OBS: Detta är utgåva 2020.8. Visa senaste utgåvan.

En person som bor på endast en fastighet har enkel bosättning och ska vara folkbokförd på den fastigheten. Om en person bor på flera fastigheter, s.k. dubbel bosättning, ska folkbokföring ske på den fastighet där personen med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist.

Enkel bosättning

Huvudregeln är att en person anses vara bosatt på den fastighet där hen regelmässigt tillbringar sin dygnsvila eller, vid byte av bostad, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. En person med enkel bosättning ska vara folkbokförd på den fastighet där hen regelmässigt tillbringar sin dygnsvila (7 § första stycket FOL).

Med regelmässigt avses att en person tillbringar sin dygnsvila på en fastighet under sin normala livsföring minst en gång i veckan eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden (7 § andra stycket FOL). En annan förläggning i tiden är exempelvis två gånger per 14 dagar eller fyra gånger per månad.

Med normal livsföring menas att det är normala förhållanden för en persons dygnsvila som ska ligga till grund för Skatteverkets bedömning. Till den normala livsföringen räknas exempelvis inte semestervistelser, tjänsteresor eller vistelser som föranleds av tillfällig sjukdom eller konvalescens.

Tillfälliga vistelser

Om en person i anmälan om flyttning uppger att hen under en på förhand bestämd tid av högst ett år regelmässigt ska tillbringa sin dygnsvila på en annan fastighet än den där hen har sin egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad folkbokföring (8 § FOL). Bestämmelsen innebär ett undantag från huvudregeln att en person ska folkbokföras på den fastighet där hen regelmässigt har sin dygnsvila.

Med bestämd tid menas en i förväg tidsbestämd vistelse. Personen ska dessutom ha för avsikt att återvända till den ursprungliga bostaden efter utgången av denna tid. I praktiken blir undantaget i 8 § FOL tillämplig först om en person inte kan anses ha dubbel bosättning. Bestämmelsen är tillämplig även om personen saknar familj eller inte besöker ordinarie bostad under den bestämda tiden. Undantaget omfattar inte en tidsbestämd vistelse som är längre tid än ett år och i så fall ska personens folkbokföring normalt ändras.

Om en person uppger att vistelsen efter flytten är tillfällig eller kortvarig måste Skatteverket bedöma om vistelsen i den nya bostaden kan anses vara regelmässig. Vid den bedömningen måste Skatteverket beakta vistelsens antagna längd liksom en rad andra faktorer. Skatteverket får pröva om vistelsen är tillfällig eller regelmässig i det enskilda fallet, bland annat mot bakgrund av personens levnadsförhållanden.

Det är alltid personens avsikt vid flyttanmälan som är avgörande för Skatteverkets bedömning. Om det senare inträffar omständigheter som gör vistelsen tillfällig medför inte det att Skatteverkets beslut att folkbokföra personen var fel.

Dubbel bosättning

En person som regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på mer än en fastighet har s.k. dubbel bosättning och ska folkbokföras på den fastighet där hen med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist (7 § första stycket FOL).

Vad som avses med regelmässig dygnsvila, läs mer under Enkel bosättning.

Om en person har dubbel bosättning gör Skatteverket en samlad bedömning av var en person ska anses ha sin egentliga hemvist. Den fastighet där personen tillbringar dygnsvilan tillsammans med sin familj har betydelse för bedömningen av personens egentliga hemvist.

När två makar har gemensam dubbel bosättning ska familjen i största möjliga utsträckning hållas samman i folkbokföringen vid fastställande av deras egentliga hemvist (RÅ 1996 ref 47).

Med familj i folkbokföringen avses:

  • makar,
  • registrerad partner,
  • sambor, och
  • hemmavarande barn.

Även barn över 18 år innefattas av begreppet familj så länge de bor kvar hemma hos sina föräldrar. Vem som ska räknas som sambo framgår av 1 § sambolagen.

Nedanstående omständigheter väger Skatteverket bland annat in vid den samlade bedömningen:

  • antalet övernattningar i respektive bostad,
  • bostädernas avstånd från arbetet,
  • bostädernas storlek och standard,
  • var huvuddelen av ägodelarna förvaras,
  • med vilken rätt en person nyttjar bostäderna (t.ex. bostadsrätt, äganderätt, hyresrätt, andrahandskontrakt),
  • vilken koppling hen i övrigt har till de två orterna, och
  • om arbetet är tidsbegränsat och bosättningen efter denna period kommer att återgå till den tidigare bostadsorten eller om det är sannolikt att person framöver kommer att bosätta sig för gott på arbetsorten.

En person med dubbel bosättning som inte har någon familj ska normalt folkbokföras på den ort där arbetsplatsen ligger. Orten där arbetsplatsen finns är dock inte utslagsgivande utan hänsyn måste alltid tas till samtliga omständigheter som kan komma att påverka var personen ska folkbokföras (prop. 2012/13:120 s.149).

Sjömäns tid till sjöss är neutral

För en person som arbetar som sjöman och har dubbel bosättning ska tiden som personen tillbringar till sjöss betraktas som neutral vid bedömningen av personens egentliga hemvist. Detta innebär att tiden till sjöss varken ska betraktas som tid i Sverige eller som tid utanför Sverige. Det har ingen betydelse för bedömningen om fartyget seglar på internationellt eller på svenskt vatten (KRNS 2009-06-26, mål nr. 7320-08).

Undantaget omfattar inte personer som arbetar på oljeplattform utomlands eller yrkeschaufförer som kör lastbil internationellt.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNS 2009-06-26, mål nr 7320-08 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2012/13:120 Folkbokföringen i framtiden [1]

Övrigt

  • Regeringsrättens årsbok 1996 referat 47 [1]