommun i den kommun där personen först varit bosatt eller stadigvarande vistats (3 kap. 10 § SFL och 65 kap. 3 § IL).
Skattetabellerna är upprättade efter de kommunala skattesatserna med tillägg av begravningsavgiften, avgifter till trossamfund och public service-avgiften. Eftersom skattetabellerna tas fram bara i hela krontal måste man avrunda när man fastställer vilken tabell som ska gälla för respektive person. Om det i skattesatsen ingår öretal på högst 50 avrundar man nedåt.
Till exempel används alltså 32-kronorstabellen vid en kommunal skattesats fr.o.m. 31,51 t.o.m. 32,50.
Det är inte alltid som en arbetsgivares avlöningsperioder överensstämmer med de angivna perioderna i skattetabellerna: månadslön eller tvåveckorslön.
I de fall arbetsgivaren kontinuerligt betalar lön två gånger i månaden bör lönen fördelas genom att tillämpa månadstabellen. Detta görs på så sätt att halvmånadslönen multipliceras med två och skatten avläses i månadstabellen, som sedan divideras med två. Detta framräknade skattebelopp kommer då att så nära som möjligt motsvara den kommande slutliga skatten. Om arbetsgivaren i stället skulle göra skatteavdrag enligt tabellen för tvåveckorslön finns det risk att skatteavdraget blir för högt.
För den som har veckolön används samma beräkningsmetod som ovan nämnda med den skillnaden att beräkningen då görs med hjälp av tabellen för tvåveckorslön.
Som regel ska utgivaren av en ersättning göra skatteavdrag enligt den allmänna skattetabellen. I tre olika fall ska utgivaren i stället göra skatteavdrag med ledning av särskilda skattetabeller:
De särskilda tabellerna för sjukpenning m.m. skiljer sig från de allmänna tabellerna, som gäller för löntagare och pensionärer, på så vis att skatteavdraget uttrycks i procent i stället för i kronor (12 kap. 4 § SFL).
Dessa tabeller tillämpas på sjukpenning och föräldrapenning från Försäkringskassan samt på dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret ) (SKVFS 2019:16).
De särskilda skattetabellerna för sjömän bygger på att den som får ersättningen har rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomster (12 kap. 5 § SFL). Reglerna om sjöinkomstavdrag finns i 64 kap. IL och om skattereduktion i 67 kap. 3 § IL.
Skatteverket tar fram olika tabellverk för sjömän som arbetar på fartyg som går i närfart respektive fjärrfart (SKVFS 2019:17).
I de lägsta inkomstskikten blir skatteavdraget större om allmän pensionsavgift ska betalas på inkomsten. Denna avgift betalas av personer som är födda 1938 eller senare. Skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag) påverkar också kolumnindelningen eftersom storleken på reduktionen är beroende av om den skattskyldige är över eller under 65 år vid inkomstårets ingång och också av hur stora inkomsterna är.
Skattetabellerna för sjöinkomst har därför delats in i två kolumner. Samma skatteavdrag kan förekomma i vissa inkomstskikt i fler än en kolumn.
Tabellerna innehåller två kolumner.
Kolumn 1 gäller för löner till sjömän som vid årets ingång inte fyllt 65 år.
Kolumn 2 gäller för dem som vid årets ingång fyllt 65 år men inte är födda före 1938.
Om en utgivare som betalar ut mottagarens huvudinkomst också betalar ut en ersättning som inte är regelbunden tillsammans med huvudinkomsten, ska utgivaren göra skatteavdrag enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp. Här menas sådana ersättningar som betalas ut tillsammans med den regelbundna huvudinkomsten, t.ex. retroaktiv lön (11 kap. 17 och 19 §§ SFL). För övriga utbetalningar av engångsbelopp ska skatteavdrag göras med 30 procent (11 kap. 20 § SFL).
En skattetabell för engångsbelopp ska för olika årsinkomster ange det skatteavdrag som ska göras från ett visst engångsbelopp uttryckt i procent. Tabellen ska grundas på en sammanlagd skatte- och avgiftssats som är genomsnittlig för Sverige (12 kap. 6 § SFL).
Skatteverket beslutar om sex tabeller för engångsbelopp. Vilken tabell som ska användas bestäms av vilken kolumn i de allmänna skattetabellerna som används för huvudinkomsten (SKVFS 2019:15). Dessutom beslutar Skatteverket om fyra engångstabeller för sjöinkomster, två för närfart och två för fjärrfart. Vilken tabell som ska användas avgörs av om det är fråga om närfart eller fjärrfart och av vilken kolumn i sjömanstabellerna som används för huvudinkomsten (SKVFS 2019:18).
Dessa tabeller väcker ofta frågor på grund av de höga procentsatserna i vissa inkomstskikt. Tabellerna beaktar progressionen i beskattningen. Den övergripande målsättningen för preliminär skatt är att skatteavdraget i möjligaste mån ska motsvara den beräknade slutliga skatten som ska betalas på engångsbeloppen. Tabellen anger därför den ungefärliga marginalskatten i olika inkomstskikt och är baserad på den genomsnittliga skattesatsen i riket som motsvarar tabell 34. Det förhållandet att marginalskattesatsen sjunker i vissa skikt beror på konstruktionen av grundavdraget.
