OBS: Detta är utgåva 2020.6. Sidan är avslutad 2020.
Här beskrivs ett antal vanliga justeringsanledningar för tomtmark till småhus med rekommendationer för hur man bedömer värdeinverkan.
Huvudprincipen för justering för säregna förhållanden beskrivs här. Reglerna om justering för säregna förhållanden finns i 7 kap. 5 § FTL.
När obebyggda värderingsenheter inte omedelbart går att bebygga kan det bli aktuellt med en justering av riktvärdet för tomtmarken.
En situation där justering för fördröjd byggnation kan komma i fråga är då tomten omfattas av planbestämmelser enligt 4 kap. 14 § PBL. Detta kan bl.a. innebära att man inte får bygglov förrän vissa trafik-, VA- eller energianläggningar blivit utbyggda.
Bedömningen av storleken på justeringsbeloppet bör ske med utgångspunkt i den förväntade väntetiden. Med väntetid bör avses tiden innan en byggnation får påbörjas. Väntetid bör bestämmas i hela kalenderår med hänsyn till de förutsättningar som gäller vid ingången av taxeringsåret (SKV A 2017:13).
Justeringsbeloppet bör bestämmas till skillnaden mellan riktvärdet (för tomtmark till småhus) och riktvärdet multiplicerat med en nedräkningsfaktor (SKV A 2017:13). Nedräkningsfaktorn gäller för hela landet och bör bestämmas enligt tabellen nedan.
Tabellen visar vilken nedräkningsfaktor som ska användas vid en justering för fördröjd byggnation. Nedräkningsfaktorn bestäms utifrån hur lång väntetiden är.
Väntetid (år) |
Nedräkningsfaktor |
1 |
0.95 |
2-3 |
0.90 |
4-5 |
0.85 |
6-10 |
0.80 |
10- |
0.70 |
När obebyggda värderingsenheter har dåliga grundläggningsförhållanden så kan det bli aktuellt att göra en justering. De åtgärder som kan behöva vidtas kan variera mycket, inte minst kostnadsmässigt.
De kostnader som är nödvändiga för att en byggnad ska kunna uppföras bör också antas påverka marknadsvärdet påtagligt – under förutsättning att ortspriserna för tomtmark inte visar på något annat (SKV A 2017:13).
Det finns bl.a. längs Bohuskusten ett flertal byggnader som i strid mot gällande planbestämmelser har inrättats för bostadsändamål, oftast fritidsbostäder. Förutom ”normala” bostadsbyggnader kan det handla om mindre byggnader såsom sjöbodar.
Fastighetstaxering sker med hänsyn till fastighetens användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång (1 kap. 6 § FTL). Detta innebär att man bortser från planbestämmelserna och att byggnaden åsätts normalt taxeringsvärde och marken indelas som tomtmark.
Möjligheten till bebyggelse ska bedömas utifrån den pågående markanvändningen, om inte annan markanvändning också är tillåten enligt detaljplanen, och marken därigenom får ett väsentligt högre värde. Detta framgår av 7 kap. 10 § FTL, angående hur tomtmark ska värderas. Vid värderingen kan man således bortse från den pågående användningen av tomtmarken om en annan alternativ tillåten markanvändning skulle innebära att marken får ett väsentligt högre värde.
Om en otillåten pågående markanvändning motiverar ett högre markvärde än den markanvändning som är tillåten enligt planbestämmelserna och byggrätten för fastigheten begränsas p.g.a. den otillåtna användningen, kan det bli aktuellt att justera ned markvärdet för säregna förhållanden. Därvid måste förhållandets inverkan på marknadsvärdet först bedömas (Skatteverkets ställningstagande Fastighets användning i strid mot gällande planbestämmelser).
Värdet av en värderingsenhet är huvudsakligen knutet till dess byggrätt. Värderingsenhetens topografi, orientering i väderstreck, förekomst av fornlämning och sankmark kan även påverka värdet.
