Gränsdragning mellan kapitaltillgång och lagertillgång

Värdepapper som är en kapitaltillgång

Värdepapper som inte är lagertillgångar är kapitaltillgångar (25 kap. 3 § IL) och beskattas enligt kapitalreglerna. Det innebär att de grundläggande bestämmelserna om kapitalvinster och kapitalförluster i 44 kap. IL ska tillämpas. Till exempel ska kapitalvinster tas upp det beskattningsår då en tillgång avyttras och att kapitalförlust dras av när förlusten är definitiv.

Aktier och andelar som är kapitaltillgångar kan omfattas av reglerna om näringsbetingade andelar, vilket innebär att kapitalvinster och utdelningar i normalfallet är skattefria och förluster inte avdragsgilla (24 kap. 32-35 §§ och 25 a kap. 5 § IL). För aktier och andelar som inte är näringsbetingade, s.k. kapitalplaceringsandelar, är vinster skattepliktiga och förluster är avdragsgilla med vissa begränsningar. Förluster på bl.a. aktier och andelar får enligt 48 kap 26 § IL endast dras av mot vinster på delägarrätter inom koncernen (aktiefållan). Läs mer om Begränsad avdragsrätt för kapitalförluster.

Värdepapper som är en lagertillgång

Om bolagets värdepapper utgör lager på grund av att de ingår i en värdepappersrörelse, beskattas värdepapperen enligt bokföringsmässiga grunder och enligt bestämmelserna om lager av finansiella instrument i 17 kap. 19–20 c §§ IL. Det innebär att värdepapperen skattemässigt värderas kollektivt till antingen anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet. En värdering till verkligt värde medför att värdenedgångar kvittas mot värdeuppgångar och att den totala värdeförändringen på innehavet av värdepapper påverkar beskattningen som skattepliktig intäkt respektive avdragsgill kostnad. Vinster och förluster vid en försäljning blir skattepliktiga respektive avdragsgilla eftersom de inte omfattas av reglerna om skattefrihet för näringsbetingade andelar i 25 a kap. IL. Det innebär att avdragsbegränsningen för förluster i den s.k. aktiefållan inte blir tillämplig, och att utdelningar blir skattepliktiga.

Det finns också särskilda regler om byggnadsrörelse och handel med fastigheter, utländsk valuta, samt elcertifikat och utsläppsrätter se nedan.

Klassificering i räkenskaperna är inte avgörande

Bedömningen av om en tillgång är en kapitaltillgång eller en lagertillgång styrs inte av klassificeringen av tillgångarna i den skattskyldiges räkenskaper (prop. 1989/90:110 s. 545). Den skattemässiga bedömningen är en självständig bedömning som bygger på praxis.

Gränsdragningen mellan värdepappersrörelse och kapitalförvaltning

Juridiska personer kan, till skillnad från fysiska personer som bedriver enskild näringsverksamhet eller näringsverksamhet via handelsbolag (RÅ 1981 1:4), bedriva värdepappersrörelse. En värdepappersrörelse kan bedrivas för andras räkning med Finansinspektionens tillstånd (fondkommissionsverksamhet), eller för egen räkning av ett företag som har som affärsidé att yrkesmässigt handla med värdepapper i stället för att förvalta dem långsiktigt.

Det kan uppkomma problem med att dra gränsen mellan värdepappersrörelse och kapitalförvaltning. I normalfallet räknas en juridisk persons handel med värdepapper som kapitalförvaltning, men om handeln bedrivs i en sådan omfattning att den är självständig och yrkesmässig kan den i vissa fall utgöra en värdepappersrörelse. Varje enskilt fall måste bedömas för sig.

För företag som bedriver värdepappershandel med Finansinspektionens tillstånd (fondkommissionsverksamhet m.m.) är handeln normalt alltid att anse som yrkesmässig.

Rättsfall för bedömningen av handeln

I ett antal rättsfall (RÅ 1986 ref. 53, RÅ 1988 ref. 45, RÅ 1988 not. 270 och RÅ 1988 not. 273–276) ansågs handeln med värdepapper vara yrkesmässig då en omfattande och regelbunden handel med aktier hade skett. Några exakta siffermässiga gränser för bedömningen kan inte sättas upp, utan man måste göra en helhetsbedömning.

Betydande omsättning, regelbunden och varaktig handel, kortfristiga affärer

I praxis har man beaktat att omsättningen varit betydande och hastig, att antalet transaktioner varit stort och att handeln varit regelbunden och varaktig. Man har också lagt särskild vikt vid att affärerna varit kortfristiga. Omsättningshastigheten, d.v.s. hur många gånger ett lager omsatts under året, kan sägas vara ett mått på om affärerna varit kortfristiga.

