OBS: Detta är utgåva 2020.6. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket ansvarar för den behandling av personuppgifter som görs i verket. Skatteverket kan under vissa förutsättningar överlåta behandlingen av person­uppgifter åt ett person­uppgifts­biträde. Som personuppgiftsansvarigt ska Skatteverket bl.a. föra ett register över personuppgiftsbehandlingar som verket har ett personuppgiftsansvar för, genomföra konsekvensbedömningar samt, vid behov, samråd med Datainspektionen.

Skatteverkets personuppgiftsansvar

Den som ensam eller tillsammans med andra bestämmer vilka uppgifter som ska behandlas och vad uppgifterna ska användas till har ansvaret för behandlingen och är personuppgiftsansvarig (artikel 4.7 EU:s dataskyddsförordning). Skatteverket är personuppgiftsansvarigt för den personuppgiftsbehandling som görs inom Skatteverket.

När en anställd hos Skatteverket behandlar personuppgifter för att utföra sina arbetsuppgifter, är det inte den anställda som är personuppgiftsansvarig för behandlingarna utan Skatteverket. En anställd ska behandla personuppgifter i enlighet med de instruktioner som Skatteverket ger.

Vissa särskilda registerförfattningar innehåller även bestämmelser om att en utpekad myndighet ska vara personuppgiftsansvarig för den behandling av personuppgifter som registerförfattningen reglerar. I SdbL respektive FdbL anges uttryckligen att Skatteverket är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som Skatteverket ska utföra (1 kap. 5 § FdbL och 1 kap. 6 § SdbL).

Det är inte alltid enkelt att avgöra vem som är personuppgiftsansvarig för en behandling. Det anges inte i EU:s dataskyddsförordning, den kompletterande dataskyddslagen eller förarbetena till lagen exakt hur en avgränsning av personuppgiftsansvaret ska göras. Det kan även finnas mer än en personuppgiftsansvarig för en behandling, t.ex. om flera myndigheter har en gemensam databas. Artikel 26 EU:s dataskyddsförordning innehåller bestämmelser om gemensamt personuppgiftsansvar.

Rättsfall: Omfattande personuppgiftsansvar vid e-tjänster (Försäkringskassan)

Försäkringskassan tillhandahöll elektroniska självbetjäningstjänster i form av anmälan av tillfällig föräldrapenning via sms och anmälan av sjukfall via en s.k. Infratjänst. I tjänsterna kunde enskilda personer lämna uppgifter genom elektroniska informationskanaler. Uppgifterna var tillgängliga för Försäkringskassan först när de nådde Försäkringskassans elektroniska mottagningsställen.

Domstolen ansåg att Försäkringskassan var ansvarig för hela behandlingen eftersom Försäkringskassan bestämde ändamålet för behandlingen (att anmäla olika typer av sjukfall) och medlen för behandlingen av personuppgifterna (anvisade kommunikations­vägar). Domstolen ansåg att de åtgärder som gjordes med personuppgifterna var led i Försäkringskassans behandling av uppgifter i enskilda ärenden. Detta gällde trots att Försäkringskassan saknade möjlighet att påverka hur uppgifterna hanterades innan de blev tillgängliga för Försäkringskassan. Det gällde också oberoende av om någon eller några av åtgärderna skulle utgöra behandling av personuppgifter även hos någon annan (HFD 2012 ref. 21).

Personuppgiftsbiträden

Skatteverket kan under vissa förutsättningar överlåta behandlingen av personuppgifter till någon annan. Den som behandlingen överlåts till kallas personuppgiftsbiträde (artikel 4.8 EU:s dataskyddsförordning). Ett personuppgiftsbiträde finns alltid utanför Skatteverkets organisation, t.ex. ett externt företag. Den som är anställd hos Skatteverket är inte personuppgiftsbiträde.

Det är bara själva behandlingen av personuppgifterna som kan överlåtas till ett personuppgiftsbiträde, ansvaret för behandlingen kan inte överlåtas till någon annan.

