OBS: Detta är utgåva 2020.9. Visa senaste utgåvan.

Meny

Negativ räntefördelning innebär att man beräknar en ränta på det negativa kapitalet som ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Motsvarande belopp får man avdrag för i inkomstslaget kapital.

När ska man göra negativ räntefördelning?

Negativ räntefördelning ska göras om det vid utgången av föregående beskattningsår finns ett negativt kapitalunderlag i verksamheten. Det negativa kapitalunderlaget ska vara större än -50 000 kr, d.v.s. minst -50 001 kr (33 kap. 2 och 4 §§ IL). Om man har flera näringsverksamheter ska alla kapitalunderlagen i de olika näringsverksamheterna läggas ihop och det är alltså det totala kapitalunderlaget som måste uppgå till minst -50 000 kr. Om så är fallet ska negativ räntefördelning göras för hela beloppet, även om varje näringsverksamhet i sig skulle ha ett negativt kapitalunderlag som är mindre än -50 000 kr. Negativ räntefördelning ska även göras om man har flera näringsverksamheter som totalt sett innehåller ett positivt kapitalunderlag på mer än 50 000 kr. Då behöver det negativa kapitalunderlaget i den aktuella näringsverksamheten inte ens vara större än -50 000 kr.

Negativ räntefördelning är obligatorisk. Den ska också göras oavsett om verksamheten gått med överskott eller underskott.

Exempel: 50 000-kronorsgränsen

En person har två näringsverksamheter. Näringsverksamhet A har ett kapitalunderlag på 200 000 kr och näringsverksamhet B har ett kapitalunderlag på -30 000 kr.

Eftersom summan är 170 000 kr (större än 50 000 kr) ska negativ räntefördelning göras i näringsverksamhet B, trots att det negativa kapitalunderlaget inte överstiger -50 000 kr.

I näringsverksamhet A görs positiv räntefördelning på ett underlag på 200 000 kr och i näringsverksamhet B ska negativ räntefördelning göras på ett underlag på -30 000 kr.

Hur gör man negativ räntefördelning?

Det negativa kapitalunderlaget ska multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut ökad med en procentenhet (33 kap. 3 § andra stycket IL). Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0,5 procent för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.

Med kapitalunderlag avses för den enskilda näringsidkaren eget kapital, d.v.s. tillgångar minus skulder efter vissa justeringar. För delägare i handelsbolag avses den justerade anskaffningsutgiften för andelen i bolaget, också efter vissa justeringar.

Det justerade fördelningsbeloppet

Vid räkenskapsår som är längre eller kortare än tolv månader ska fördelningsbeloppet justeras. Om man dessutom sedan tidigare har ett sparat fördelningsbelopp, och det under beskattningsåret uppkommer ett negativt fördelningsbelopp, ska det sparade fördelningsbeloppet först kvittas mot det negativa fördelningsbeloppet. Om fördelningsbeloppet fortfarande är negativt ska det nu reducerade beloppet räntefördelas mellan inkomstslagen näringsverksamhet och kapital. Observera dock att det sparade fördelningsbeloppet ska läggas till kapitalunderlaget innan fördelningsbeloppet räknas ut och kvittas. Man får på så sätt fram det fördelningsbelopp som ska öka resultatet av näringsverksamheten och minska resultatet av kapital.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Övrigt

  • Statslåneräntan på Riksgälden.se [1]