OBS: Detta är utgåva 2020.9. Visa senaste utgåvan.

Meny

Den som för talan i ett ärende får anlita ett ombud eller ett biträde. Ett ombud har fullmakt att föra talan i någon annans ställe, medan ett biträde endast får agera när parten är med.

Vad menas med ombud och biträde?

Den som för talan i ett ärende får göra det genom ombud eller med hjälp av ett biträde (14 § första stycket FL).

Med ombud menas den som har fullmakt att föra talan i någon annans ställe. Ett ombud kan alltså helt eller delvis föra partens talan och i vissa fall ta emot handlingar som delges. Endast fysiska personer kan vara ombud. En juridisk person kan inte vara ombud (prop. 2016/17:180 s. 90).

Med biträde menas den som inte har ombudets behörighet. Ett biträde får endast agera när parten är med och har inte rätt att uppträda i huvudmannens ställe.

När behöver ombudet styrka sin behörighet?

Skatteverket får begära att ett ombud ska styrka sin behörighet genom en skriftlig eller muntlig fullmakt (15 § första stycket FL). Det innebär att när den som uppträder som ombud inte självmant styrker sin behörighet med en fullmakt, så får Skatteverket avgöra om en fullmakt behövs. Ibland är omständigheterna sådana att Skatteverket inte behöver kräva in någon fullmakt. En fullmakt ska dock alltid begäras in när ärendets utgång har stor betydelse för parten, eller om man exempelvis ska lämna ut en sekretessbelagd handling (Skatteverkets ställningstagande Hävande av sekretess genom fullmakt).

Viss ledning kan också hämtas från förvaltningsprocesslagen där det framgår att ett ombud ska ha fullmakt (49 § FPL). Ett ombud behöver endast styrka sin behörighet när domstolen anser att det behövs.

En fullmakt ska i princip visas upp i original och den gäller i normalfallet så länge den inte har återkallats (jfr 2 kap.12–16 §§ avtalslagen). När Skatteverket ska bedöma om det är nödvändigt att visa upp en fullmakt i original, kan man utgå från de allmänna kraven i 9 § FL.

Vad händer om ombudet inte styrker sin behörighet?

Om Skatteverket anser att ett ombud bör styrka sin behörighet med en fullmakt, ska verket uppmana ombudet att göra det (15 § första stycket FL). Om en sådan begäran inte följs, får Skatteverket besluta om föreläggande att lämna fullmakt. Ett sådant föreläggande får riktas till ombudet eller parten i ärendet (15 § andra stycket FL). Om föreläggandet inte följs bör talan avvisas.

När Skatteverket beslutar om ett föreläggande, bör verket samtidigt göra klart för ombudet att den framställning som hen har gett in kan komma att inte tas upp till prövning, dvs. avvisas, om ingen fullmakt kommer in (15 § tredje stycket FL).

Hur ska en fullmakt vara utformad?

En fullmakt kan vara skriftlig eller muntlig. Om en fullmakt lämnas muntligen bör Skatteverket dokumentera detta i ärendet på ett lämpligt sätt. En skriftlig fullmakt ska vara undertecknad av parten eller en behörig ställföreträdare för denna. Några krav på att fullmaktsgivarens namnteckning ska vara bevittnad finns inte i FL.

Fullmakten ska innehålla uppgifter om ombudets namn och uppdragets omfattning. Ombudet kan sätta någon annan i sitt ställe om detta har angetts i fullmakten (15 § första stycket FL).

Kommunikationen i ärendet ska ske med ombudet

När ett ombud med fullmakt företräder en part ska Skatteverket kommunicera med ombudet och inte med parten personligen, om inte fullmakten säger något annat. Om en handling ska delges och personen som ska delges har ett ombud som är behörigt att ta emot handlingen, är även ombudet delgivningsmottagare (15 § DelgL).

Skatteverket kan begära personlig medverkan

I förvaltningsförfarandet kan det förekomma många olika situationer där den som för talan i ett ärende måste medverka personligen. Det kan vara frågan om att parten måste höras, lämna upplysningar eller lämna medgivande till något eller att en handling måste undertecknas. Därför måste den som har ombud medverka personligen om Skatteverket begär det (14 § första stycket FL). Skatteverket ska vid denna bedömning ta hänsyn till reglerna om snabb och enkel handläggning.

Skatteverket har inga tvångsmedel till förfogande i 14 § första stycket FL för att tvinga en part att medverka personligen. Bestämmelsen är endast en påminnelse om att huvudregeln om rätten att anlita ett ombud inte är oinskränkt.

Skatteverket kan avvisa ett ombud eller ett biträde

Skatteverket får besluta att ett ombud eller biträde inte längre får medverka i ett ärende om denna bedöms som olämplig för uppdraget (14 § andra stycket FL).

Vilka omständigheter som bör inverka på Skatteverkets bedömning framgår inte av lagen utan får avgöras från fall till fall. Om ärendet inte är komplicerat finns det ingen anledning att ställa alltför höga krav på den som vill vara ombud eller biträde. I enklare ärenden går det normalt bra att en nära anhörig utan särskild juridisk skolning eller någon annan, allmänt förståndig, person uppträder som ombud.

Regleringen innebär att Skatteverket kan avvisa ett ombud som bedöms som olämpligt för uppdraget antingen när ett ärende inleds eller under handläggningen av ärendet (prop. 2016/17:180 s. 90).

Överklagande av beslut att avvisa ett ombud

Skatteverkets beslut att avvisa ett ombud eller biträde får överklagas.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Delgivningslag (2010:1932) [1]
  • Förvaltningslag (2017:900) [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10]
  • Förvaltningsprocesslag (1971:291) [1]
  • Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område [1]

Propositioner

  • Proposition 2016/17:180 En modern och rättssäker förvaltning - ny förvaltningslag [1] [2]

Ställningstaganden

  • Hävande av sekretess genom fullmakt [1]