OBS: Detta är utgåva 2020.9. Visa senaste utgåvan.

Meny

Uppehållsrätt är ett EU-rättsligt begrepp som ger EES-medborgare och deras familjemedlemmar rätt att vistas i Sverige utan krav på uppehållstillstånd. En varaktig uppehållsrätt kan ge rätt till folkbokföring i Sverige.

En rätt att vistas i Sverige utan krav på uppehållstillstånd

Uppehållsrätt är ett EU-rättsligt begrepp som har förts in i den svenska lagstiftningen genom det s.k. rörlighetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier av den 29 april 2004, [2004/38/EG]). Rörlighetsdirektivet har implementerats i den svenska lagstiftningen genom 3 a kap. UtlL. Rörlighetsdirektivet skiljer mellan uppehållsrätt i högst tre månader (artikel 6) och uppehållsrätt för längre tid än tre månader (artikel 7). I utlänningslagen definieras uppehållsrätten som en rätt för EES-medborgare och deras familjemedlemmar att vistas i Sverige mer än tre månader utan uppehållstillstånd enligt bestämmelserna i 3 a kap. UtlL. Uppehållsrätten inträder automatiskt under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda och gäller så länge som villkoren är uppfyllda (3 a kap. 5 § UtlL, prop. 2005/06:77 s. 70 och prop. 2013/14:81 s. 15).

En EES-medborgare har enligt rörlighetsdirektivet rätt att uppehålla sig i en annan medlemsstat i högst tre månader utan att några villkor eller formaliteter måste vara uppfyllda, förutom att personen ska ha ett giltigt pass eller ett nationellt identitetskort. Motsvarande regler gäller för EES-medborgarens familjemedlemmar som är medborgare i ett tredje land och som följer med eller ansluter till EES-medborgaren, förutom att familjemedlemmen som är tredjelandsmedborgare ska ha ett giltigt pass (artikel 6 i rörlighetsdirektivet).

För vistelser som är längre än tre månader krävs att EES-medborgaren antingen har uppehållsrätt eller uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. En EES-medborgare som inte uppfyller kraven för uppehållsrätt måste ha ett uppehållstillstånd för vistelser längre än tre månader.

Primär och sekundär uppehållsrätt

Den rätt att vistas i Sverige som en EES-medborgare som uppfyller kraven enligt någon av kategorierna i 3 a kap. 3 § UtlL har kallas primär uppehållsrätt. Till exempel har en EES-medborgare som är arbetstagare i Sverige uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 § 1 UtlL primär uppehållsrätt. Det är bara EES-medborgare som kan ha primär uppehållsrätt.

Den rätt att vistas i Sverige som en familjemedlem till en EES-medborgare med primär uppehållsrätt kan ha enligt 3 a kap. 4 § UtlL kallas sekundär uppehållsrätt (HFD 2016 ref. 39). Till exempel kan en medföljande eller anslutande make eller maka till en EES-medborgare med primär uppehållsrätt ha sekundär uppehållsrätt som familjemedlem till EES-medborgaren. Både EES-medborgare och tredjelandsmedborgare kan ha sekundär uppehållsrätt. En familjemedlem kan dock bara härleda sekundär uppehållsrätt från en EES-medborgare som har primär uppehållsrätt. Sekundär uppehållsrätt kan alltså inte härledas från en EES-medborgare som själv har sekundär uppehållsrätt.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2016 ref. 39 [1]

EU-författningar

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG [1] [2]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2005/06:77 Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning [1]
  • Proposition 2013/14:81 Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande [1]