OBS: Detta är utgåva 2021.1. Sidan är avslutad 2023.
Det är endast entréavgifter till vissa föreställningar som beskattas med 6 procent mervärdesskatt.
Avgifter för tillträden till konserter, cirkus-, teater-, opera- eller balettföreställningar eller andra jämförliga föreställningar är skattepliktiga när de tillhandahålls av någon som bedriver en ekonomisk verksamhet.
Skattesatsen är 6 procent (7 kap. 1 § tredje stycket 6 ML) och gäller både vid försäljning av enskilda entrébiljetter och vid försäljning ”i klump” för en eller flera föreställningar (1996/97:SkU6 s. 23).
Enligt artikel 98.2 mervärdesskattedirektivet får EU:s medlemsstater tillämpa en reducerad skattesats bland annat för sådana tillträden som framgår av bilaga III punkt 7.
Det är normalt den som är arrangör av föreställningen, alltså den som utåt gentemot publiken bjuder in till föreställningen, som tillhandahåller tillträdet. Även den som i eget namn säljer vidare biljetter till föreställningen tillhandahåller tillträdet. Underentreprenörer till arrangören, t.ex. en teatergrupp som tillhandahåller en föreställning till en teater som i sin tur är arrangör, tillhandahåller däremot inte tillträde till föreställningen.
Någon definition av begreppen konsert, cirkusföreställning, operaföreställning o.s.v. finns inte i lagtexten. Av förarbetena till ML framgår att med jämförliga föreställningar avses exempelvis revyer, operetter eller musikaler (1989/90:111 s. 195). Vidare understryks att den reducerade skattesatsen ska gälla för verksamheter som tydligt utgör en del av kulturområdet (prop. 1996/97:10 s. 34). Den lägre skattesatsen gäller dock inte tillträden till biografföreställningar (prop. 2015/16:1 s. 65).
Det finns inget krav på att själva framförandet ska vara ett sådant som omfattas av undantaget från skatteplikt enligt 3 kap. 11 § 1 ML för att den lägre skattesatsen ska vara tillämpligt på tillträdet till föreställningen. Det framgår bland annat av att tillträde till cirkusföreställningar omfattas av den reducerade skattesatsen. Framföranden av akrobater, jonglörer, clowner m.m. är enligt Skatteverket inte sådana framträdanden som är undantagna från skatteplikt.
Även om själva framförandet är ett sådant artistframträdande som är undantaget från skatteplikt behöver det inte innebära att det är fråga om ett tillträde till en föreställning. Det avgörande är att tillträdet huvudsakligen ska vara tillträde till en sådan föreställning som räknas upp 7 kap. 1 § tredje stycket 6 ML. Tillträde till en restaurang med dans till levande orkester är till exempel inte ett sådant tillträde som omfattas av den lägre skattesatsen för tillträde till föreställning, trots att artistframträdandet i sig är undantaget från skatteplikt.
Den lägre skattesatsen gäller endast för de typer av föreställningar som räknas upp i lagtexten. Det innebär att tillträde till konserter inte inbegriper tillträden till restaurangunderhållning och danstillställningar. Det behöver inte hindra att tillträde till ett musikframträdande i en restauranglokal kan vara tillträde till en konsert. Det är framträdandets karaktär som avgör om det är fråga om restaurangunderhållning eller en konsert.
Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked och ansett att tillträde till en dj-duos show var tillträde till konsert. Enligt i målet ingivna upptagningar av framträdandet framgick att publiken befann sig på golvet framför den scen där duon spelade upp musik och framförde sin show. Domstolens motivering var att publiken visserligen rörde sig i takt med musiken men att den inte uppträdde som på ett dansgolv utan i stället hade sin uppmärksamhet riktad mot scenen och duons musikaliska och sceniska framträdande (HFD 2016 ref. 5).
Kammarrätten har ansett att tillträdet till en magikershow var tillträde till en jämförlig föreställning. I målet jämförde kammarrätten föreställningen med bl.a. en cirkusföreställning (KRNS 2001-10-30, mål nr 1214-2000).
Tillträde till ett s.k. spökhus ansågs inte vara tillträde till en sådan föreställning som omfattas av den reducerade skattesatsen. Besökarna till spökhuset skulle ta sig igenom en arrangerad bana samtidigt som de interagerade med skådespelare som agerade i olika roller. Skatterättsnämnden bedömde att det huvudsakliga syftet med evenemanget var att med hjälp av olika spänningsmoment framkalla chock och rädsla hos deltagarna i form av ett spelliknande arrangemang. Enligt Skatterättsnämndens mening har evenemanget inte sådan karaktär att den kan anses utgöra en del av kulturområdet för vilket den reducerade skattesatsen är avsedd att tillämpas. Det förhållandet att evenemanget utfördes i en anläggning med för ändamålet uppbyggda miljöer och hade inslag av skådespeleri föranledde inte någon annan bedömning (SRN 2017-09-15,dnr 6-17/I).
Ett företag säljer biljetter till olika evenemang där deltagarna får medverka i rollspel. Det kan vara att deltagaren får gå igenom ett hus och bli utsatt för spöken eller att deltagaren får gå igenom en park och bli utsatt för zombier. Det kan också vara att deltagaren får delta i ett rollspel för att lösa en mordgåta.
Företagets tillhandahållanden utgör inte tillträden till teaterföreställningar. Det är inte frågan om att deltagarna får tillträde till en föreställning som de kollektivt tar del av utan här tar varje deltagare enskilt en aktiv del i evenemanget. Evenemangen är därför inte jämförbara med teaterföreställningar. För dessa tillhandahållanden ska företaget tillämpa skattesatsen 25 procent.
