OBS: Detta är utgåva 2020.8. Visa senaste utgåvan.

En obegränsat skattskyldig person är skattskyldig i inkomstslaget kapital för utdelning från ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person.

Vad är ett dödsbo?

I arvssituationer där mer än ett lands rättsregler berörs måste man börja med att avgöra om det uppkommit ett dödsbo enligt något lands lagstiftning. Skatteverket anser att endast juridiska personer kan vara dödsbon enligt inkomstskattelagen. I vissa fall kan det uppkomma dödsbon i fler än ett land efter en och samma avlidna person.

Om det finns ett eller flera dödsbon är dödsbodelägarna inte skattskyldiga i Sverige för dödsboets inkomster. Det är i stället dödsboet som är skattskyldigt enligt 4 kap. 1, 2 § eller 3 § IL beroende på om det gäller dödsåret eller senare år och om den avlidna var obegränsat eller begränsat skattskyldig.

Läs mer om dödsbon i Skatteverkets ställningstagande ”Vad är ett dödsbo enligt inkomstskattelagen och kupongskattelagen och hur ska det beskattas?

Utdelning från dödsbo

Beskattning under dödsåret

Om det finns ett eller flera dödsbon, i Sverige eller utomlands, sker beskattningen av dessa under dödsåret som om den avlidna levt hela året (4 kap. 1 § IL). Beskattningen sker utifrån om den avlidna var obegränsat eller begränsat skattskyldig vid dödsfallet. Någon beskattning av dödsbodelägarna för dödsboets inkomster sker inte under detta år.

Beskattning åren efter dödsåret

Av lagtexten framgår att fr.o.m. året efter dödsåret ska det som delas eller skiftas ut till obegränsat skattskyldiga tas upp till den del det avser inkomst i ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig. (42 kap. 23 § IL). Ordalydelsen är otydlig eftersom den del som avser utskiftning av arvet, d.v.s. den avlidnes tillgångar vid dödsfallet, inte ska beskattas (8 kap. 2 § första stycket IL). Det är endast utdelning från dödsboet som avser avkastning på dödsboets tillgångar som ska beskattas. Det gäller oavsett i vilket land dödsboet finns.

Beskattningstidpunkten är när inkomsten kan disponeras av dödsbodelägaren (41 kap. 8 § IL).

Om dödsboet är ett skattesubjekt i en utländsk stat beskattas dödsboet där för sina inkomster. Om dödsboet i sin tur delar ut sitt överskott till dödsbodelägare som ska beskattas enligt IL för utdelning från dödsboet är den skattepliktiga utdelningen nettot efter den utländska skatt dödsboet har betalat på det utbetalade beloppet (RSV/FB Dt 1985:13).

Skatteverket anser att bestämmelserna om uttagsbeskattning i 22 kap. IL inte är tillämpliga för ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person. I stället tillämpas bestämmelserna om utdelning till obegränsat skattskyldig dödsbodelägare i 42 kap. 23 § IL (Skatteverkets ställningstagande Fråga om diskriminering vid beskattning av utländskt dödsbos kapitalvinst på näringsfastighet i Sverige m.m.).

Exempel: utdelning

Ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person får avkastning på sina tillgångar med 1 000 och betalar skatt i utlandet med 300. Dödsboet delar ut 700 till obegränsat skattskyldiga dödsbodelägare som tar upp inkomsten till beskattning i Sverige som utdelning i inkomstslaget kapital.

Gränsdragning mellan utskiftning av arv och utdelning

Utdelning ska beskattas oavsett om den lämnas till dödsbodelägare vid enstaka tillfällen, kontinuerligt eller i samband med totalt skifte av dödsboet. Om även den avlidnas efterlämnade tillgångar, d.v.s. de tillgångar som fanns vid dödsfallet, delas ut till dödsbodelägarna (utskiftning) är denna del inte skattepliktig eftersom den utgör en del av arvet. Om både sådana tillgångar och inkomster som dödsboet haft delas ut måste en uppdelning göras mellan vad som ska ses som utdelning respektive utskiftning (jfr RSV/FB Dt 1985:13 och RÅ 1974 A 1607).