Att omsättningen och antalet transaktioner varit betydande innebär till exempel inte att det handlar om värdepappersrörelse om inte omsättningshastigheten samtidigt har varit hög, jämför KRNG 2007-11-02, mål nr 6713-6715 06. Inte heller bör det bedömas vara yrkesmässig värdepappersrörelse om många transaktioner har gjorts och omsättningshastigheten har varit hög om inte omsättningen samtidigt varit betydande, jämför KRNG 20061213, mål nr 282905. Det är alltså av vikt att omsättningshastigheten varit hög samtidigt som omsättningen och antalet transaktioner varit betydande.

I RÅ 2003 ref 49 gjorde bolaget gällande att man inte hade något syfte att bedriva värdepappersrörelse utan att syftet i stället var att tillfälligt placera sin överlikviditet för få en bra avkastning. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar att det bör finnas ett vitt utrymme för ett företag att placera vad som kan bedömas som en rimlig likviditetsreserv i aktier och andra värdepapper, och att aktivt förvalta dessa medel i syfte att få så god avkastning som möjligt utan att företaget för den skull anses bedriva värdepappersrörelse. Bedömningen av när en sådan förvaltning övergår till att vara värdepappersrörelse får enligt Högsta förvaltningsdomstolen ske med utgångspunkt i det enskilda fallet. Av domen framgår att omständigheter som påverkar bedömningen bl.a. är handelns omfattning i förhållande till företagets storlek och verksamhetsinriktning, samt hur handeln organiseras och genomförs. Utgången i målet blev att bolaget i enlighet med sitt yrkande ansågs ha bedrivit förvaltning av värdepapper.

I ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden, som inte överklagades, hade ett företag för avsikt att i stor omfattning köpa in andelar i vilande bolag för att sedan upplösa dessa genom antingen likvidation eller fusion. SRN fann att med hänsyn till verksamhetens omfattning och karaktär så skulle andelarna i dessa bolag utgöra lagertillgångar (SRN dnr 5408/D).

En mer utförlig redogörelse av praxis samt en beskrivning av gränsdragningen mellan kapitalförvaltning och värdepappersrörelse i aktiebolag finns i Skatteverkets ställningstagande Handel med värdepapper i aktiebolag – kapitalförvaltning eller värdepappersrörelse?

Vid bedömning av omfattning och karaktär på ett bolags transaktioner med värdepapper bör köp och försäljningar av värdepapper som sker inom ramen för placering av medel i en kapitalförsäkring inte betraktas som transaktioner utförda direkt av bolaget. Bolaget äger i sådant fall bara en tillgång, det vill säga själva kapitalförsäkringen.

Rättsfall om klassificering av derivat

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat hur gränsdragningen ska göras ifråga om innehav av andra finansiella instrument än aktier, s.k. derivat.

Domstolen ansåg i RÅ 1997 ref. 5 att ränteterminskontrakt skulle kapitalbeskattas. Rättsfallet avsåg ett bostadsföretag, som stod inför risken att få höjda räntekostnader när lånet skulle sättas om. För att skydda sig mot ränterisken avsåg bolaget att teckna ränteterminskontrakt. Skatterättsnämnden konstaterade att bolagets syfte med att teckna kontrakten var att neutralisera de ränterisker som var förenade med upplåningen i bolagets verksamhet. Eftersom terminerna förvärvades som ett led i fastighetsförvaltningen skulle de behandlas på motsvarande sätt som andra finansiella instrument som förvärvades i verksamheten. Tecknandet av kontrakten innebar inte att de ingick i en värdepappersrörelse. Beskattning skulle därför ske enligt kapitalreglerna.

Rättsfall för stiftelser och investmentföretag

Huruvida en pensionsstiftelses innehav av värdepapper var yrkesmässigt eller inte prövades i RÅ 1997 not. 104. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att det med hänsyn till den begränsade omfattningen av stiftelsens köp och försäljningar av värdepapper, och till befintlig praxis, stod klart att stiftelsens värdepapper vid en prövning mot definitionen i KL inte kunde anses utgöra lager. Stiftelsens omsättning framgår inte.

Värdepappersinnehavet i ett investmentföretag behandlades i RÅ 2002 ref. 52. Företaget avsåg att ha en likviditetsreserv på cirka 20 procent av kapitalet placerad i börsaktier. Omsättningshastigheten de tre senaste åren var 0,79 och 0,46 och 0,37. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg inte att likviditetsreserven skulle ses som en verksamhet som var skild från investeringsverksamheten, utan bedömde hela verksamheten gemensamt. Man ansåg vidare att det är en grundläggande förutsättning för investmentföretag att de sysslar med förvaltning. Om omsättningen blir för stor förlorar företaget sin status som investmentföretag. Så ansågs emellertid inte vara fallet i det företag som var uppe till prövning.

