Vem ska vara folkbokförd?

Minst ett års regelmässig dygnsvila krävs för folkbokföring

En person som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i Sverige under minst ett år ska vara folkbokförd här i landet. Med regelmässig dygnsvila menas att en person tillbringar sin dygnsvila, det vill säga nattvilan eller motsvarande vila, i Sverige minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan fördelning i tiden.

Detta innebär att personen ska antas komma att vistas minst en sjundedel av sin tid i Sverige för att kunna bli folkbokförd. Skatteverket bedömer om en person har sin regelmässiga dygnsvila i Sverige, med utgångspunkt i personens normala livsföring (3 § FOL).

Med tidsbegreppet ”ett år” avses tiden fram till och med den dag i månaden som motsvarar dagen från vilken tideräkningen börjar, i enlighet med lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Exempelvis utgör tiden från den 12 februari 2018 till och med den 12 februari 2019 ett år.

Om en person planerar att vistas i Sverige under en begränsad tid ska personen folkbokföras om vistelsen kan antas uppgå till minst ett år. Om personen från början tänkt vistas i Sverige under en kortare tid än ett år men vistelsen förlängs, kan personen bli folkbokförd så snart det kan antas att den sammanlagda vistelsetiden kommer att uppgå till minst ett år eller när vistelsen faktiskt har varat i ett år.

Skatteverket utreder en persons bosättningsförhållanden, oavsett medborgarskap, vid en anmälan om flytt till Sverige. Även bosättningen för en person som återinflyttar till Sverige utreds. Läs mer på sidan Bosättningskontroll.

Vid bedömningen av vistelsetiden är det alltid personens avsikt vid flytten till Sverige som är avgörande. Vistelser som exempelvis orsakas av eller förlängs av akut sjukdom eller fängelsevistelse anses inte (utgöra) vara normal livsföring. Detta gäller till exempel sådana fall där en person på tillfälligt besök, på grund av akut sjukdom tvingats att stanna kvar i Sverige. Däremot kan en person folkbokföras om hon eller han vid tidpunkten för flytten haft för avsikt att bosätta sig i Sverige i minst ett år, men blir intagen på sjukhus redan vid inflyttningen.

Dubbel bosättning i Sverige och i utlandet

En person som tillbringar sin regelmässiga dygnsvila i Sverige och i utlandet har så kallad dubbel bosättning om tiden uppgår till minst en sjundedel både inom och utom landet.

Om en person har dubbel bosättning och bor både inom och utom landet ska folkbokföring ske om hen med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist i Sverige (3 § FOL).

Sjömäns tid till sjöss är neutral vid bedömning av dubbel bosättning och egentligt hemvist.

Skatteverket ska ta hänsyn till samtliga omständigheter

Skatteverket ska ta hänsyn till personens samtliga livsomständigheter vid bedömningen var någon har sin egentliga hemvist (3 § FOL). Detta innebär att Skatteverket ska göra en helhetsbedömning av den livssituation som den inflyttande befinner sig i. Omständigheter som är viktiga för bedömningen är

• den inflyttandes familjesituation
• var arbetsplatsen finns
• vistelsetiden inom respektive utom landet
• bostadssituationen inom och utom landet
• personens sociala liv, var hen har sina vänner, fritidsintressen, föreningsliv och så vidare.

Det kan finnas fler faktorer som har betydelse för var en person ska anses ha sin egentliga hemvist och det är viktigt att Skatteverket beaktar alla omständigheter. Skatteverket får väga olika intressen mot varandra för att avgöra var personen har sin egentliga hemvist.

För en person som har familj har familjens bostadsort stor betydelse. Med familj menas här normalt makar, registrerade partner, sambor och hemmavarande barn. Som hemmavarande barn räknas även barn över 18 år så länge de delar bostad med en förälder. För en person som är ensamstående har arbetsplatsens placering en stor betydelse. Ingen av dessa omständigheter är utslagsgivande, utan hänsyn måste tas till alla faktorer som kan påverka var det egentliga hemvistet finns (prop. 2012/13:120 s. 74).

Med begreppet sambor menas två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (1 § sambolagen).

Skatteverket ska inte folkbokföra personer som efter en bedömning av samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist utanför Sverige.

