Den som betalar ut ersättning för arbete till en person som inte är godkänd för F-skatt ska normalt göra skatteavdrag (10 kap. 2 § SFL). Huvudregeln är att skatteavdrag ska göras från kontant ersättning för arbete och andra inkomster som räknas som ersättning för arbete (10 kap. 3 § SFL). Skatteavdrag ska göras även om betalningsmottagaren är en juridisk person som inte har F-skatt.
Även den som betalar ut ersättning för arbete som utförts åt någon annan, är i regel skyldig att göra skatteavdrag.
Den som utger ersättning som inte ska redovisas per betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration utan på kontrolluppgift ska vid varje utbetalningstillfälle lämna uppgift om skatteavdragets belopp till betalningsmottagaren (10 kap. 19 § SFL). Detta gäller bland annat ersättning som betalas ut på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring och ersättning som betalas ut till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket IL, eftersom dessa ersättningar inte ska redovisas i arbetsgivardeklarationen per betalningsmottagare (26 kap. 19 a § andra stycket SFL) .
Den som är skyldig att lämna uppgifter om en viss betalningsmottagare i en arbetsgivardeklaration ska senast den dagen arbetsgivardeklarationen ska ha kommit in till Skatteverket informera den som uppgifterna avser om de uppgifter om denne som lämnats till Skatteverket.
Skatteverket får besluta om undantag från skyldigheten att lämna uppgift om skatteavdragets belopp, om avdraget är lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfället och beslutet inte medför väsentlig olägenhet för den skattskyldige (10 kap. 19 § andra stycket SFL). Undantaget avses främst gälla pensionsutbetalare som betalar ut belopp som oftast är detsamma varje månad under ett kalenderår. Det är då tillräckligt att utbetalaren vid första utbetalningstillfället under året lämnar uppgift om skatteavdraget. Uppgift behöver då inte lämnas följande månader så länge ingen förändring sker av skatteavdragets storlek.
Ibland ger arbetsgivaren någon annan i uppdrag att sköta utbetalningen av ersättningar, det kan t.ex. vara en bank. Detta innebär inte att banken ses som utbetalare av ersättningen, det är fortfarande arbetsgivaren som är skyldig att göra skatteavdrag.
Arbetsgivare som tryggar utfästa pensioner i egen regi enligt tryggandelagen eller utfäster direktpension och säkerställer den exempelvis genom en arbetsgivarägd pantsatt kapitalförsäkring ansvarar för den framtida utbetalningen av pensionen. Om en sådan arbetsgivare väljer att anlita ett företag, en pensionsadministratör, som administrerar pensionen och betalar ut den för arbetsgivarens räkning är det ändå arbetsgivaren som är skyldig att göra skatteavdrag eftersom hen är den som slutligen står för pensionskostnaden (Skatteverkets ställningstagande: Arbetsgivardeklaration på individnivå – redovisning av pensionsutbetalningar ska göras av den som slutligen står för kostnaden för pensionen).
Factoring innebär att ett finansieringsföretag köper upp fakturor från olika företagare som ställt ut fakturorna. Även om betalningen görs till ett factoringbolag ska skyldigheten att göra skatteavdrag bedömas som om betalningen skett direkt till den ursprungliga betalningsmottagaren.