Vilka värdepapper ingår i lagret?

När ett bolag bedriver en värdepappersrörelse finns det en stark presumtion för att alla värdepapper ingår i lagret. Detta brukar ofta uttryckas så att alla värdepappersinnehav smittas av rörelsen. Observera att det finns undantag från den presumtionen.

Högsta förvaltningsdomstolen tog i RÅ 2004 not. 58 ställning till ett fall där ett bolag i en koncern fungerade som internbank gentemot de andra koncernbolagen, och bl.a. ingick säkringsavtal med dem avseende olika risker i deras verksamhet. Verksamheten i internbanken likställdes med sådan verksamhet som bedrivs av banker, och de finansiella tillgångarna i internbanken skulle behandlas som lagertillgångar även om de säkrat poster av mer långsiktig karaktär i andra koncernbolag.

Klassificeringen av innehav som varken avsåg aktier i koncernbolag eller betingades av rörelse har prövats av HFD (RÅ 2007 not. 162). I Skatterättsnämndens förhandsbesked, som fastställdes av HFD, hade SE-banken ett särskilt affärsområde som tillhandahöll riskkapital till utvecklingsföretag. Aktierna, som var onoterade, ägdes i mellan 2 och 10 år och ägarandelen var mellan 10 och 40 procent. Banken utövade ett aktivt ägarskap och lämnade rådgivning till bolagen. Skatterättsnämnden ansåg att aktierna inte var ett sådant innehav som typiskt sett ingår i bankens lager av finansiella tillgångar. Aktierna fick i stället anses hänförliga till en särskild verksamhetsgren av annat slag, och bedömdes inte tillhöra bankens handelslager.

Värdepapper som har koppling till exempelvis incitamentsprogram för personal och säkring av dessa, har i praxis ansetts ligga utanför en bedriven värdepappersrörelse eller internbanksverksamhet. I ett förhandsbesked som fastställts av HFD (RÅ 2000 not 47) prövade man hur syntetiska optioner utställda till anställda i dotterbolaget skulle behandlas. Den underliggande tillgången i optionerna var aktier i dotterbolaget, och enligt förutsättningarna utgjorde optionerna utgivna värdepapper. En av frågorna i målet var hur de utställda optionerna skulle behandlas om de övertogs av dotterbolaget som bedrev yrkesmässig värdepappersrörelse. Av rättsfallet framgår att optionerna mot bakgrund av deras särskilda karaktär inte skulle anses ingå i värdepapperslagret hos dotterbolaget, utan beskattas enligt dåvarande regler om kapitalvinster och kapitalförluster.

Vid klassificering av värdepapper måste man alltid ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet. I ett fall där ett moderbolag hade internbanksverksamhet har kammarrätten prövat frågan om vissa långsiktiga fordringar skulle ingå i lagret av värdepapper i internbanken (KRNS 2017-10-31, mål nr 8053-16). Moderbolaget hade tillsammans med ett fristående företag bildat ett s.k. joint venture för att bedriva gemensam verksamhet. Båda ägarbolagen lämnade under en period av flera år stora lån till det samägda bolaget. Lånen lämnades utan säkerhet och med en förhållandevis låg ränta i förhållande till den risk som fanns. Lånen lämnades med lika belopp av de båda ägarna och amorteringar skulle på motsvarande sätt göras med lika belopp till de båda delägarna. Beslut om lån fattades i särskild ordning. Fordringen bedömdes mot bakgrund av omständigheterna inte utgöra tillgång i moderbolagets internbanksverksamhet och var därför inte en lagertillgång.

I ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden som inte överklagades, hade en internbank ingått ett swapavtal med moderbolagets aktier som underliggande egendom (SRN dnr 13708/D). I bokföringen hade avtalet bokförts som omsättningstillgång. SRN kom fram till att swapavtalet låg utanför internbankens vanliga verksamhet och att det därför inte skatterättsligt skulle anses utgöra en lagertillgång.

En mer utförlig redogörelse av undantag från presumtionen samt praxis för aktiebolag finns i Skatteverkets ställningstagande Handel med värdepapper i aktiebolag – kapitalförvaltning eller värdepappersrörelse?

