Anmälan

Anmälningsskyldighet

En folkbokförd person som flyttar ska skriftligen anmäla det till Skatteverket inom en vecka efter det att hen har flyttat. (23 och 25 §§ FOL). Själva flyttdagen räknas inte med i tidsfristen en vecka (flyttveckan). Om dagen för flyttning exempelvis är en måndag så är sista dag för anmälan på tisdagen i veckan efter.

En anmälan om flyttning kan även göras innan flyttdagen.

Det finns även en skyldighet att anmäla flyttning för en person som flyttar mellan två bostäder inom samma fastighet, t.ex. vid ett lägenhetsbyte. Det innebär att personen folkbokförs på en annan lägenhet (nytt lägenhetsnummer) och får ett nytt flyttningsdatum.

Folkbokföringsort

En person ska folkbokföras på den fastighet och i den kommun där hen är att anse som bosatt enligt 7 och 8-13 §§ FOL. Den kommun där en person är folkbokförd är hens folkbokföringsort (6 § första stycket FOL).

Den adress som är kopplad till en viss bostad på en fastighet där en person är folkbokförd är hens folkbokföringsadress.

Folkbokföringsdatum

Om en person flyttar gäller den nya folkbokföringen från den dag som angetts som flyttdag i anmälan, under förutsättning att anmälan kommer in till Skatteverket före flyttdagen eller senast inom en vecka därefter. Om flyttanmälan inte kommer in i rätt tid gäller den nya folkbokföringen från och med den dag då anmälan kom in till Skatteverket (35 § första stycket FOL).

Det är endast Skatteverket som är behörig mottagare av en flyttanmälan.

Om ingen anmälan lämnats in

Om det inte kommer in någon flyttanmälan kan Skatteverket ändå fatta ett beslut om ändrad folkbokföring (34 § FOL). I så fall gäller den nya folkbokföringen från och med dagen för beslutet. Det finns dock ett undantag beträffande vissa beslut om barns folkbokföring (35 § andra stycket FOL). Läs mer under Barns folkbokföring.

Hur anmäler man en flytt?

En anmälan om flyttning ska lämnas till Skatteverket och den ska vara skriftlig (23 § FOL). Det finns inget krav på att en särskild blankett ska användas vid anmälan om flyttning, men Skatteverket har tagit fram en blankett ”Anmälan-Flyttning inom Sverige”. Blanketten (SKV 7845) finns på www.skatteverket.se. En person som flyttar kan även lämna sin flyttanmälan på Skatteverkets webbplats, via e-tjänsten e-flytt. För att kunna använda e-tjänsten krävs en giltig e-legitimation. En flyttanmälan som görs via e-post eller fax anses också vara skriftlig. Skatteverket kan godta en sådan anmälan om inte omständigheterna i det enskilda fallet ger anledning till en kontroll.

Det finns inget krav på att en flyttanmälan ska vara egenhändigt undertecknad av den flyttande. För att säkerställa att en anmälan är gjord av rätt person kan dock Skatteverket kontrollera att anmälan är egenhändigt undertecknad. I tveksamma fall kan en anmälan eller dess innehåll kontrolleras per telefon, vanligt brev eller via e-post.

En person kan anmäla flyttning för sig själv och för övriga familjemedlemmar som personen har relation till (make, registrerad partner, barn, föräldrar) och som bor på samma fastighet vid anmälningstillfället. Ett undantag från detta är om anmälan gäller ett barn under 18 år och barnet har en vårdnadshavare som inte omfattas av flyttanmälan.

En flyttanmälan är avgiftsfri. En person som flyttar och vill ha eftersändning av sin post får vända sig till extern aktör som erbjuder en sådan tjänst.

Uppgifter i anmälan

En anmälan om flyttning ska innehålla följande uppgifter

(28 § FOL):

• namn och personnummer,
• datum för ändrad bostadsadress,
• ny bostadsadress och dess beräknade giltighetstid,
• lägenhetsnummer i lägenhetsregistret,
• registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen avser, och
• uppgift om vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser.

