OBS: Detta är utgåva 2020.9. Visa senaste utgåvan.

Sekretess gäller även till förmån för avliden. Ett dödsbo företräds i regel av samtliga dödsbodelägare.

Sekretess till förmån för avliden

Reglerna om sekretess gäller även till förmån för avliden (prop. 1979/80:2 del A s. 84).

Ett dödsbo företräds av samtliga dödsbodelägare. Det innebär att samtliga delägare i ett dödsbo ska samtycka till ett utlämnande av sekretessbelagda uppgifter oavsett om detta sker till en enskild dödsbodelägare eller till en utomstående.

Rättsfall om dödsbodelägare som begär uppgifter

Sonen efter en avliden begärde att få ta del av deklarationer som den numera avlidne personen hade lämnat. Som skäl för sin begäran angav sonen att han behövde deklarationerna för kontroll av en bouppteckning. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade dock att uppgifterna omfattades av absolut sekretess och för ett utlämnande krävdes att samtliga dödsbodelägare lämnade sitt medgivande till ett utlämnande (RÅ 85 2:62).

Bouppteckningsförrättare

I vissa fall ska Skatteverket förordna en person att förrätta bouppteckning enligt bestämmelsen i 20 kap. 9 § ÄB. En bouppteckningsförrättare träder inte i dödsbodelägarnas ställe. Utan fullmakt från delägarna i ett dödsbo kan en bouppteckningsförrättare inte få ut sekretessbelagda uppgifter som rör dödsboet.

Boutredningsman

En boutredningsman som har blivit utsedd av rätten enligt bestämmelserna i 19 kap. 1 § ÄB företräder dödsboet. För utlämnande av sekretessbelagda uppgifter krävs boutredningsmannens samtycke så länge dennes förvaltning av dödsboet pågår. Det innebär att dödsbodelägarna själva inte kan samtycka till ett utlämnande av sekretessbelagda uppgifter som rör dödsboet.

Skiftesman

Om delägarna i ett dödsbo är oeniga om hur ett arvsskifte ska göras kan delägare begära att rätten ska förordna om en skiftesman enligt bestämmelsen i 23 kap. 5 § ÄB. I bestämmelsen hänvisas till 17 kap. ÄktB och vad som där sägs om bodelningsförrättare. En bodelningsförrättare träder inte i parternas ställning på ett sådant sätt att han företräder dessa. På samma sätt företräder inte en skiftesman dödsbodelägarna. En skiftesman har inte rätt att få ut sekretessbelagda uppgifter utan fullmakt från dödsbodelägarna.

Testamentsexekutor

I ett testamente kan en person ha blivit utsedd att ta hand om förvaltningen av dödsboet och verkställighet av testamentet. En sådan person kallas testamentsexekutor och träder i dödsbo-delägarnas ställe vad gäller ansvaret för boets utredning.

Behörigheten grundar sig på testamentet och är i huvudsak densamma som för en boutredningsman. Behörigheten uppkommer först när testamentet vunnit laga kraft. Om inte någon särskild inskränkning gjorts i testamentet får en testamentsexekutor vidta alla åtgärder som är nödvändiga för boets utredning (19 kap. 20 § ÄB).

En testamentsexekutor företräder dödsboet och har rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter som rör dödsboet.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 85 2:62 [1]

Lagar & förordningar

  • Ärvdabalk (1958:637) [1]

Propositioner

  • Proposition 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m. [1]