Att ställa säkerhet för konkursboets kostnader

Skatteverket har möjlighet att ställa säkerhet

Skatteverket får enligt 10 § borgenärsförordningen i den utsträckning det behövs för att tillvarata borgenärens rätt på grund av en fordran som verket gör gällande i en konkurs

• ta på sig betalningsansvar för de rättegångskostnader som konkursboet kan bli skyldigt att betala när boet väcker talan vid domstol eller träder in som part i en rättegång
• ställa säkerhet i form av borgen för den skada som kan tillfogas konkursboets motpart om konkursboet beviljas kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd
• ställa säkerhet i form av borgen eller ta på sig betalningsansvar för kostnader som konkursboet kan bli skyldigt att betala på grund av andra åtgärder som boet avser att vidta
• betala förskott eller på annat sätt ta på sig betalningsansvar för förrättningskostnader som kan uppkomma i samband med konkursboets begäran om verkställighet.

Konkursförvaltarens skyldigheter

Konkursförvaltaren är skyldig att genomföra alla nödvändiga åtgärder för att ta tillvara boets och borgenärernas intressen. En sådan åtgärd kan vara att för konkursboets räkning driva processer i domstolar.

Rättsfall: process även om inte en borgenär ställer säkerhet

Om en förvaltare bedömer att processföremålet är en tillgång i boet så är hen i sin fulla rätt att föra talan oavsett om en borgenär ställer säkerhet eller inte för samtliga rättegångskostnader som konkursboet kan komma att drabbas av. Vid bedömningen måste förvaltaren beakta såväl de rättsliga möjligheterna att vinna framgång som de faktiska utsikterna att vid bifall få ut något av återvinningssvaranden. Relationen mellan det belopp som talan avser och de kostnader som boet riskerar om talan inte vinner bifall är också av betydelse. Den omständigheten att en borgenär är villig att ställa garantier för boets kostnader kan påverka bedömningen. Detta gäller även om processandet sker på en viss borgenärs risk (d.v.s. kan leda till minskad utdelning i konkursen) till förmån för en annan borgenär (NJA 1999 s. 131).

Rättsfall: inget skadeståndsansvar för rättegångskostnader

I svensk rätt finns det inte något allmänt krav på att den som är part i en rättegång ska ha ekonomisk förmåga att ersätta motpartens rättegångskostnader. En konkursförvaltare som väcker talan har därför inte heller någon skyldighet att se till att svaranden kan få ersättning för utdömda rättegångskostnader (NJA 2006 s. 420).

Ställa säkerhet för motpartens rättegångskostnader

Skatteverket har alltså möjlighet att ställa säkerhet samtidigt som en konkursförvaltare är skyldig att enligt NJA 1999 s. 131 ta tillvara borgenärernas intressen. Detta kan leda till ovisshet om när Skatteverket bör ställa säkerhet för sådana rättegångskostnader som boet kan komma att bli betalningsansvarigt för.

Skatteverket ska inte regelmässigt ställa säkerhet

Skatteverket anser att verket inte ska ställa säkerhet för motpartens rättegångskostnader när ett konkursbo vill väcka talan. Men det kan i vissa fall finnas skäl att göra undantag från detta (Skatteverkets ställningstagande Ställande av säkerhet i samband med konkurs).

I undantagsfall kan Skatteverket ställa säkerhet

Ett undantag kan vara att processen gäller en rättsfråga som inte tidigare har prövats i domstol. Frågan kan vara av betydelse för flera konkurser eller för kommande konkurser och det finns därför intresse av att konkursförvaltaren driver målet som ett pilotfall.

Ett annat undantag kan vara att konkursförvaltaren avser att väcka talan i en annan stat där lagstiftningen kräver att käranden ställer säkerhet för svarandens rättegångskostnader.

Ett tredje undantag kan vara om Skatteverket är ensam eller helt dominerande konkursborgenär. Det kan möjligen anses stötande att konkursförvaltaren driver en process för statens räkning om motparten inte kan få ersättning för sina rättegångskostnader om boets talan ogillas. Skatteverket bör kunna ställa säkerhet då konkursboet saknar tillgångar och verket anser att en process bör inledas trots att värdet av processen är osäker.

