OBS: Detta är utgåva 2021.1. Sidan är avslutad 2023.
Tjänster som har omedelbart samband med idrott kan vara idrottstjänster.
Omsättning av tjänster som har omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten är undantagen från skatteplikt om tjänsterna omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten (3 kap. 11 a § första stycket ML).
Undantaget gäller endast om idrottstjänsterna omsätts av staten, en kommun eller en ideell förening som omfattas av 4 kap. 8 § ML (3 kap. 11 a § andra stycket ML).
Om idrottstjänsterna omsätts av någon annan gäller skattesatsen 6 procent (7 kap. 1 § tredje stycket 11 ML).
Det är enbart tjänster, inte varor, med omedelbart samband med idrottsutövningen som hänförs till idrottslig verksamhet. Undantaget gäller alltså inte om den som bedriver idrottslig verksamhet säljer sportartiklar till deltagarna, då är försäljningen en skattepliktig omsättning av varor enligt ML:s allmänna bestämmelser.
Utrymmet för vilka tjänster som har omedelbart samband med idrottsutövningen är mycket begränsat (prop. 1996/97:10 s. 55).
Nytt: 2021-02-05
Skatteverket anser att det endast är tillhandahållanden av tjänster som har samband med idrottsutövande i en lokal eller på en anläggning för idrottsutövning (idrottsanläggningen) som kan omfattas av undantaget från skatteplikt respektive skattesatsen 6 procent.
Den som driver en idrottsanläggning omsätter tjänster som har ett omedelbart samband med idrottsutövande om
Skatteverket anser att en utrustning är nödvändig om idrotten inte kan utövas utan den eller om idrottsanläggningen inte får användas utan den. Särskilda hjälpmedel eller assistans för personer med funktionsnedsättning får också anses utgöra utrustning som är nödvändig när den används av sådana personer.
Bedömningen av om en anläggning får eller inte får användas utan en viss utrustning ska göras med utgångspunkt i anläggningens ordningsregler.
Viss säkerhetsutrustning på en klättringsanläggning är ett exempel på utrustning som typiskt sett är nödvändig eftersom anläggningen inte får användas utan den.
Golfklubbor är ett exempel på utrustning som är nödvändig för att spela golf. En golfbil behövs däremot inte för att kunna spela golf och om det är tillåtet att använda en golfbana utan golfbil är den ett exempel på en utrustning som inte är nödvändig. Men en golfbil som är avsedd att användas av personer med funktionsnedsättning får anses utgöra nödvändig utrustning när den används av sådana personer för att spela golf.
Skatteverket anser att tjänster som avser användande av en nödvändig utrustning inte kan anses konkurrera med fristående uthyrning av motsvarande utrustning om den endast får användas i samband med idrottsutövandet på anläggningen.
Utrustningen ska göras tillgänglig för idrottsutövaren på anläggningen i samband med att utövaren får tillgång till anläggningen. Utrustningen ska lämnas tillbaka när utövaren lämnar anläggningen.
Om utrustningen får användas även utan samband med idrottsutövandet på anläggningen sker tillhandahållandet av tjänsten på ett sätt som konkurrerar med fristående uthyrning. Så är till exempel fallet om en utrustning får disponeras även när anläggningen är stängd. Så är också fallet om en utrustning får användas både på anläggningen och till exempel i ett naturområde, utanför anläggningens område, som allmänheten har tillgång till utan betalning.
Exempel på anläggningar som normalt hyr ut nödvändig utrustning på ett sätt som anses konkurrera med fristående uthyrning är alpina skidanläggningar. Skidutrustning som hyrs ut av den som driver en sådan anläggning får normalt användas även utan samband med idrottsutövandet på anläggningen. Uthyrningen av skidutrustningen omfattas i så fall inte av undantaget från skatteplikt eller av skattesatsen 6 procent.
Tidigare:
När anordnaren till idrottsaktiviteten hyr ut olika sportanordningar, hjälpmedel, tillbehör och redskap som används i samband med den idrottsliga aktiviteten är det tjänster som har omedelbart samband med den idrottsliga verksamheten. Det kan till exempel vara uthyrning av baddräkter, badhanddukar, skridskor och racketar.
Det innebär att bara sådan uthyrning av utrustning som kan ses som en ren service åt idrottsutövaren hör till idrottandet och omfattas av samma beskattningsregler som avgiften för utövandet.