När handeln byter karaktär

En verksamhet med förvaltning av värdepapper kan byta karaktär och övergå till att vara en värdepappersrörelse om omfattningen eller inriktningen på handeln ändras.

En verksamhet som räknas som en värdepappersrörelse kan också byta karaktär till förvaltning när rörelserekvisiten inte längre är uppfyllda. Det bör dock framhållas att en sådan omklassificering bör ske med en viss tröghet, och att man kan behöva beakta förhållandena över flera beskattningsår.

En mer utförlig redogörelse av de frågor som uppkommer vid ett karaktärsbyte i ett aktiebolag finns i Skatteverkets ställningstagande Handel med värdepapper i aktiebolag – kapitalförvaltning eller värdepappersrörelse?

Från förvaltning till värdepappersrörelse

I praxis har man accepterat att tillgångar kan byta karaktär till omsättningstillgångar i samma ägares hand. För andelar som inte skulle ha kunnat avyttras skattefritt enligt reglerna om näringsbetingade andelar bör inte några särskilda problem uppkomma när man går över från förvaltning till värdepappersrörelse. Lagrets anskaffningsvärde vid övergången bör anses motsvara aktiernas omkostnadsbelopp (RÅ 1980 Aa 156, RÅ 2004 ref. 71).

Skatteverket anser att anskaffningsvärdet för andelar som i samma ägares hand övergår från att vara näringsbetingade till att bli lagertillgångar i en värdepappersrörelse utgörs av marknadsvärdet vid karaktärsbytet. En förutsättning för detta är att andelen, eller den aktiebaserade delägarrätten, hade kunnat avyttras utan beskattning före karaktärsbytet.

Från värdepappersrörelse till förvaltning

De värdepapper som ingår i lagret behåller karaktären av lagertillgångar när verksamheten övergår till att bli förvaltande. I RÅ 2009 ref. 36 hade ett aktiebolag som förvärvat värdepapper i en värdepappersrörelse övergått till en förvaltande verksamhet. De värdepapper som bolaget förvärvat i värdepappersrörelsen behöll sin karaktär av lagertillgångar efter övergången till den förvaltande verksamheten. Om nyförvärv görs efter den tidpunkt då bolaget har upphört att bedriva värdepappersrörelse så utgör dessa värdepapper kapitaltillgångar. Skatteverkets uppfattning är att om det finns aktier av samma slag och sort både i lagret och i den förvaltande verksamheten, så bör den skattskyldige vid en försäljning få välja vilken aktie som har avyttrats.

I Högsta förvaltningsdomstolens dom, HFD 2015 not. 67, hade ett försäkringsbolag i sin redovisning omklassificerat sitt innehav i ett annat bolag till att utgöra en placering i koncern- och intresseföretag. Trots att det finns en uttrycklig reglering i 17 kap. 18 § IL som undantar ett försäkringsföretags andelar i dotter- och intresseföretag från att utgöra lagertillgångar ansåg domstolen att det omklassificerade innehavet skattemässigt skulle behålla sin karaktär av lagertillgång.

Värderingsregler

Det finns särskilda värderingsregler för finansiella instrument i 17 kap. 19–20 c §§ IL. Läs mer under Värdering av finansiella tillgångar som är lager.

Byggnadsrörelse och handel med fastigheter

I 27 kap. IL finns regler som innebär att värdepapper kan utgöra lager när det fråga om andelar i fastighetsförvaltande företag som ägs av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Läs om när andelar i fastighetsförvaltande företag är lager. Värderingsreglerna för lagertillgångar i 17 kap. 3 § IL omfattar även den här typen av värdepapper och du kan läsa mer om värderingsreglerna vid lager i en byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.

Handel med andelar i bostadsrättsföreningar eller andra bostadsföretag

Ett aktiebolags köp och försäljningar av andelar i bostadsrättsföreningar kan ha sådan omfattning att det är fråga om en yrkesmässig verksamhet. Du kan läsa mer om när ett aktiebolags andelar i en bostadsrättsförening eller annat bostadsföretag utgör lagertillgångar. Om andelarna utgör lagertillgångar ska försäljningarna beskattas enligt allmänna rörelseregler.

Utländsk valuta

Utländsk valuta och fordringar och skulder i utländsk valuta kan i vissa fall ingå i en yrkesmässig handel. Sådana tillgångar ska med vissa undantag värderas till kursen vid beskattningsårets utgång (14 kap 8 § IL). Läs mer under Utländsk valuta.

Elcertifikat och utsläppsrätter

Elcertifikat och utsläppsrätter ska för vissa företag behandlas som lagertillgångar (17 kap 22 a-f §§ IL). Läs mer under Värdering av lager.