OBS: Detta är utgåva 2020.8. Visa senaste utgåvan.

Skatteavtal kan begränsa källstatens rätt att beskatta en inkomst. Här beskrivs hur detta kan lösas.

Begränsningar i skatteavtalen

Skatteavtalen innehåller ofta begränsningar av skatteuttaget i källstaten när det gäller skatt på utdelning. Sådana begränsningar kan även finnas när det gäller ränta och royalty. Formerna för nedsättning varierar mellan staterna.

Sverige som hemviststat

En person med hemvist i Sverige som får utdelning, ränta eller royalty från ett annat land kan begära att skatteavtalets bestämmelser ska tillämpas direkt vid tidpunkten för inkomstens utbetalning om detta är möjligt enligt källstatens interna bestämmelser. Ofta krävs ett hemvistintyg från Skatteverket. I annat fall får mottagaren ansöka om återbetalning av för mycket avdragen skatt i källstaten. Många länder har speciella blanketter för detta ändamål och ofta finns dessa blanketter tillgängliga på respektive lands skattemyndighets webbplats. Där framgår i allmänhet också hur man ska gå tillväga för att få rätt källskatt eller återbetalning av för mycket innehållen källskatt.

Sverige som källstat

Om en i Sverige obegränsat skattskyldig person, med hemvist i ett annat land enligt skatteavtalet, får utdelning från ett svenskt bolag där skatteavtalet innebär att Sverige får ta ut högst t.ex. 15 % skatt på utdelningens bruttobelopp till en fysisk person kan det bli aktuellt med en nedsättning av den svenska skatten.

Skatteverket anser att nedsättning av skatt på utdelning enligt skatteavtal ska ske på följande sätt. För att beräkna hur stor andel av den svenska skatten som avser utdelningen ska en proportionering av skatten göras. Skatten på kapitalinkomsterna fördelas i relation till hur stor del utdelningen är av den sammanlagda kapitalinkomsten. Om skatten på utdelningen efter denna proportionering är större än 15 procent av utdelningens bruttobelopp sätts skatten på kapitalinkomsten ned med överskjutande belopp.

Samma princip gäller vid nedsättning av skatt även på andra inkomster, t.ex. ränta, där ett skatteavtal begränsar Sveriges rätt att beskatta inkomsten till en viss procentsats.

Hur Sverige begränsar kupongskatteuttaget för den som är begränsat skattskyldig i Sverige, se här vad gäller avstämningsbolag, värdepappersfonder och specialfonder samt här vad gäller kupongbolag.

Hur man beräknar nedsättningen

Beräkningen innebär att ett bråktal ställs upp enligt följande princip. Täljaren består av den svenska utdelningen till den del den tas upp till beskattning, minskad med eventuella kostnader som är hänförliga till utdelningen. För den del av utdelningen som tas upp i inkomstslaget kapital består nämnaren av överskottet av kapital. För utdelning som tas upp i inkomstslaget tjänst består nämnaren av summan av överskottet av inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet. Bråktalet multipliceras med den svenska skatten. Med svensk skatt avses statlig och kommunal inkomstskatt (utan beaktande av eventuella skattereduktioner). I inkomstslaget kapital görs beräkningen på följande sätt:

Exempel: beräkna nedsättningen

En person är obegränsat skattskyldig i Sverige men har hemvist i ett annat land som Sverige har skatteavtal med. Personen får utdelning från svenska aktiebolag. Enligt skatteavtalet har Sverige rätt att ta ut 15 procent skatt på utdelningens bruttobelopp.

1. Personen deklarerar utdelningar på 60 000 kr, kapitalvinster på 100 000 kr och ränteutgifter på 140 000 kr. Överskottet i inkomstslaget kapital blir 20 000 kr, vilket innebär en skatt på 6 000 kr. Skatten på utdelningen uppgår till 6 000 kr (20 000 / 20 000 x 6 000). Enligt skatteavtalet har Sverige rätt att ta ut 15 procent skatt på utdelningens bruttobelopp (60 000 kr), vilket innebär att skatten på utdelningen högst får uppgå till 9 000 kr. Sverige tar inte ut mer skatt än vad skatteavtalet tillåter, eftersom skatten blir 6 000 kr. Någon nedsättning av skatten ska därför inte göras.

2. Personen deklarerar utdelningar på 100 000 kr, varav 50 000 kr beskattas i inkomstslaget tjänst och 50 000 kr beskattas i inkomstslaget kapital på grund av reglerna i 57 kap. IL. Det finns inga andra inkomster eller utgifter. Överskottet i inkomstslaget kapital blir 50 000 kr vilket innebär en skatt på 15 000 kr. Överskottet i inkomstslaget tjänst blir 50 000 kr. Med en kommunal skattesats på 30 procent tas kommunalskatt ut med 15 000 kr. Sammanlagt tas skatt ut med 30 000 kr på utdelningen. Enligt skatteavtalet har Sverige rätt att ta ut 15 procent skatt på utdelningens bruttobelopp (100 000 kr) vilket innebär att skatten på utdelningen högst får uppgå till 15 000 kr. Skatten ska därför sättas ned med 15 000 kr (30 000 - 15 000). I första hand sätts den statliga inkomstskatten ned vilket innebär att skatten på kapitalinkomster sätts ned med 15 000 kr. I exemplet medges inte grundavdrag eftersom tjänsteinkomsten enbart består av inkomst från fåmansföretag (63 kap. 5 § andra stycket IL).

3. Personen deklarerar utdelningar på 40 000 kr, kapitalvinster på 35 000 kr och ränteutgifter på 10 000 kr. Överskottet i inkomstslaget kapital blir 65 000 kr vilket innebär en skatt på 19 500 kr. Skatten på utdelningen uppgår till 12 000 kr ((40 000 / 65 000) x 19 500). Enligt skatteavtalet har Sverige rätt att ta ut 15 procent skatt på utdelningens bruttobelopp (40 000 kr) vilket innebär att skatten på utdelningen högst får uppgå till 6 000 kr. Den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster ska därför sättas ned med 6 000 kr (12 000 – 6 000).

Referenser på sidan

Ställningstaganden

  • Nedsättning av skatt på utdelning enligt skatteavtal (rättad version) [1]