För att kunna läsa av tabellen för engångsbelopp måste arbetsgivaren göra en uppskattning av den anställdes årsinkomst. Vid denna uppskattning bör arbetsgivare utgå från den månadslön de själva betalat ut under den tid anställningen pågått under året och multiplicera månadslönen med 12 samt lägga till engångsbeloppet.
Om arbetstagaren kan visa att årsinkomsten blir lägre än arbetsgivarens uppskattning, får arbetsgivaren i stället bestämma årsinkomsten till det belopp som arbetstagaren beräknar som sin totala bruttoinkomst under året hos samtliga arbetsgivare. Den lägre årsinkomsten kan t.ex. bero på sjukdom, arbetslöshet eller andra särskilda omständigheter.
För beskattningsåret 2020 (SKVFS 2019:15) gäller följande tabell för engångsbelopp när skatteavdrag från huvudinkomsten görs enligt kolumn 1:
Årslön i kr |
Skatteavdrag i procent av engångsbelopp |
---|---|
0–20 007 kr |
0 % |
20 008–63 600 kr |
10 % |
63 601–152 400 kr |
23 % |
152 401–379 200 kr |
30 % |
379 201–523 200 kr |
34 % |
523 201–640 800 kr |
54 % |
640 801 kr > |
57 % |
En arbetsgivare ska i februari betala ut retroaktiv lön från förra året med 20 000 kr till en anställd med en ordinarie månadslön på 30 000 kr. Den anställdes sammanlagda årslön för utbetalningsåret kan beräknas till 380 000 kr (12 x 30 000 + 20 000). Från månadslönen 30 000 kr görs skatteavdrag enligt den vanliga månadstabellen kolumn 1. Från den retroaktiva lönen görs avdrag enligt engångstabellen, i detta fall med 34 procent.
Utbetalning av olika former av semesterersättningar medför i vissa fall frågor om vilken skattetabell som ska användas.
När arbetsgivare betalar ut semesterlön för en ordinarie avlöningsperiod, ska de göra skatteavdrag enligt motsvarande avlöningsperiod i skattetabellen.
Även när arbetsgivare betalar ut semesterlön som inte avser ordinarie avlöningsperiod ska de göra skatteavdrag. I dessa fall ska arbetsgivarna göra skatteavdrag enligt den skattetabell som närmast motsvarar det antal betalda semesterdagar som utbetalningen gäller. I vissa fall ska arbetsgivaren använda både tvåveckorstabellen och tabellen för månadslön. Dessa skatteavdrag kommer i fråga t.ex. när arbetsgivaren betalar ut semesterlön före semesterledigheten.
Sven får lön för tvåveckorsperioder. Samtidigt med lönen för den senaste perioden får han även semesterlön för 20 omedelbart därpå följande semesterdagar. Svens arbetsgivare gör ett skatteavdrag från lönen för tvåveckorsperioden enligt tabellen för tvåveckorslön och från semesterlönen enligt månadstabellen.
Laila får lön för tvåveckorsperioder. Samtidigt med lönen för den senaste perioden får hon även semesterlön för 30 omedelbart därpå följande semesterdagar. Lailas arbetsgivare gör då avdrag från lönen för tvåveckorsperioden enligt tabellen för tvåveckorslön. För semesterlönen gör arbetsgivaren avdrag enligt tabellen för månadslön på det belopp som avser 25 semesterdagar och enligt tabellen för tvåveckorslön på resterande belopp.
Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag på semestertillägg och motsvarande tillägg när tillägget betalas ut. Antalet semesterdagar beräknas för varje avlöningsperiod för sig.
Om tillägget gäller för 1–20 semesterdagar ska arbetsgivaren lägga till beloppet till den ordinarie lönen för avlöningsperioden. Sedan ska arbetsgivaren beräkna skatteavdraget på det sammanlagda beloppet enligt skattetabellen.
Om tillägget gäller för 21 eller flera semesterdagar gör arbetsgivaren skatteavdrag från tillägget enligt skattetabellen för engångsbelopp.
Mikael har månadslön och har under avlöningsperioden haft 15 dagars semester. Mikaels arbetsgivare ska göra skatteavdrag från lönen inklusive semestertillägg enligt tabellen för månadslön.
Alice har månadslön och får samtidigt semestertillägg för 30 uttagna semesterdagar. Alices arbetsgivare gör då skatteavdrag för månadslönen enligt tabellen för månadslön och för semestertillägget enligt tabellen för engångsbelopp.
Skatteavdrag på särskild semesterlön till s.k. okontrollerade arbetstagare, vissa hemarbetare m.fl., görs enligt skattetabellen för engångsbelopp om arbetstagaren får tidsbestämd lön. I andra fall görs skatteavdrag med 30 procent av engångsbeloppet.
Alternativt kan arbetsgivaren göra skatteavdrag enligt den avdelning i skattetabellen som närmast motsvarar ett antal uppskattade semesterdagar. Antalet semesterdagar kan beräknas genom att den särskilda semesterlönen divideras med den daglön som betalas vid semestertillfället, enligt formeln:
Med semesterersättning menas sådan ersättning som anställda får om anställningen upphör innan de fått den semesterlön de tjänat in.
Arbetsgivaren ska göra skatteavdrag på semesterersättningen enligt skattetabellen för engångsbelopp. Detta gäller endast under förutsättning att arbetsgivaren betalar ut semesterersättningen samtidigt med lönen. I annat fall ska skatteavdrag göras med 30 procent (11 kap. 20 § 1 SFL).