OBS: Detta är utgåva 2020.9. Visa senaste utgåvan.

Meny

En anställds förvärv av värdepapper från arbetsgivaren ska beskattas om förvärvet sker på förmånliga villkor.

Skattepliktig förmån av förvärv av värdepapper

En anställds förvärv av värdepapper från arbetsgivaren på förmånliga villkor utgör en förmån som ska beskattas (10 kap. 11 § första stycket IL). Förmånsbeskattning ska ske av skillnaden mellan vad den anställda har betalat för att få teckna eller köpa ett värdepapper och värdepapprets marknadsvärde. Förmånerna avser vanligtvis aktier, konvertibler, köpoptioner eller teckningsoptioner avseende aktier eller syntetiska optioner. Förvärv av aktier kan ske genom att en nyemission riktas till de anställda (nyteckning) eller genom att de anställda erbjuds att köpa redan existerande aktier.

Definitionen av värdepapper

Det finns ingen skatterättslig definition av begreppet värdepapper. I förarbetena sägs att begreppet värdepapper visserligen inte är helt klart, men att begreppet ger en relativt god bild av vad som avses. Det har överlämnats till tillämpande myndigheter att i enskilda fall närmare bestämma tillämpningsområdet. (prop. 1997/98:133 s.24 och s. 32).

Den civilrättsliga definitionen på värdepapper ska enligt Skatteverket fungera som vägledning. Av förarbetena till lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument framgår att värdepapper är en handling som garanterar innehavaren en viss rättighet som vanligen kan omvandlas i pengar (prop. 1990/91:142 s. 85).

Med värdepapper avses aktier, obligationer, konvertibler, kapitalandelsbevis, standardiserade optioner m.m. Ett värdepapper är typiskt sett fritt överlåtbart. Det väsentliga vid bedömningen av om en viss rättighet är att anse som värdepapper ska vara vad rätten innebär för innehavaren. En rättighet som innebär en absolut rätt till betalning eller leverans och som kan överlåtas till marknadsvärdet är ett värdepapper (RÅ 1986 ref. 36, RÅ 1997 ref. 71, RÅ 2009 not. 206 och RÅ 2010 not. 129 jfr RÅ 1994 not. 41).

När det gäller förmån i form av aktier och teckningsoptioner har HFD ansett att dessa ska beskattas enligt värdepappersregeln även i de fall överlåtelsen varit förknippad med inskränkningar i förfoganderätten (RÅ 2009 ref. 86, RÅ 2009 not. 206 och RÅ 2010 not 129).

Skatteverkets bedömning är att instrument som behandlas i ABL och även instrument som emitterats enligt likartade utländska lagar, som utgångspunkt får anses som värdepapper även vid den skattemässiga bedömningen av värdepapprets status (Skatteverkets ställningstagande Förvärv av teckningsoptioner i samband med de särskilda bestämmelserna om personaloptioner).

Aktiesparprogram som beskattas enligt värdepappersregeln

Anställda kan även delta i aktiesparprogram via sina arbetsgivare. Villkoren varierar, men gemensamt är att de ger innehavaren rätt att köpa aktier i arbetsgivarföretaget så länge avtalet och anställningen pågår. Beskattningen ska ske när aktierna överlämnas till den anställda. Om beskattning sker med stöd av värdepappersregeln, 10 kap. 11 § första stycket IL, eller personaloptionsregeln, 10 kap. 11 § andra stycket IL har ingen betydelse för beskattningen av den anställda då beskattningstipdpunkten infaller vid samma tidpunkt, dvs när den anställda får aktierna. Däremot är klassificeringen av optionen avgörande för vem som ska betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift. Skatteverket har därför tagit ställning till i vilka fall aktiesparprogram avser förvärv av värdepapper respektive personaloptioner. Aktiesparprogram som innebär att en anställd för varje aktie hen förvärvar i företaget får en skuggsparad aktie av arbetsgivaren efter viss tid, t.ex. tre år, om hen då fortfarande är anställd, innebär ett förvärv av värdepapper. I dessa fall får hen den skuggsparade aktien automatiskt efter kvalifikationstiden utan att behöva göra något mer eller begära det.

Förmånligt förvärv på grund av tjänsten

Samtliga ersättningar, förmåner och andra inkomster som en anställd får på grund av tjänst är skattepliktig inkomst. För förmånsbeskattning av en anställd som får värdepapper från sin arbetsgivare krävs både att hen får förmånen på grund av tjänsten (11 kap. 1 § IL) och att förvärvet skett på förmånliga villkor (10 kap. 11 § första stycket IL).

Så var exempelvis fallet när det gällde en verkställande direktör i två aktiebolag inom en koncern. Direktören hade fått köpa aktier i det ena av bolagen till underpris. Han gjorde gällande att köpet inte skett på grund av hans anställning i något av bolagen utan på grund av ett avtal, som träffats i samband med vissa ägarförändringar inom koncernen vid vilket han uppträtt som en oberoende affärspart. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att den skattskyldiga hade fått köpa aktierna förmånligt på grund av den tilltro som sattes till honom som företagsledare i bolaget och önskemålet att han skulle bli kvar i den befattningen. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg därför att aktieförvärvet var en skattepliktig förmån för honom (RÅ 1993 ref. 56).

I ett annat fall var den anställda redan aktieägare i bolaget och köpte aktier på samma villkor som andra aktieägare. Den anställda hade då inte fått en förmån (RÅ 2002 ref. 78).