Om förvaltaren inte vill driva en återvinningsprocess så kan Skatteverket väcka talan om återvinning vid allmän domstol med stöd av den s.k. subsidiära talerätten (4 kap. 19 § andra stycket och 20 § andra stycket KonkL).

Ställa säkerhet i samband med kvarstad

Huvudregeln att Skatteverket ska vara restriktivt med att ställa säkerhet gäller inte då konkursboet ansöker om kvarstad. Vid kvarstad finns det skäl för verket att göra andra överväganden om säkerhet ska ställas eller inte. I regel får kvarstad endast beviljas om sökanden ställer säkerhet för den skada som kan komma att tillfogas motparten (15 kap. 6 § RB).

Beviskravet för att bevilja kvarstad är lägre om säkerhet ställts

Om sökanden ställer säkerhet får kvarstad beviljas om sökanden visat sannolika skäl för sitt anspråk. I annat fall måste denna visa synnerliga skäl för sitt anspråk för att rätten ska kunna befria sökanden från skyldigheten att ställa säkerhet (15 kap. 6 § RB).

Rättsfall: har synnerliga skäl för talan visats?

Efter att Högsta domstolen funnit att konkursboet inte kunde ställa säkerhet prövades frågan om det fanns synnerliga skäl för konkursboets talan om kvarstad (NJA 1979 s. 317).

Avgörandet får fortfarande anses vara vägledande även om det avser prövning av bestämmelsen i 15 kap 6 § RB i dess tidigare lydelse.

Säkerhet eller betalningsansvar för utredningskostnader

Skatteverket får ställa säkerhet för eller ta på sig betalningsansvar för kostnader som konkursboet kan bli skyldigt att betala på grund av andra åtgärder som boet vidtar.

Med konkurskostnad avses i detta sammanhang bl.a. arvode och kostnadsersättning till förvaltaren (14 kap. 1 § KonkL). Om konkurskostnaderna inte kan tas ur konkursboet ska de betalas av staten (14 kap. 2 § KonkL). Om en förvaltare som t.ex. vill göra en utredning, beställa en datakörning eller rekvirera handlingar, och boet saknar tillgångar som täcker utredningskostnaderna riskerar förvaltaren att få betala dessa själv. Detta kan inträffa om utredningen inte medför att boet tillförs medel och att TSM motsätter sig att utgiften ses som en ersättningsgill konkurskostnad (se t.ex. NJA 1996 s. 618 och 794, NJA 1999 s. 358, NJA 2006 s. 662 och NJA 2009 s. 823). I en sådan situation kan Skatteverket ställa säkerhet för eller ta på sig betalningsansvar för kostnaderna. Innan verket tar beslut i frågan ska samråd ske med TSM (7 kap. 10 § KonkL). Se sidan Konkurskostnader om vilka kostnader som är konkurskostnader. Se även Kronofogdens Handbok Konkurstillsyn avsnitt 2.18.1 och 2.18.2

Betalningsansvar för förrättningskostnader

Skatteverket har möjlighet att, i stället för konkursboet, betala förskott eller på annat sätt ta på sig betalningsansvar för förrättningskostnader (ställa säkerhet) som kan uppkomma i samband med att konkursboet begär verkställighet.

Det är i första hand gäldenären som ansvarar för förrättningskostnaderna i ett utsökningsmål. Kan kostnaderna inte tas ut av gäldenären får sökanden betala dessa (17 kap. 2 § UB). Kronofogden har rätt att begära betalning i förskott för kostnaderna (17 kap. 5 § UB). Om konkursboet saknar pengar att betala förskottet kan Kronofogden ställa in verkställigheten. För att undvika att tingsrättens beslut om kvarstad inte kan verkställas på grund av att boet saknar tillgångar kan Skatteverket gå in och betala förskottet.

Flera borgenärer

När fråga om ställande av säkerhet aktualiseras bör det övervägas om det finns fler borgenärer som kan ha intresse av en process. I så fall bör verket överväga möjligheten att dela kostnadsansvaret för säkerheten (Skatteverkets ställningstagande Ställande av säkerhet i samband med konkurs).