En artist genomför en spelning i en lokal utan publik. Artisten sänder spelningen live på internet där tittarna får betala för att ta del av utsändningen. Med tillträde till konsert avses enligt Skatteverkets uppfattning rätten att närvara på en plats där konserten äger rum eller på en plats där den visas inför publik, jfr vad som står om ”tillträde till” i Skatteverkets ställningstagande Skattesats vid tillträde till visning av idrottsliga evenemang. Rätten att få ta del av en konsert på internet omfattas alltså inte av begreppet ”tillträde till konsert”. Rätten att få ta del av en sådan utsändning omfattas därför av skattesatsen 25 procent.
För tillträde till idrottsligt evenemang som t.ex. fotbollsmatcher är skattesatsen 6 procent. Även tillträde till visning av idrottsevenemang kan omfattas av den reducerade skattesatsen eftersom lagtexten inte säger att publiken måste befinna sig fysiskt på plats vid evenemanget.
Det saknar betydelse om utsändningen är fördröjd av något skäl, t.ex. om visningen inte av rättighetsskäl får sändas samtidigt som evenemanget genomförs. Däremot får inspelningen inte ha bearbetats, redigerats eller klippts för att skattesatsen 6 procent ska gälla. I så fall gäller i stället normalskattesatsen 25 procent (Skatteverkets ställningstagande Skattesats vid tillträde till visning av idrottsliga evenemang).
Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att tillträde till en visning av en oredigerad inspelning av en kulturell föreställning som framfördes inför publik i efterhand omfattas av skattesatsen 6 procent. Det förhållandet att en visning sker i efterhand och inte direkt när föreställningen äger rum förändrar inte innehållet i föreställningen (HFD 2018 ref. 77).
Det är vanligt att tillträden till ett evenemang ger besökaren möjlighet att ta del av olika tjänster. Skatteverket anser att det är fråga om endast ett tillhandahållande när ett enda inträde ger tillgång till en anläggning eller ett evenemang även om olika delar ingår i inträdet. Beskattningsunderlaget ska inte delas upp utifrån inträdet om kunden endast betalat ett inträde. Om kunden har möjlighet att välja mellan olika inträden som prissatts olika t.ex. bara inträde till en del av anläggning eller inträde till hela anläggningen ska varje inträde ses som ett separat tillhandahållande och bedömas var för sig.
Läs mer om ett eller flera tillhandahållanden vid försäljning.
Ett företag säljer inträdesbiljetter till en musikfestival som ska pågå under en helg. Med inträdesbiljetten kan besökaren röra sig fritt på festivalområdet. Under festivalhelgen spelar olika artister på scenen under tolv timmar varje dag. Biljetten ger rätt att få lyssna på alla artistframträdanden och möjlighet att besöka olika restauranger och försäljningar på området. Biljetten ger också rätt till rabatter hos olika företag. Hur ska denna inträdesbiljett bedömas?
Det är fråga om en inträdesbiljett som ska ses som ett enda tillhandahållande. Den huvudsakliga tyngdpunkten i evenemanget är de olika artistframträdandena. Inträdesbiljetten ska därför ses som en inträdesbiljett till en konsert med en skattesats om 6 procent.
Ett företag säljer biljetter till en konsert. Köparen kan välja mellan en dyrare biljett som inkluderar både föreställning och middag (exklusive dryck) och en billigare biljett som endast ger tillträde till konserten. Hur ska dessa inträdesbiljetter bedömas?
Här är det fråga om olika tillhandahållanden eftersom det är möjligt att köpa tillträde till underhållningen separat och det är fråga om en sådan underhållning som en genomsnittskonsument rimligen efterfrågar i sig. De båda delarna får anses ha ett självständigt värde för en genomsnittlig köpare. Vid försäljning av biljetterna som inkluderar både tillträde och middag ska beskattningsunderlaget delas upp. Den del av priset som avser middag ska beskattas med 12 procent mervärdesskatt och den del av priset som avser tillträde ska beskattas med 6 procent mervärdesskatt. Vid försäljning av biljetterna som endast ger tillträde till konserten gäller skattesatsen 6 procent.
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att tillträde till en musikgala var en konsertföreställning som skulle beskattas med 6 procent. I målet var det fråga om en musikgala där det delades ut utmärkelser till olika musikartister och grupper och där olika artister uppträdde. Publiken bestod till en del av särskilt inbjudna gäster och resterande del av platserna såldes till allmänheten. Galan sändes även i tv.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening stod det klart att det i första hand var de musikaliska framträdandena och inte prisutdelningarna som utgjorde tyngdpunkten i evenemanget och som varit avgörande för allmänhetens efterfrågan (RÅ 2003 ref. 24).
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att mervärdesskatt skulle tas ut med 25 procent vid omsättningen av läktarbiljetter till en idrottsgala. Det fanns väsentliga skillnader mellan förhållandena i det aktuella fallet och de som förelåg i rättsfallet RÅ 2003 ref. 24 (ovan).
Tyngdpunkten i idrottsgalan bestod i uppmärksammandet av och belöningarna till idrottsprofilerna och inte i artistframträdandena. Evenemanget skulle därför ses som ett enda tillhandahållande som skulle bedömas som ett evenemang avseende prisutdelningar m.m. och inte som en konsert eller annan jämförlig föreställning (RÅ 2010 not. 97).