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 19 mars 2018 (mål nr 5750-16) prövat frågan om dubbel bosättning och egentlig hemvist för en person som under en längre tid bedriver studier i utlandet. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen kan heltidsstudier i allmänhet jämställas med arbete på så vis att studierna typiskt sett får anses utgöra den enskildes huvudsakliga sysselsättning. Domstolen slog också fast att det förhållandet att en person under en längre tid har sin huvudsakliga sysselsättning utomlands och tillbringar den klart övervägande delen av sin tid där starkt talar för att personen ska anses ha sin egentliga hemvist utom landet.

Folkbokföring på rätt ort

En person som ska folkbokföras enligt 3 § FOL, folkbokförs liksom andra i en viss kommun och på en viss fastighet och, i förekommande fall, även på en viss lägenhet. Som utgångspunkt gör Skatteverket samma bedömning som vid en flytt inom Sverige. Det finns vissa skillnader vid en flytt till Sverige jämfört med en flytt inom Sverige:

• Bara i undantagsfall kan Skatteverket folkbokföra någon som flyttar till Sverige endast på en viss kommun.
• Det kan aldrig bli aktuellt att folkbokföra någon som flyttar till Sverige under rubriken ”utan känd hemvist” eftersom det i ett sådant fall inte kan anses att personen har lämnat tillräckliga uppgifter för att kunna bli folkbokförd. Skatteverket ska då avslå anmälan (6 § FOL).

Beslutet att folkbokföra en inflyttad person ingår i beslutet om folkbokföring på en viss fastighet och i en viss kommun enligt 6 § FOL. Ett avslag på en anmälan om flytt till Sverige ska motiveras utifrån bestämmelserna i 3–5 §§ FOL.

Ensamkommande flyktingbarn folkbokförs enligt vanliga regler

Om ett ensamkommande barn får uppehållstillstånd i Sverige gäller de vanliga folkbokföringsreglerna. I samband med att barn under 18 år ska folkbokföras placeras de ofta i ett boende som är en institution, ett så kallat HVB, eller i ett stödboende. Om syftet med placeringen framför allt är att ordna för barnets boende ska Skatteverket folkbokföra barnet på institutionen eller stödboendet.

Endast i de fall barnet har placerats på institutionen för att det ska få någon form av vård gäller undantagsregeln i 9 § FOL. Skatteverket ska då i första hand folkbokföra barnet på den fastighet barnet får anses ha sin starkaste anknytning till och i andra hand i den kommun där barnet anses ha starkast anknytning till.

Barn födda i Sverige kan folkbokföras om anknytning finns

Om ett barn som vistas i Sverige sedan födelsen utan att vara folkbokfört skulle få en starkare anknytning till Sverige efter en längre eller kortare tid här i landet, bör barnet folkbokföras (prop. 1997/98:9 s. 87). Barnet kan bli folkbokfört även om ingen av föräldrarna är folkbokförda, till exempel om barnet tas om hand av personer som är bosatta i Sverige. Det är även möjligt att barnet kan få sin egentliga hemvist i Sverige när vistelsen är tänkt att pågå i minst ett år och barnet har rätt att vistas här i landet.

Skatteverket ska göra en samlad bedömning och pröva om barnets bosättning i Sverige kan antas vara i minst ett år. Bedömningen görs på motsvarande sätt som om barnet hade flyttat in till Sverige från utlandet. Frågan om barnet ska folkbokföras som inflyttat beror även på barnets anknytning till sina föräldrar i Sverige. Skatteverket gör samma bedömning även för hittebarn (3 § tredje stycket FOL).

Kammarrätten har i en dom kommit fram till att ett fyraårigt barn, vars mamma saknade uppehållstillstånd, med tiden hade fått en egen anknytning till Sverige, vilket innebar att barnet skulle vara folkbokfört. Barnet var svensk medborgare och hade vistats i landet sedan födelsen (KRNS 2010-06-11, mål nr 7134-09).

Exempel:

• Mamman är inte folkbokförd och har ansökt om uppehållstillstånd. Pappan är folkbokförd men har inte del i vårdnaden. Barnet är svensk medborgare och bor hos mamman. Skatteverket bör vänta med att folkbokföra ett nyfött barn till dess att mamman får uppehållstillstånd och själv kan folkbokföras. Skulle barnet sedan komma att vistas här i ett år och det inte är något som talar för att vistelsen i Sverige väldigt snart ska upphöra så kan barnet normalt folkbokföras.
• Mamman är inte folkbokförd. Pappan är folkbokförd men har inte del i vårdnaden. Barnet är svensk medborgare och bosatt hos pappan. Barnet kan normalt bli folkbokfört så länge barnets vistelse i Sverige kan antas uppgå till minst ett år.

