OBS: Detta är utgåva 2021.1. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift om en periodisk sammanställning inte lämnas i rätt tid. Under vissa förutsättningar ska Skatteverket dock inte ta ut någon förseningsavgift, trots att den periodiska sammanställningen inte har lämnats i rätt tid. En avgörande fråga för bedömningen av om en förseningsavgift ska tas ut är vad som menas med rätt tid.

När ska Skatteverket ta ut en förseningsavgift?

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om den som ska lämna en periodisk sammanställning inte har gjort det i rätt tid (48 kap. 1 § första stycket SFL).

En förseningsavgift ska tas ut när den som är uppgiftsskyldig

  • inte har lämnat någon periodisk sammanställning
  • har lämnat en periodisk sammanställning för sent
  • har lämnat uppgifter som inte uppfyller formkraven på en periodisk sammanställning.

Undantag från att ta ut förseningsavgift

I vissa situationer ska Skatteverket inte ta ut någon förseningsavgift.

Den uppgiftsskyldiga har avlidit

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om den uppgiftsskyldiga har avlidit innan Skatteverket fattar beslutet om förseningsavgift (52 kap. 10 § SFL).

Detta undantag ska endast tillämpas när det är den som ska påföras en förseningsavgift som har avlidit. Undantaget ska normalt inte tillämpas när en företrädare har avlidit, t.ex. en firmatecknare i ett aktiebolag.

Undantaget gäller däremot om det är fråga om en företrädare som både ska redovisa och betala sin huvudmans skatt. I en sådan situation är det företrädaren som ska påföras en förseningsavgift. Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift när någon av följande företrädare har avlidit (5 kap. SFL och jfr prop. 2010/11:165 s. 936):

Vilka perioder ska undantaget tillämpas på?

Bestämmelsen om undantag från att ta ut förseningsavgift när en person har avlidit kan komma att tillämpas på samtliga rapporteringsperioder som den avlidna själv skulle ha redovisat. Detta under förutsättning att besluten om förseningsavgift skulle komma att meddelas efter dödsfallet. En förseningsavgift ska inte heller tas ut när det är dödsboet som lämnar uppgifterna för den avlidna de aktuella redovisningsperioderna.

I avsnittet om förseningsavgift och skattedeklaration finns det några exempel på i vilka perioder undantaget ska tillämpas när någon har avlidit. Motsvarande gäller förseningsavgift och periodisk sammanställning.

Laga förfall

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift vid laga förfall.

Laga förfall innebär att den uppgiftsskyldiga har en giltig ursäkt för att inte fullgöra något som egentligen krävs av hen. Det ska vara fråga om omständigheter som inte gått att förutse, som t.ex. plötslig sjukdom (se Vad är giltig ursäkt?).

Undanröja en förseningsavgift som är felaktig

Om en förseningsavgift har tagits ut trots att ett undantag är tillämpligt, ska beslutet om förseningsavgift undanröjas.

Formkraven på en periodisk sammanställning

Två formkrav måste vara uppfyllda för att det ska anses vara en periodisk sammanställning:

  • Den ska vara lämnad på ett fastställt formulär (38 kap. 1 § 5 SFL).
  • Den ska innehålla åtminstone någon uppgift om omsättning, förvärv eller överföringar av varor som transporterats mellan EU-länder eller uppgift om omsättning av tjänster som är skattepliktiga i det EU–land där tjänsten är omsatt i vissa fall.

Om ovanstående krav inte är uppfyllda har man inte lämnat någon formellt riktig periodisk sammanställning, och det kan då bli aktuellt att ta ut en förseningsavgift.

Observera att det inte finns något krav på att en periodisk sammanställning ska vara underskriven. Skatteverket kan därför inte ta ut någon förseningsavgift för att en underskrift saknas.

Ingen förseningsavgift trots bristfälliga uppgifter

Om en periodisk sammanställning har kommit in i rätt tid, på det fastställda formuläret och med någon relevant uppgift redovisad så kan Skatteverket inte ta ut någon förseningsavgift oavsett hur stora bristerna är i uppgiftslämnandet i övrigt.

Vad är rätt tid?

Med uttrycket i rätt tid menas den tidpunkt när en periodisk sammanställning ska lämnas enligt 35 kap. 9 § SFL.

Det finns ingen möjlighet att få anstånd med att lämna en periodisk sammanställning.

När Skatteverket avgör om den periodiska sammanställningen har lämnats i rätt tid, ska verket tillämpa lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid. Det betyder t.ex. att om sista dagen att komma in med en periodisk sammanställning infaller på en lördag eller söndag så anses den ha kommit in i rätt tid om den kommer in första vardagen därefter, vanligtvis måndagen. Ytterligare information om lagstadgad tid finns under Hur ankomstdagen för en handling ska bestämmas.

Den uppgiftsskyldiga har bevisbördan för att en periodisk sammanställning har kommit in i rätt tid

Enligt allmänna rättsgrundsatser har den som ska fullgöra någonting bevisbördan för att fullgörandet verkligen har skett, om inget annat framgår av bestämmelsen. Den som ska lämna en periodisk sammanställning har därför bevisbördan för att uppgifterna har kommit in till Skatteverket i rätt tid. Om Skatteverket inte har fått in någon periodisk sammanställning måste den uppgiftsskyldiga komma in med bevisning och göra sannolikt att uppgiften faktiskt har lämnats in till Skatteverket i rätt tid för att slippa förseningsavgift.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid [1]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2] [3] [4] [5]

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Referenser inom förseningsavgift