OBS: Detta är utgåva 2020.9. Sidan är avslutad 2020.

Meny

För att bli folkbokförda i Sverige med uppehållsrätt måste en EES-medborgare och hens familjemedlemmar visa att de har uppehållsrätt med sådan varaktighet att det kan antas att deras vistelse i landet kommer att vara i minst ett år. Om en person blir folkbokförd med uppehållsrätt, registrerar Skatteverket det i folkbokföringen.

Skatteverkets prövning av uppehållsrätten

För att Skatteverket ska kunna folkbokföra en person i Sverige måste personen uppfylla villkoren för att få vistas i landet. Detta gör man antingen genom att vara medborgare i Sverige, medborgare i ett annat nordiskt land eller genom att ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd (4 § FOL).

Det är Skatteverket som prövar och registrerar i folkbokföringen när en person anmäler flytt till Sverige och uppger att hen har uppehållsrätt. För att en EES-medborgare och hens familjemedlemmar ska kunna bli folkbokförda i Sverige med uppehållsrätt krävs dels att personerna har uppehållsrätt (4 § FOL), dels att deras vistelse i landet kan antas komma att uppgå till minst ett år (3 § FOL).

En person med uppehållsrätt ska kunna visa att de förhållanden som ligger till grund för uppehållsrätten har en sådan varaktighet att det kan antas att personen kommer vistas i Sverige i minst ett år. Skatteverkets bedömning av om personen ska folkbokföras omfattar alltså ett antagande om hur det kommer att förhålla sig med uppehållsrätten även framåt i tiden (prop. 2012/13:120 s. 41). Den person som anmäler flytt till Sverige och uppger att hen har uppehållsrätt ska själv visa att förutsättningarna för att folkbokföras är uppfyllda (HFD 2016-06-14, mål nr 3101-15).

Skatteverket får begära in handlingar som styrker uppehållsrätten, familjeanknytning m.m.

När en EES-medborgare anmäler flytt till Sverige och uppger sig ha uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 § UtlL får Skatteverket begära att EES-medborgaren visar upp ett giltigt pass eller ett giltigt nationellt identitetskort och andra handlingar som styrker att hen har uppehållsrätt (9 § FOF). Av identitetskortet ska innehavarens identitet och medborgarskap framgå. En EES-medborgare som inte kan visa upp ett giltigt pass eller nationellt identitetskort har inte styrkt sin identitet och det är då inte möjligt för Skatteverket att gå vidare i prövningen och utreda om personen har uppehållsrätt (KRNG 2016-01-14, mål nr 2668-15).

När en familjemedlem till en EES-medborgare anmäler flytt till Sverige och uppger sig ha uppehållsrätt enligt 3 a kap. 4 § UtlL får Skatteverket begära att familjemedlemmen visar upp ett giltigt pass eller, om hen är en EES-medborgare, ett giltigt identitetskort (10 § första stycket 1 FOF). Skatteverket får även begära att familjemedlemmen visar upp handlingar som styrker familjeanknytningen till den EES-medborgare som uppehållsrätten härleds från (10 § första stycket 2 FOF) och handlingar som styrker att den EES-medborgare som uppehållsrätten härleds från har uppehållsrätt i Sverige (10 § första stycket 3 FOF). Beroende på vilken familjeanknytning det är fråga om får Skatteverket också begära att familjemedlemmen visar upp annan typ av dokumentation, exempelvis handlingar som styrker att familjemedlemmen är beroende av EES-medborgaren eller hens make eller sambo för sin försörjning (10 § första stycket 4 FOF).

En person som inte visar några handlingar till stöd för att hen är sambo med en EES-medborgare har inte visat att hen har uppehållsrätt (KRNG 2017-11-22, mål nr 4040-16).

Uppehållskort påverkar inte folkbokföringen

En EES-medborgares familjemedlem som inte själv är EES-medborgare och som har uppehållsrätt ska ansöka om uppehållskort hos Migrationsverket senast tre månader efter det att hen kom till Sverige (3 a kap. 10 § UtlL). Ett uppehållskort är ett bevis för att Migrationsverket har bedömt att tredjelandsmedborgaren hade uppehållsrätt i samband med ansökan om uppehållskortet (prop. 2012/13:120 s. 41).

Det finns inte något krav på att en tredjelandsmedborgare som anmäler flytt till Sverige och uppger att hen har uppehållsrätt ska visa ett uppehållskort för Skatteverket. Ett uppehållskort behöver i sig inte godtas av Skatteverket som bevis för att personen uppfyller kravet på uppehållsrätt enligt folkbokföringslagen (HFD 2016-06-14, mål nr 3101-15). Ett uppehållskort visar inte att personen har uppehållsrätt vid tidpunkten för anmälan om flytt till Sverige hos Skatteverket eller att en person har uppehållsrätt med sådan varaktighet att hen kan folkbokföras. Skatteverket måste därför göra en egen prövning av om en familjemedlem som är tredjelandsmedborgare har uppehållsrätt, även om personen visar ett uppehållskort från Migrationsverket. Skatteverket kan dock i vissa situationer begära ett yttrande från Migrationsverket för att få hjälp med att bedöma om en person har uppehållsrätt (7 § FOF).

För den som visar upp ett permanent uppehållskort gäller andra regler.

Skatteverket registrerar uppehållsrätt i folkbokföringen

Om en person folkbokförs med uppehållsrätt, registrerar Skatteverket det i folkbokföringen (2 kap. 3 § första stycket 17 FdbL, prop. 2012/13:120 s. 37 och prop. 2012/13:120 s. 48 f.). Uppgiften om att någon är folkbokförd med uppehållsrätt visas till exempel i vissa typer av personbevis. Skatteverkets prövning och registrering av en persons uppehållsrätt avser omständigheterna vid personens anmälan om flytt till Sverige. Skatteverket ändrar inte uppgiften om uppehållsrätt i folkbokföringen om det senare skulle visa sig att omständigheterna har ändrats och uppehållsrätten har upphört under vistelsetiden. Om personen registreras som utflyttad från Sverige i folkbokföringen avslutar Skatteverket dock uppgiften om uppehållsrätt i folkbokföringen (prop. 2012/13:120 s. 159).

Tidigare var EES-medborgare med uppehållsrätt som avsåg att stanna i Sverige mer än tre månader skyldiga att registrera sig hos Migrationsverket. Det särskilda registreringsförfarandet för EES-medborgare hos Migrationsverket upphörde den 1 maj 2014 (prop. 2013/14:81 s. 15 f. och 43).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Folkbokföringsförordning (1991:749) [1] [2] [3] [4] [5] [6]
  • Folkbokföringslag (1991:481) [1] [2] [3]
  • Lag (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet [1]
  • Utlänningslag (2005:716) [1] [2] [3]

Propositioner