Förutsättningar för avdrag för tryggande

Förutsättningar för avdrag i 28 kap. IL

En arbetsgivare kan ha kostnader för att trygga utfästelser för framtida pension. För att avdrag ska medges för sådana kostnader redan när pensionen tryggas krävs att förutsättningarna i 28 kap. IL är uppfyllda (RÅ 1989 ref. 84 och RÅ 2007 not. 98). Det innebär bl.a. att

• pensionsutfästelsen ska uppfylla de s.k. kvalitativa villkoren
• pensionen ska ha tjänats in i en anställning
• utfästelsen ska ha tryggats genom någon av de tryggandeformer som är accepterade i lagstiftningen
• avdraget ryms inom de beloppsbegränsningar som följer av huvudregeln, kompletteringsregeln eller de särskilda begränsningarna för olika tryggandeformer.

Syftet med avdragsreglerna för tryggande av framtida pension är att säkerställa att endast rimliga pensionsbehov blir skattemässigt gynnade.

Avdrag enligt 16 kap. 1 § eller 28 kap. IL?

Först om det kan konstateras att det inte finns någon rätt till avdrag enligt 28 kap. IL, uppstår frågan om avdrag kan medges senare enligt 16 kap. 1 § IL i takt med att pensionen betalas ut (HFD 2019 ref. 53).

En arbetsgivares kostnader för pension som betalas ut är avdragsgilla utan några särskilda avdragsregler. Kostnader för utbetald pension faller in under den allmänna avdragsbestämmelsen om kostnader i näringsverksamheten (16 kap. 1 § IL).

Avgångsvederlag är normalt inte tjänstepension

En särskild ersättning till en anställd i samband med att en anställning upphör – ett avgångsvederlag – betalas ofta ut som ett engångsbelopp. Ersättningen utgör i regel inte tjänstepension eftersom pensionssyfte saknas. I många avtal om avgångsvederlag har den anställda möjlighet att välja hur ersättningen ska betalas ut. Avdrag för avgångsvederlag ska normalt bedömas enligt 16 kap. 1 § IL. En ersättning som betecknats som avgångsvederlag kan dock i vissa fall vara av pensionsliknande karaktär. I sådana fall ska avdragsrätten bedömas enligt 28 kap. IL.

Rättsfall: inget avdrag för reservering för pensionsliknande avgångsvederlag

En reservering för ett åtagande att betala ut ett avgångsvederlag har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i ett överklagat förhandsbesked. Avdrag medgavs inte eftersom det var ett åtagande av pensionsliknande karaktär som inte uppfyllde villkoren för en pensionsutfästelse (RÅ 1989 ref. 84).

Särskilt reglerade situationer

Det finns situationer där avdragsrätten för kostnader för att trygga pension är särskilt reglerade i 28 kap. IL. Det gäller avdrag

• för höjning av pensionsreserven som följer av förräntning, indexering eller annan värdesäkring
• vid byte av tryggandeform
• vid byte av arbetsgivare.

Vilka villkor ska pensionsutfästelsen uppfylla?

En pensionsutfästelse kan bara ge rätt till avdrag enligt 28 kap. IL om en försäkring för utfästelsen skulle ha varit en pensionsförsäkring (28 kap. 2 § IL). För att avdrag för tryggande­kostnader för en lämnad pensionsutfästelse över huvud taget ska komma i fråga krävs alltså att utfästelsen uppfyller de kvalitativa villkor som ställs på en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 2 § IL. Det innebär bl.a. att

• utfästelsen inte får avse någon annan förmån än ålderspension, sjukpension eller efterlevandepension
• den avtalade pensionen måste betalas ut under ett visst antal år
• efterlevandekretsen är begränsad
• ålderspension inte får betalas ut före 55 års ålder.

Detta gäller oavsett i vilken tryggandeform arbetsgivaren tryggar pensionsutfästelsen.

Kravet i 28 kap. 2 § IL kan även uppfyllas genom att villkoren är sådana att en försäkring för utfästelsen skulle ha varit en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § IL.

Rättsfall: även en utländsk pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § IL kan uppfylla kravet på en pensionsutfästelse i 28 kap. 2 § IL

Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt ett svenskt bolags rätt till avdrag för kostnader för att trygga pensionsutfästelser till anställda i en utländsk filial. Bolaget har tryggat utfästelserna enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad genom att föra över medel till en trust motsvarande de anställdas intjänade pensionsrätter.

Högsta förvaltningsdomstolen har i målet bedömt dels innebörden av kravet på att en utfästelse ska uppfylla de villkor som gäller för en pensionsförsäkring, dels om tryggandet av utfästelse har skett genom överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som kan likställas med en svensk pensionsstiftelse. Enligt domstolen är avtalsvillkoren sådana att en försäkring inte skulle ha varit en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 2 § första stycket IL. Domstolen har dock bedömt att kravet i 28 kap. 2 § första stycket IL även kan uppfyllas om villkoren för utfästelsen är sådana att en försäkring för utfästelsen skulle ha varit en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § IL. Villkoren för de utfästelser som bolaget har lämnat till de anställda i filialen är sådana att en försäkring för någon av dem skulle ha varit en pensionsförsäkring enligt den bestämmelsen. Eftersom de utfästelser som bolaget har lämnat till de anställda i filialen uppfyller villkoren i 58 kap. 5 § IL och trusten bedöms kunna likställas med en svensk pensionsstiftelse har domstolen funnit att bolaget har rätt till avdrag för tryggandekostnaderna (RÅ 2019 ref. 53).