När man ska bedöma justeringens storlek så bör man göra det med ledning av det fastställda korrektionsbeloppet (marginalvärdet) i riktvärdeangivelsen för tomtmarken. Detta gäller normalt inte när byggrätten påverkas. Då bör normalt en större nedjustering ske (SKV A 2017:13).
När det gäller fornlämningar bör man beakta att även om byggnation är tillåten så kan det tillkomma kostnader för utgrävning.
Särskilt exklusiva anläggningar och brist på trädgårdsanläggningar kan föranleda justeringar.
Med särskilt exklusiva trädgårdsanläggningar avses när det finns mer omfattande trädgårdsanläggningar som trädgårdsdammar, tennisbanor och andra liknande anläggningar. Justeringsbeloppet bör bestämmas till högst 50 procent av det tekniska nuvärdet. (SKV A 2017:13).
När det gäller brist på trädgårdsanläggningar kan det vara betydande anläggningar som måste uppföras för att värderingsenheten ska anses ha en för värdeområdet normal trädgårdsanläggning. Justeringsbeloppet bör bestämmas enligt tabellen i SKV A 2017:13.
Riktvärdet för tomtmark förutsätter normalt att det finns en körbar bilväg fram till tomtgränsen. Om det inte finns någon bilväg fram till tomtgränsen, och detta är en förutsättning för riktvärdet, så bör det anses ha en påtaglig inverkan på marknadsvärdet (SKV A 2017:13).
Om fastighetsägaren inte har fått någon begäran om betalning för gatukostnad, så följer betalningsskyldigheten fastigheten om den skulle säljas. Detta kan föranleda en nedjustering med ledning av den uppskattade gatukostnaden.
När man bestämmer riktvärdet förutsätts det vidare att fastighetsägaren har betalat kostnaderna för de gator som kan användas för fastigheten och som tillkommer honom eller henne. Om en ny fastighetsägare vid taxeringsårets ingång blir skyldig att betala ytterligare kostnader för befintliga vägar eller gator, ska detta beaktas genom en justering av riktvärdet.
Normalt finns det elanslutning framdragen till värderingsenheten. Om elanslutning saknas kan det i vissa fall bli aktuellt att göra en justering för säregna förhållanden. Marknadsvärdet påverkas av hur stor anslutningsavgiften till distributionsföretaget är samt av vilken hänsyn en köpare tar till den kostnaden i samband med köpet.
Normal anslutningsavgift i områden där andra fastigheter har elanslutning är ca 30 000 kr inom detaljplan i 2016 års prisnivå. Utanför detaljplan är kostnaden något högre, beroende på läge m.m.
I områden där det är stor efterfrågan på fastigheter torde marknadsvärdeinverkan sällan överstiga 50 procent av anslutningsavgiften. Det normala är således att marknadsvärdesinverkan inte är påtaglig vilket innebär att det inte är aktuellt att göra en justering för säregna förhållanden.
Servitut kan vara både värdehöjande och värdesänkande. Hur stor marknadsvärdesinverkan ett servitut har på fastigheten kan inte bedömas generellt utan måste bedömas från fall till fall.
Exempel på värdehöjande servitut är rätt till sjöbod och båtplats.
Inom områden där fastigheterna störs av buller eller andra trafikimmissioner som damm, trafikljus m.m., och detta inte beaktats genom att särskilda värdeområden har avgränsats, kan det bli aktuellt att göra en justering.
Justering för buller m.m. kan behöva göras för tomter med speciellt utsatta lägen, t.ex. vid backar, trafikljus och busshållplatser eller längs trafikleder där tung trafik förekommer nattetid.