Exempel på personuppgiftsbiträde som Skatteverket anlitar är Statens servicecenter. Statens servicecenter behandlar personuppgifter om Skatteverkets anställda på uppdrag av Skatteverket.

När kan Skatteverket anlita ett personuppgiftsbiträde?

En förutsättning för att Skatteverket ska kunna anlita ett personuppgiftsbiträde är att sekretess inte hindrar att Skatteverket lämnar ut uppgifterna. En annan förutsättning är att Skatteverket har en rättslig grund för behandlingen av personuppgifterna. Skatteverket ska i dokumentera sitt ställningstagande i dessa rättsliga frågor innan Skatteverket anlitar ett personuppgiftsbiträde för behandling av Skatteverkets personuppgifter.

Om Skatteverket anlitar ett personuppgiftsbiträde ska parterna skriva ett avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för Skatteverkets räkning, ett s.k. personuppgiftsbiträdesavtal (artikel 28.3 EU:s dataskyddsförordning).

Ansvarsskyldighet

Skatteverket ansvarar för att principerna om personuppgiftsbehandling följs. Skatteverket måste kunna visa på vilket sätt man följer dem, t.ex. genom att

  • dokumentera de behandlingar av personuppgifter som Skatteverket ansvarar för
  • dokumentera de överväganden som Skatteverket har gjort inför en behandling
  • ha tydlig information till de registrerade
  • ha dokumenterade interna riktlinjer för dataskyddet.

Register över behandlingar

Skatteverket är skyldigt att föra ett register över alla personuppgiftsbehandlingar som verket är personuppgiftsansvarigt för. Registret ska vara skriftligt, vara tillgängligt i elektroniskt format och hållas uppdaterat (artikel 30 EU:s dataskyddsförordning). Registret ska innehålla:

  • namn och kontaktuppgifter för den personuppgiftsansvariga, den personuppgiftsansvarigas företrädare samt dataskyddsombudet
  • ändamålen med behandlingen
  • en beskrivning av kategorierna av registrerade och kategorierna av personuppgifter
  • de kategorier av mottagare som personuppgifterna har lämnats ut till eller ska lämnas ut till
  • i tillämpliga fall, överföringar av personuppgifter till ett tredje land eller en internationell organisation
  • om möjligt, de förutsedda tidsfristerna för radering av de olika kategorierna av uppgifter
  • om möjligt, en allmän beskrivning av tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder.

Konsekvensbedömning

Skatteverket måste alltid göra en konsekvensbedömning om en behandling av personuppgifter sannolikt skulle leda till hög risk för de registrerades fri- och rättigheter (artikel 35 EU:s dataskydds­förordning). En konsekvensbedömning kan öka förståelsen för integritetsrisker. Bedömningen kan också ge stöd vid val av säkerhetsåtgärder och tekniska lösningar. Konsekvensbedömningarna är till hjälp när det gäller att uppfylla kraven i dataskyddsförordningen. De är också ett sätt att visa de registrerade och Datainspektionen att Skatteverket följer EU:s dataskyddsförordning. En konsekvensbedömning ska inte vara en engångsföreteelse. Bedömningen bör omprövas och uppdateras löpande.

Förhandssamråd

Vid en konsekvensbedömning ska Skatteverket bl.a. dokumentera vilka säkerhetsåtgärder som kommer att vidtas. Om det skulle visa sig att det finns en hög risk med personuppgiftsbehandlingen trots säkerhetsåtgärderna ska Skatteverket samråda med Datainspektionen innan verket påbörjar behandlingen. Ett sådant exempel är om riskerna inte kan begränsas tillräckligt genom de åtgärder som är rimliga med tanke på tillgänglig teknik och kostnader för att åtgärda riskerna. Av artikel 36.3 EU:s dataskyddsförordning framgår vilka slags uppgifter Skatteverket ska lämna till Datainspektionen vid ett förhandssamråd.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2012 ref. 21 [1]

EU-författningar

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]

Lagar & förordningar

  • Lag (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet [1]
  • Lag (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet [1]
  • Lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning [1]