Barn födda utanför Sverige folkbokförs när de flyttar till Sverige

Huvudregeln är att Skatteverket inte vid födelsen ska folkbokföra ett barn som föds utomlands även om föräldrarna är folkbokförda i Sverige. Barnet ska i stället folkbokföras när det faktiskt flyttar till Sverige och uppfyller kraven för folkbokföring. Vårdnadshavarna får anmäla flytt till Sverige för barnet om och när barnet ska bosätta sig i Sverige. Skatteverket prövar då barnets folkbokföring utifrån 3 § första stycket FOL och 4 § FOL. Det finns vissa undantag från denna huvudregel när barn födda i utlandet istället ska folkbokföras.

Utländska diplomater och anställda vid internationella organ i Sverige

Enligt undantagsregeln i 5 § FOL ska Skatteverket inte folkbokföra så kallade immunitetspersoner som flyttar till Sverige för att ägna sig åt något av följande:

• Tjänstgöra vid en främmande makts beskickning (ambassad).
• Tjänstgöra vid ett lönande konsulat.
• Ha ett sådant uppdrag att de tillerkänns immunitet och privilegier som motsvarar de som personer som tjänstgör vid ambassad eller lönande konsulat har.

Regeln gäller även dessa personers familjemedlemmar och tjänare. Barn som föds i Sverige till dessa personer ska inte folkbokföras.

Immunitetspersoner är sådana personer som omfattas av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Om personen är svensk medborgare eller om personen redan var bosatt i Sverige när hen kom att tillhöra beskickningen, konsulatet eller det internationella organet, ska personen folkbokföras enligt vanliga regler (3 och 6 §§ FOL). En person som redan är folkbokförd när hen får en sådan anställning ska fortsätta vara folkbokförd tillsammans med eventuella familjemedlemmar. Om personens familj flyttar in senare ska de folkbokföras tillsammans enligt vanliga regler (6 § FOL).

Om en person som redan vid ankomsten till Sverige tillhörde exempelvis en beskickning, felaktigt ändå blir folkbokförd, kan Skatteverket ändra beslutet om folkbokföring när förhållandet blir känt.

Skatteverket kan tilldela ett så kallat immunitetsnummer till immunitetspersoner som inte ska vara folkbokförda.

Immunitetspersoner som inte omfattas av undantagsregeln

Personer med anknytning till vissa internationella organ har immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige (4 § IPL).

Personer som är anställda vid dessa internationella organ i Sverige har som huvudregel immunitet som är begränsad till deras arbete. Dessa personer och deras familjemedlemmar omfattas därför inte av undantagsregeln i 5 § FOL utan ska folkbokföras om de avser att bo i Sverige i minst ett år och om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda (3 och 4 §§ FOL).

Ett fåtal anställda vid de internationella organen och deras familjemedlemmar, i första hand chefen och ibland även biträdande chefen för det internationella organet har immunitet som inte är begränsad till deras arbete. De har istället en rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomat och omfattas därför av undantagsregeln i 5 § FOL.

Följande internationella organ med högkvarter eller fältkontor i Sverige omfattas av bestämmelsen (4 § IPL):

• Council of the Baltic Sea States (Östersjöstaternas rådssekretariat, CBSS) i Stockholm
• European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC) i Solna
• European Commission (Europeiska kommissionens ständiga representation) i Stockholm
• European Parlament (Europeiska parlamentets ständiga representation) i Stockholm
• European Space Agency (ESA) i Kiruna
• Global International Water Assesment (GIWA) i Kalmar
• Global Water Partnership Organisation (Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor GWPO) i Stockholm
• International Institute för Democracy and Electoral Assistance (Internationella institutet för demokrati och fria val, IDEA) i Stockholm
• United Nations Development Programme (UNDP) i Stockholm
• United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR) i Stockholm
• World Maritime University (Världssjöfartsuniversitetet WMU) i Malmö.

Försvunnen måste anmäla flytt till Sverige för att åter bli folkbokförd

Om Skatteverket efter utredning har avregistrerat en person som försvunnen från folkbokföringen enligt 21 § FOL ska personen folkbokföras på nytt om rätt vistelseort blir känd. Skatteverket hanterar folkbokföringen av personer som är avregistrerade som försvunna i huvudsak på samma sätt som när någon anmäler flyttning till Sverige.