Uthyrning av cyklar eller kanoter vid en idrottsanläggning eller skiduthyrning vid en slalombacke kan inte ses som en serviceåtgärd. Det är en uthyrning som sker i konkurrens med andra uthyrare och den är därför i allmänhet inte att anse som en ren service som har omedelbart samband med idrottandet. För sådan uthyrning gäller skattesatsen 25 procent.
Reparation och underhåll av badmintonracketar ansåg Högsta förvaltningsdomstolen inte var sådana tjänster som omfattas av skattesatsen 6 procent (HFD 2013 ref. 65).
Skatteverket anser att ett idrottsläger, lägerarrangemang, i vissa fall ska ses som en enda tjänst och i andra fall som flera olika tjänster.
En idrottare som självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet kan få ersättningar av olika slag för de tjänster som idrottsutövaren utför åt sina uppdragsgivare, t.ex. arrangörer av tävlingar och sponsorer. Det kan vara reklamersättning eller ersättning för deltagande i olika tävlingar för att öka tävlingens värde och status. Sådana tillhandahållanden omfattas normalt av skatteplikt.
Skatteverkets syn är att prispengar inte utgör någon omsättning, d.v.s. inte är ersättning för en tjänst, se Skatteverkets ställningstagande om prispengar och omsättning.
Högsta förvaltningsdomstolen har í ett överklagat förhandsbesked prövat frågan om prispengar i samband med travlopp utgör ersättning för en tillhandahållen tjänst. Domstolen fann att eftersom bolaget är garanterat en ersättning om 500 kr när det ställer en av sina hästar till förfogande i en tävling, så är det fråga om ett ömsesidigt utbyte av prestationer där ersättningen utgör motvärdet för den tjänst som bolaget tillhandahåller tävlingsarrangören. Det finns därmed ett sådant direkt samband mellan bolagets tillhandahållande och den mottagna ersättningen som krävs för att en omsättning enligt mervärdesskattelagen ska anses föreligga. Domstolen fann vidare att prispengar som är beroende av hästens placering i tävlingen inte ska ingå i beskattningsunderlaget (HFD 2019 ref. 68).
EU-domstolen har uttalat att det enligt mervärdesskattedirektivet inte är ett tillhandahållande mot ersättning när en hästägare bara får prispengar för att hästen har uppnått en viss placering i en kapplöpning. Om hästägaren får betalt för att hästen ställer upp i kapplöpningen och betalningen är oberoende av hästens placering är det däremot ett tillhandahållande mot ersättning (C-432/15, Bastova).
Skatteverket anser att den insats som en hästägare betalar till trav- eller galoppsällskapet vid insatslopp har ett direkt samband med den idrottstjänst som sällskapet tillhandahåller hästägaren i framtiden. Hela den ersättning som sällskapet får, inklusive insatser, är en ersättning för en sådan idrottstjänst som ska beskattas med 6 procent.
En idrottstränare som ger en grupp idrottsutövare eller en enskild idrottsutövare träningsinstruktioner i samband med själva idrottsutövandet tillhandhåller en idrottstjänst. Som tränare räknas idrottsinstruktörer, personliga tränare, idrottslärare eller idrottsledare. Utöver instruktioner kan tränaren tillhandahålla mental träning och kostrådgivning, delta vid matcher och tävlingar eller utföra administrativt arbete med anknytning till idrottandet.
Skatteverket anser att en bedömning ska göras om tränarens tillhandahållande innebär att utövaren ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet. För att så ska vara fallet krävs att den tjänst som tränaren tillhandahåller utförs vid själva idrottsutövningen och avser träningsinstruktioner till den som utövar idrotten. Så är exempelvis fallet när
Det är idrottsutövaren som ska ges möjlighet att utöva idrottslig verksamhet genom den tjänst som tränaren tillhandahåller.
En tränare kan även använda sig av internetbaserad kommunikation. Tränaren ger träningsinstruktioner till utövaren och kan följa dennes övningar via en webb-kamera. Om tränarens instruktioner ges till utövaren i realtid är det en idrottslig verksamhet. Om instruktionerna är inspelade på film eller lämnas över i skriftlig form till utövaren tillhandahåller tränaren inte någon idrottstjänst.
Högsta förvaltningsdomstolen har i ett fastställt förhandsbesked uttalat att en internetbaserad tränartjänst inte utgjorde en sådan tjänst inom idrottsområdet som avses i 3 kap. 11 a § ML. Företagets tillhandahållande omfattades därför inte av skattesatsen 6 procent. Avgörandet gällde en tjänst som tillhandahölls i huvudsak före och efter själva träningstillfällena och där kunderna kunde utföra träningen där de önskade (HFD 2019-09-18, mål nr 5729-18).