Vem ska anmäla?

En person som flyttar kan använda sig av ett ombud. Det ombud som den flyttande personen har anlitat ska normalt styrka sin behörighet genom att visa upp en fullmakt. I vissa situationer kan dock den person som gör en anmälan antas ha ett uppdrag att anmälan även ska omfatta en annan person.

Exempel:

• En av två makar, registrerade partners eller sambor gör en anmälan om att flytta gemensamt från en bostad till en annan. Vid en sådan anmälan antas den som anmäler flyttning normalt ha ett uppdrag från den parten.

Barn under 18 år

En anmälan om flyttning för ett barn under 18 år ska göras av barnets vårdnadshavare. Ett barn som har fyllt 16 år har rätt att själv göra en anmälan (30 § FOL). Detta innebär att barnet själv eller barnets vårdnadshavare kan anmäla flyttning om det är mellan 16 och 18 år. En socialnämnds beslut om familjehemsplacering för ett barn kan aldrig ersätta en vårdnadshavares anmälan. Läs mer under Barns folkbokföring.

Om allmän domstol har flyttat över vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare så är den eller de personerna behöriga att anmäla flyttning för barnet (6 kap. 7-9 §§ FB).

God man

Allmän domstol kan besluta om att en god man utses (förordnas) för en person. Beslutet fattas för att en person till följd av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sina rättigheter, förvalta egendom eller sörja för sin person (11 kap. 4 § FB). Ett förordnande om godmanskap medför inte att personens rättshandlingsförmåga begränsas. En person som har en god man kan därför själv anmäla flyttning. Om en god man i stället anmäler flyttning för personen får det normalt utan vidare utredning antas att den gode mannen är ombud för sin huvudman.

God man för barn

Om allmän domstol utser en god man för ett underårigt barn så träder inte den gode mannen i vårdnadshavarnas ställe. Det innebär att den gode mannen inte kan anmäla flyttning för barnet, även om barnet saknar vårdnadshavare.

God man för ensamkommande barn

Om överförmyndaren har förordnat en god man för ett ensamkommande barn är hen behörig att anmäla flyttning för barnet. Det framgår av lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn och dess förarbeten (prop. 2004/05:136 s.29).

Förvaltare

Om det inte är tillräckligt att förordna en god man för en person får allmän domstol utse en förvaltare. Beslutet fattas när personen är ur stånd att vårda sig eller sin egendom (11 kap. 7 § FB).

En person som står under förvaltarskap har mer eller mindre begränsad rättshandlingsförmåga. Om förvaltarskapet är fullständigt förlorar huvudmannen i princip all sin rättsliga handlingsförmåga och har inte rätt att själv anmäla flyttning. I stället är det förvaltaren som måste anmäla flyttning för huvudmannen. (KRNS 2013-08-28, mål nr 2395-13). Enligt Skatteverkets bedömning har huvudmannen inte heller rätt att själv anmäla en särskild postadress eller att en särskild postadress ska upphöra.

Om en förvaltare lämnar sitt godkännande till huvudmannens flyttanmälan eller anmälan om särskild postadress och hänvisar till ett fullständigt förvaltarskap kan som regel anmälan godtas om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda.

När en person som står under fullständigt förvaltarskap själv har anmält flyttning eller särskild postadress kan beslutet upphävas genom ändring (37 § FL) om förvaltaren motsätter sig beslutet och kan styrka sitt förvaltarskap.

Om en förvaltare motsätter sig huvudmannens anmälan om flyttning eller särskild postadress innan det har registrerats i folkbokföringen ska anmälan avvisas. En förutsättning är att förvaltaren styrker sitt uppdrag.

God man eller förvaltare för vårdnadshavare

Om allmän domstol har utsett en god man eller förvaltare för en vårdnadshavare så är den personen inte behörig att anmäla flyttning för barnet. Det krävs att vårdnadshavaren lämnar en skriftlig fullmakt till den gode mannen eller förvaltaren för att hen ska kunna anmäla flyttning för barnet.