I de fall då erbjudande om köp av värdepapper riktas såväl till de anställda som till allmänheten blir sambandet mellan anställningen och erbjudandet något oklart. Förmånsbeskattning kan komma i fråga om erbjudande om aktieköp till pris under marknadsvärdet riktas till en begränsad grupp, däribland anställda, eller om de anställda haft företrädesrätt att förvärva värdepappret (se vidare RINK-utredningens betänkande SOU 1989:33, del III s. 28). Storleken av de anställdas andel av de utbjudna värdepapperen är av betydelse för bedömningen. Detta framgår av ett rättsfall där de anställda i ett aktiebolag i samband med bolagets OTC-registrering erbjudits att köpa aktier i bolaget till samma pris och på samma villkor som leverantörer och allmänheten. De anställda och leverantörerna avsågs förvärva 15 000 aktier av ett totalt utbud på 90 000 aktier. De anställda ansågs inte ha fått en förmån (RÅ 1993 ref.58).

Undantag när förvärv inte skett på grund av tjänsten

Under vissa förutsättningar kan en anställd förvärva aktier i det bolag där hen är anställd utan att förmånsbeskattning blir aktuell. Samma sak gäller förvärv från annat bolag i samma koncern. Undantagsregeln gäller aktieförvärv, förvärv av konvertibler, kapitalandelsbevis, vinstandelsbevis, skuldebrev förenade med optionsrätt och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier. Bestämmelserna innebär att förmånsbeskattning inte ska ske om de anställda förvärvat aktier i bolaget på samma villkor som gällt för allmänheten, om de anställda och aktieägarna inte förvärvar mer än 20 procent av de utbjudna aktierna och en anställd inte förvärvar aktier för mer än 30 000 kr (11 kap. 15 § IL).

Med anställd jämställs i detta sammanhang styrelseledamot och styrelsesuppleant.

Värdering av värdepappersförmån

Förmånen ska värderas med ledning av marknadsvärdet vid förvärvstidpunkten. På kapitalmarknaden finns olika modeller för beräkning av marknadsvärdet för olika slag av värdepapper. Om det saknas en tillförlitlig marknadsmässig notering för värdepappret kan en beräkning enligt en sådan modell användas vid förmånsvärderingen. För att ett belopp framräknat på detta sätt ska kunna läggas till grund för en värdering förutsätts att beräkningen görs med beaktande av parametrar med rimliga värden.

För noterade optioner är det normalt inte några problem att fastställa marknadsvärdet, eftersom det finns ett aktuellt noterat marknadsvärde som ska användas. Om optionerna däremot är onoterade ska ett teoretiskt optionsvärde uppskattas. Skatteverket anser att uppskattningen i första hand bör ske med ”Black & Scholes-metoden” oavsett om den underliggande egendomen utgörs av noterade eller onoterade aktier. Information om beräkning av marknadsvärdet för noterade och onoterade optioner hittar du under Marknadsvärdet för förmån av noterade och onoterade optioner.

Det förekommer att anställda genom företrädesrätt fått lov att teckna aktier inför en börsintroduktion. Fråga uppstår om hur marknadsvärdet på aktierna ska beräknas i dessa fall. I promemorian som föregick propositionen om beskattningen av anställdas förvärv av aktier i vissa fall, m.m. beskrivs ett fall när ett moderbolag säljer ut aktier i ett dotterbolag till anställda i dotterbolaget och även till moderbolagets aktieägare. Efter detta introduceras dotterbolaget på börsen. Det uttalas att förmånen i ett sådant fall ska värderas till skillnaden mellan aktiens utförsäljningspris och det senare noterade värdet (Ds Fi 1984:21 s. 23). Kammarrätten har gjort samma bedömning i ett antal ärenden som rör aktieförvärv med anledning av en börsintroduktion (KRNG 2019-01-10, mål nr 2976-18, 2977-18). Där uttalar domstolen att i den förevarande situationen, när teckningsperiodens slut och dagen för börsnotering ligger så nära i tid, bör marknadsvärdet för aktien normalt bestämmas till det belopp som allmänheten var beredd att betala för aktien den dag aktien noterades.

Kompletterande information

Läs också om beskattningstidpunkten för beskattning av förvärv av värdepapper.

Skatteverkets ställningstagande Beskattning av ersättning för arbete vid byte av arbetsland och/eller bosättningsland

Sexmånaders- och ettårsregeln vid arbete utomlands

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNG 2019-01-10, mål nr 2976-18 [1]
  • KRNG 2019-01-10, mål nr 2977-18 [1]
  • RÅ 1986 ref. 36 [1]
  • RÅ 1993 ref. 56 [1]
  • RÅ 1993 ref. 58 [1]
  • RÅ 1994 not. 41 [1]
  • RÅ 1997 ref. 71 [1]
  • RÅ 2002 ref. 78 [1]
  • RÅ 2009 not. 206 [1] [2]
  • RÅ 2009 ref. 86 [1]
  • RÅ 2010 not 129 [1]
  • RÅ 2010 not. 129 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3] [4] [5] [6]
  • lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument [1]

Propositioner

  • Proposition 1990/91:142 om handel och tjänster på värdepappersmarknaden m.m. [1]
  • Proposition 1997/98:133 Beskattning av personaloptioner [1] [2]

Ställningstaganden

  • Aktiesparprogram - förvärv av värdepapper eller personaloptioner? [1]
  • Beskattning av ersättning för arbete vid byte av arbetsland och/eller bosättningsland [1]
  • Förvärv av teckningsoptioner i samband med de särskilda bestämmelserna om personaloptioner [1]
  • Värdering av skattepliktig förmån av onoterade optioner och fastställande av volatiliteten [1]

Övrigt

  • Ds Fi 1984:21 s. 23 [1]