OBS: Detta är utgåva 2020.8. Visa senaste utgåvan.

När räkenskapsåret inte är 12 månader ska fördelningsbeloppet justeras.

Hur justeras räntefördelningen?

När räkenskapsåret inte är 12 månader ska fördelningsbeloppet justeras (33 kap. 3 § tredje stycket IL).

Den ursprungliga bestämmelsen har ändrats så att det numera är fördelningsbeloppet som ska justeras och inte fördelningsunderlaget. Det ledde till en materiell ändring vid tillämpning av 4 §. Med den tidigare lydelsen kunde en förlängning eller förkortning av beskattningsåret vara avgörande för om räntefördelning skulle ske. Om t.ex. kapitalunderlaget är 100 000 kr och den skattskyldige upphör med sin näringsverksamhet den 1 juni skulle således inte någon räntefördelning ske det året enligt det tidigare regelsystemet, eftersom kapitalunderlaget skulle justeras och då inte kom att överstiga 50 000 kr. Med den nya regeln påverkas inte underlaget. I stället blir fördelningsbeloppet lägre (se exempel nedan).

Vid förlängda räkenskapsår görs räntefördelning för tid som delvis avser två kalenderår. Eftersom räntesatsen är knuten till det aktuella beskattningsåret, så behöver någon proportionering av räntesatsen p.g.a. olika kalenderår inte göras. Enligt Skatteverkets uppfattning måste det i dag vara mycket ovanligt, om än möjligt, att kunna ha ett förlängt räkenskapsår och dessutom få göra räntefördelning. Fysiska personer har numera alltid kalenderår som räkenskapsår. Det innebär att man i princip bara kan ha ett förlängt räkenskapsår när verksamheten startar eller när en fysisk person förvärvar en andel i ett handelsbolag. Eftersom man i ett sådant fall inte har något föregående räkenskapsår kan man heller inte beräkna något kapitalunderlag startåret och får således inte göra någon räntefördelning det året.

Exempel: Justering räntefördelning

A avslutar sin näringsverksamhet den 30 juni år 2. Fördelningsbeloppet före justering är 120 000 kr och räkenskapsåret 6 månader. För att få fram fördelningsbeloppet efter justering gör man så här:

  • Multiplicera fördelningsbeloppet före justering med antalet månader i räkenskapsåret.
  • Dividera med 12.

Fördelningsbeloppet i detta exempel blir alltså (120 000 x 6) dividerat med 12 = 60 000 kr.

Ett negativt fördelningsbelopp justeras på motsvarande sätt.

Justering då en andel i ett handelsbolag har överlåtits

Det finns flera fall då justering av fördelningsbeloppet kan komma i fråga när den skattskyldige beskattas för en annan tidsperiod än 12 månader.

Fördelningsbeloppet ska till exempel justeras när en andel i ett handelsbolag överlåts under bolagets löpande beskattningsår och överlåtaren och förvärvaren fördelar det skattemässiga resultatet mellan sig (prop. 1993/94:50 s. 314).

Ordet beskattningsår är den tidsperiod för vilken beskattning ska ske. Detta gäller, enligt Skatteverkets uppfattning, såväl vid överskott som vid underskott i verksamheten. I de fall då resultatet inte delas mellan köpare och säljare beskattas köparen för årets hela resultat. För säljaren kan någon räntefördelning inte göras eftersom ingen del av räkenskapsårets resultat ska hänföras till honom eller henne. Säljaren kan, för den aktuella näringsverksamheten, inte anses ha haft något beskattningsår (i den betydelse ordet används i 33 kap. 3 § tredje stycket inkomstskattelagen, IL). Fördelningsbeloppet jämkas därmed till 0 kr. Varken positiv eller negativ räntefördelning kan komma i fråga.

Köparen får inte göra räntefördelning första året.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]

Propositioner

  • Proposition 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen [1]

Ställningstaganden

  • Räntefördelning första räkenskapsåret? [1]