Dåvarande riksskattenämnden har tagit ställning till hur vinst vid försäljning av aktier i ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person ska delas upp mellan utdelning och utskiftning (RSV/FB Dt 1985:13). Ett belopp motsvarande värdet av tillgångarna på dödsdagen anses som utskiftning och överskjutande belopp som utdelning. Förhandsbeskedet överklagades inte varför Högsta förvaltningsdomstolen inte har tagit ställning i frågan.

Exempel: utdelning och utskiftning

I ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person finns bl.a. aktier. Dessa säljs under beskattningsåret för 2 000. Hela ersättningen delas ut till dödsbodelägare i Sverige. Marknadsvärdet vid dödsfallet var 1 500 och detta belopp ses som utskiftning. De överskjutande 500 (2 000 – 1 500) är skattepliktig utdelning.

Utdelning ska inte tas upp i vissa fall

Ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person är skattskyldigt för bl.a. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige (4 kap 3 § och 6 kap. 11 § IL). Det gäller oavsett om dödsboet är en svensk eller en utländsk juridisk person. En obegränsat skattskyldig delägare ska inte ta upp utdelning som kommer från inkomst som dödsboet är skyldigt att betala inkomstskatt för i Sverige (42 kap. 23 § IL). Den utdelning delägaren får ska i första hand anses komma från den inkomst som dödsboet beskattas för i Sverige.

Om dödsboet har betalat svensk kupongskatt på utdelning räknas det inte som om inkomsten har beskattats i Sverige hos dödsboet vid tillämpning av 42 kap. 23 § IL, men dödsbodelägarna kan bara beskattas för det belopp som återstår av dödsboets inkomster efter att dödsboet betalat den kupongskatt och de förvaltningskostnader som är hänförliga till dessa (RSV/FB Dt 1985:13).

Exempel: all utdelning ska inte tas upp

Ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person har fyra delägare varav en är obegränsat skattskyldig i Sverige. Under beskattningsåret har dödsboet haft följande inkomster och utgifter.

Inkomst från en fastighet i Sverige

+10 000

Ränteinkomster från en utländsk bank

+20 000

Allmänna omkostnader

- 5 000

Överskott

+25 000

Dödsboet behåller 3 000 kr och delar ut 22 000 kr till delägarna. Eftersom dödsboet är skattskyldigt för inkomsten av fastigheten i Sverige ska den totala utdelningen minskas med denna inkomst och den svenska dödsbodelägaren endast beskattas här för sin andel av den resterande utdelningen, d.v.s. 3 000 kr ([22 000 - 10 000]/4).

Beskattning när dödsbo saknas

Om det är fråga om en utländsk dödsboliknande företeelse som inte uppfyller villkoren för att vara en utländsk juridisk person och därför inte ses som ett dödsbo i inkomstskattelagens mening får en bedömning göras av vem som ska ses som ägare till tillgångarna. I många fall blir arvingarna redan i och med dödsfallet ägare till den avlidnas efterlämnade tillgångar och skattskyldiga för inkomster av sina respektive andelar i dessa. I sådana fall får arvingarna inkomsten direkt från inkomstkällan och inte i form av utdelning från ett dödsbo. Eftersom arvingen själv uppbär inkomsten blir en obegränsat skattskyldig arvinge skattskyldig i Sverige enligt vanliga regler för obegränsat skattskyldiga personer.

En begränsat skattskyldig arvinge är skattskyldig här för inkomster med källa i Sverige, t.ex. en inkomst av en svensk fastighet (3 kap. 18-19 a §§ IL). Det spelar ingen roll för beskattningen om arvingen får inkomsterna under dödsåret eller senare.

Kompletterande information

Du kan läsa mer om hur ett dödsbo efter en obegränsat skattskyldig person respektive ett dödsbo efter en begränsat skattskyldig person beskattas.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Fråga om diskriminering vid beskattning av utländskt dödsbos kapitalvinst på näringsfastighet i Sverige m.m. [1]
  • Vad är ett dödsbo enligt inkomstskattelagen och kupongskattelagen och hur ska det beskattas? [1]

Övrigt