Pensionen ska ha tjänats in i en anställning

En arbetsgivares tryggande av en utfästelse om pension till en arbetstagare ska dras av som kostnad (28 kap. 3 § IL). Avdragsgilla tryggandekostnader måste alltså avse pension som tjänats in när en person är anställd. Detta innebär exempelvis att tryggandekostnader inte är avdragsgilla för pension som tjänas in när en person är uppdragstagare eller efter att en person har avslutat sin anställning och övergått till att vara uppdragstagare. Begreppet arbetstagare definieras inte i inkomstskattelagen men har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen (se rättsfallen om arbetstagare och uppdragstagare nedan).

För avdrag under beskattningsåret krävs dessutom att pensionen har tjänats in genom arbete före utgången av beskattningsåret.

Rättsfall: arbetstagare eller uppdragstagare?

Frågan om en arbetande styrelseordförande ska anses vara uppdragstagare eller arbetstagare har prövats i RÅ 2001 not. 164 (ett överklagat förhandsbesked). Högsta förvaltningsdomstolen uttalade följande:

Inom skatterätten kan det vara oklart när uttrycken arbetsgivare och arbetstagare eller anställd används i en bestämmelse om denna är tillämplig också i fråga om uppdrag och uppdragstagare (jfr SOU 1999:94 s. 65–70). Vad gäller bestämmelserna om arbetsgivares avdrag för kostnader för tryggande av pension synes det emellertid – med hänsyn till bestämmelsernas bakgrund och utformning – stå klart att de inte är avsedda att omfatta pension till uppdragstagare. … I stället får vad som kan betecknas som ett mer allmänt vedertaget arbetstagarbegrepp användas där olika inslag i avtalsförhållandet värderas (jfr SOU 1993:32 s. 227–228). Enligt Regeringsrättens bedömning måste generellt sett styrelseledamöter inklusive styrelsens ordförande, i denna sin egenskap anses som uppdragstagare.

I det fall som prövades var dock förhållandena för styrelseordföranden sådana att han ansågs vara arbetstagare. Arbetsgivaren var då berättigad till avdrag för pensionskostnad.

I ett annat fall har en styrelseordförande ansetts som uppdragstagare. Skatterättsnämnden hänvisade i sitt beslut till RÅ 2001 not. 164 och Högsta förvaltningsdomen fastställde förhandsbeskedet (RÅ 2005 ref. 68).

Den slutsats som kan dras av de båda rättsfallen är att styrelseledamöter i t.ex. ett aktiebolag normalt ska anses som uppdragstagare. Samma sak gäller styrelsens ordförande. Om det är fråga om en s.k. arbetande styrelseordförande kan dock förhållandena vara sådana att ordföranden ska anses som arbetstagare.

Vilka tryggandeformer medför avdragsrätt?

Med tryggandeformer menas bara de sätt att trygga pensionsutfästelser som medför avdragsrätt. En arbetsgivares pensionsutfästelse till en arbetstagare kan tryggas med avdragsrätt genom (28 kap. 3 § IL)

• en överföring till en pensionsstiftelse enligt tryggandelagen
• en avsättning i balansräkningen i förening med en kreditförsäkring eller i förening med en kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti
• en betalning av en premie för en pensionsförsäkring
• en överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som likställs med en pensionsstiftelse enligt tryggandelagen.

En s.k. tjänstepensionskassa (understödsförening enligt lag [1972:262] om understödsförening) meddelar försäkring och omfattas därför av tredje punkten ovan. Detsamma gäller betalningar enligt ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut om avtalet är jämförbart med pensionsförsäkring och uppfyller de villkor som anges i 58 kap. 1 a § (28 kap. 2 § IL).

En arbetsgivare kan fritt välja tryggandeform för de anställda och kan också kombinera olika tryggandeformer för en och samma anställd om inte pensionsutfästelsen anger något annat. En arbetsgivare kan också utfästa pension till sina anställda utan att trygga utfästelserna.

Hur stort avdrag får göras?

Hela kostnaden för tryggande av avtalad pension får dras av om inte några begränsningar följer av huvudregeln, kompletteringsregeln eller de särskilda begränsningarna för olika tryggandeformer.

Inbetalningar till pensionsordningar i utlandet

En arbetsgivare kan ha avdragsrätt för inbetalningar till vissa utländska pensionsordningar enligt skatteavtal. De förutsättningar för avdrag som ska vara uppfyllda framgår av varje skatteavtal.

Sverige och Danmark har ingått ett särskilt avtal som bl.a. innehåller bestämmelser om rätt till avdrag för inbetalningar till en pensionsordning i det andra landet.