Justeringsbeloppets storlek styrs av
I den justering för buller som görs beaktas även andra avståndsrelaterade störningar, såsom damm, luftföroreningar, ljussken och skakningar. Bullernivån kan uppskattas genom mätning eller beräkning. Vid mätning av bullernivån används speciella mätapparater. Mätningar bör göras i vindstilla väder utan nederbörd och under en längre tidsperiod för att ge ett tillfredsställande värde på ekvivalent bullernivå. När man beräknar bullernivån görs detta med hjälp av uppgifter om vägens trafikmängd, högsta tillåtna hastighet, andelen tung trafik och byggnadens avstånd till vägen. Vägverket har tagit fram en enkel modell för hur man beräknar vägtrafikbuller och som används bl.a. när man ska bedöma marknadsvärdesminskningen på fastigheter vid markintrång, se Handledning för fastighetstaxering 2009 (SKV 358), bilaga 7.
I SKV A 2017:13 finns tabellverk för justering för närhet till väg respektive järnväg.
När det gäller justeringar (t.ex. för buller) där mark och byggnad har olika ägare, bör man beräkna justeringens storlek på byggnadsvärdet respektive markvärdet var för sig, och beakta det när man värderar enheterna (Skatteverkets ställningstagande om justering för buller och kraftledning m.m.). Ställningstagandet hänvisar till Skatteverkets senaste allmänna råd, d.v.s. (SKV A 2017:13).
En justering kan också bli aktuell för andra störningar än buller som följer av vägtrafik, t.ex. för luftföroreningar som illaluktande ämnen och damm.
I de fall tomten gränsar till vägen och den ekvivalenta ljudnivån överstiger 61 dB(A) innefattar de justeringsnivåer som anges i tabellen även övriga störningar som normalt följer av trafiken, som störningar av damm och luftföroreningar. I de fall tomten inte gränsar till vägen innefattar dock justeringsnivåerna i tabellen inte övriga störningar som normalt följer av trafiken. I dessa fall kan det därför bli aktuellt med en justering även för andra störningar än buller, t.ex. för luftföroreningar som illaluktande ämnen och damm.
Om taxeringsenheten ligger i nära anslutning till en större kraftledning kan det bli aktuellt att göra en justering med hänsyn dels till den förfulning och det intrång som ledningen och ledningsstolparna medför, dels till den osäkerhet som föreligger när det gäller elektromagnetiska kraftfält och dess inverkan. I första hand är det kraftledningar som ingår i det s.k. storkraftnätet som kan motivera en justering, men också andra större kraftledningar med spänningar på 130 kV eller mera kan motivera en justering. Ledningar på 70 kV eller mindre bör endast i undantagsfall medföra justering (SKV A 2017:13).
Uppgifter om kraftledningarnas storlek kan hämtas från den lokala eldistributören eller från Svenska kraftnät.
Tabellen för att beräkna ett justeringsbelopp finns i Skatteverkets allmänna råd SKV A 2017:13.
När det gäller justeringar (t.ex. för kraftledning) där mark och byggnad har olika ägare, bör man beräkna justeringens storlek på byggnadsvärdet respektive markvärdet var för sig, och beakta det när man värderar enheterna (Skatteverkets ställningstagande om justering för buller och kraftledning m.m.). Ställningstagandet hänvisar till Skatteverkets senaste allmänna råd, d.v.s. (SKV A 2017:13).
Även närhet till en mobilmast kan föranleda en justering med avseende på intrång och förfulning. Det handlar då om att mobilmasten finns på eller i direkt anslutning till tomten och att den är i blickfånget. Det justeringsbelopp som kan bli aktuellt i detta fall är högst 5 procent av summan för riktvärdena för småhus och tomtmark (Skatteverkets ställningstagande om justering för närhet till mobilmast).
Med sjö- eller havsutsikt avses en fri utsikt sommartid från en uteplats eller från småhusets vardagsrum, matrum eller motsvarande utrymme (SKV A 2017:13).
Om sjö- eller havsutsikt har förutsatts när riktvärdeangivelserna bestämdes, ska de fastigheter som har en utsikt som inte är normal för värdeområdet kunna justeras för säreget förhållande.