Sådana tjänster som inte i sig är idrott kan i vissa fall anses som underordnade idrottstjänsten. Det gäller exempelvis när en tränare i samband med själva träningen ger råd om lämplig kost eller när mental träning ingår som ett moment i den fysiska träningen. Så är även fallet när en tränare utför annat administrativt arbete som har direkt koppling till idrottstjänsten i fråga, t.ex. planering av träningen. Det betyder att tränarens tillhandahållande i sin helhet är en idrottstjänst.
Det är vanligt att en tränares tjänster ingår som ett underordnat led i en tjänst som ger någon möjlighet att idrotta. När en idrottsförening anordnar fotbollsträning för sina medlemmar är det oftast under ledning av en tränare som antingen avlönas av föreningen, anlitas av föreningen eller arbetar ideellt. Det betyder att idrottsföreningens anordnade träning till sina medlemmar i sin helhet är en idrottstjänst. Fotbollstränarens tillhandahållande till idrottsföreningen är också en idrottstjänst. Se vidare Tillhandahållande till andra än idrottaren.
Ett annat exempel är när avgiften för tillträde till ett gym eller annan träningsanläggning innefattar tillgång till instruktörer eller tränare. Den tjänst som gymmet erbjuder sina kunder är i sin helhet en idrottstjänst. Instruktörens eller tränarens tillhandahållande till gymmet är också en idrottstjänst. Se vidare Tillhandahållande till andra än idrottaren.
När en idrottstränare hjälper andra yrkesutövare att utföra sina tjänster är det inte en idrottslig verksamhet. Så är exempelvis fallet när en idrottstränare ger en fysioterapeut instruktioner i styrketräning. Det huvudsakliga syftet med en sådan aktivitet är inte att fysioterapeuten ska få utöva idrott utan att denne ska kunna behandla sina patienter i sjukgymnastik.
Domartjänster i samband med tävlings- och träningsmatcher utgör inte en sådan idrottstjänst som ska beskattas med 6 procent. Det gäller alla slags domare i idrottssammanhang, t.ex. huvud- eller linjedomare på fotbollsmatcher och domare på galopptävlingar.
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att ett bolags tillhandahållande av ishockeydomare till anordnare av ishockeymatcher inte utgör idrottstjänster. Det som enligt 7 kap. 1 § tredje stycket 11 ML omfattas av den reducerade skattesatsen är enligt domstolen antingen en tjänst varigenom någon bereds tillfälle att idrotta eller en tjänst som har ett omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten, om tjänsten omsätts av den som tillhandahåller den idrottsliga verksamheten. Enligt domstolen framstår det som klart att tillhandahållandet av en ishockeydomartjänst i sig inte kan anses ge någon tillfälle att idrotta (HFD 2017-05-16, mål nr 6516-16).
Skatteverket anser att frågan om en betalning för en spelrätt som en golfspelare gör till sin klubb medför skattskyldighet för mervärdesskatt för klubben beror på om golfspelaren får en rätt att spela golf eller inte.
Ett köp av en spelrätt som inte ensamt innebär att köparen får en rätt att spela golf är inte en omsättning av vara eller tjänst. Köpet av spelrätten kan jämställas med en kapitalinsats som betalas vid inträde i ett handelsbolag eller ett kommanditbolag.
Det är däremot frågan om en omsättning av tjänst när betalningen avser en årlig spelrättsavgift. Eftersom en sådan avgift ger köparen en rätt att idrotta finns det ett direkt samband mellan avgiften och rätten att få spela på banan. Verksamhet som bedrivs av allmännyttiga ideella föreningar utgör dock inte ekonomisk verksamhet enligt 4 kap. 8 § ML och därför ska mervärdesskatt inte tas ut på sådana avgifter.
Det förekommer att idrottsföreningar säljer och köper spelarrättigheter.
I normalfallet har inkomsten från en idrottsförenings försäljning av spelarrättigheter, s.k. övergångsersättningar, en naturlig anknytning till föreningens ideella, allmännyttiga och idrottsliga ändamål. Det ses därmed inte som ekonomisk verksamhet enligt ML. Mervärdesskatt ska alltså inte redovisas på sådan försäljning. Läs mer om allmännyttiga ideella föreningar.
När en idrottsförening köper spelarrättigheter från utlandet kan den bli föremål för förvärvsbeskattning enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 ML.
Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att en idrottsförening var skyldig att som förvärvare betala mervärdesskatt på spelarövergångar och hyra av utländska spelare (RÅ 2007 ref. 57).