När det gäller justeringsbeloppets storlek bör en grundläggande princip vara att värdeskillnaden mellan ytterligheterna, d.v.s. en fastighet med utsikt och en utan utsikt, aldrig ska överstiga den värdeskillnad som är bestämd mellan den strand eller strandnära klass fastigheten utan utsikt tillhör och klassen för ej strand eller strandnära. Värdeskillnaden är normalt mindre då en viss del av värdeinverkan är hänförlig till att fastighetens belägenhet är strandnära.
I normalfallet kan man söka vägledning i de belägenhetsfaktorer som åsatts klasserna för strand och strandnära. Värdeinverkan av sjöutsikt har i relativa termer bedömts öka i takt med att avståndet till stranden ökar. Kvaliteten på sjöutsikten har också betydelse i detta sammanhang.
När riktvärdeangivelsen förutsätter att det finns sjöutsikt i belägenhetsklass 1 och 2 och tomtmarken saknar sådan utsikt så bör riktvärdet justeras. Justeringsbeloppet bör motsvara skillnaden i värde mellan den belägenhetsklass som tomtmarken indelats i och den närmast lägre belägenhetsklassen (SKV A 2017:13).
En värderingsenhet tomtmark som ligger i belägenhetsklass 2 och har normal sjöutsikt för värdeområdet får riktvärdet 200 000 kr. En jämförbar tomt som ligger i belägenhetsklass 3 får riktvärdet 150 000 kr. Om den första tomten i stället hade saknat sjöutsikt, skulle den få ett riktvärde som motsvarar riktvärdet för tomten i belägenhetsklass 3, d.v.s. den hade fått riktvärdet 150 000 kr vilket motsvarar ett justeringsbelopp på 50 000 kr.
Har värderingsenheten som ska justeras indelats i klass 4 beräknas storleken av justeringsbeloppet i stället med hänsyn till värdeskillnaden mellan belägenhetsklass 3 och belägenhetsklass 4.
Om det går att klarlägga att utsikten är begränsad, d.v.s. det finns varken fri och öppen utsikt samtidigt som utsikten inte saknas helt, bör justeringen uppgå till ett belopp som motsvarar halva skillnaden i värde mellan den belägenhetsklass värderingsenheten tillhör och närmast lägre belägenhetsklass.
Justering är aktuellt för tomtmark med en egen strand (belägenhetsklass 1) som har en tillgänglig strandzon som är bättre eller sämre än vad som normalt förekommer inom värdeområdet. Det justeringsbelopp som blir aktuellt bör motsvara skillnaden i värde mellan riktvärdet för tomtmark som indelats i belägenhetsklass 1 och riktvärdet för tomtmark som indelats i belägenhetsklass 2, multiplicerat med en angiven procentsats som framgår av tabell i SKV A 2017:13.
Om exempelvis det normala för värdeområdet är att stranden eller strandzonen är parkmark, blir justeringen för en fastighet som har vass eller våtmark –25 procent av skillnaden i riktvärde för tomtmark för en strandfastighet klass 1 och en strandnära fastighet klass 2. Om riktvärdet är 500 000 och belägenhetsfaktorn för klass 1 är 2,5 samt belägenhetsfaktorn för klass 2 är 1,6 blir justeringen 25 procent av 450 000, d.v.s. –112 000.
För en swimmingpool som är belägen utomhus bör man göra en justering med högst 50 procent av det tekniska nuvärdet. Det tekniska nuvärdet bör vanligtvis vara anläggningskostnaden vid anläggningsåret (SKV A 2017:13).
Det tekniska nuvärdet av en swimmingpool kan även skrivas ned på grund av ålder och bruk.
I Skatteverkets ställningstagande om utomhuspool och poolhus redovisas även hur man indelar och taxerar sådana byggnadskonstruktioner. Ställningstagandet hänvisar till det ovan angivna allmänna rådet.