Partsbehörighet

Fysiska och juridiska personer kan ha partsbehörighet

Alla fysiska och i princip alla juridiska personer såsom aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar, kan vara parter och har därmed partsbehörighet i en domstolsprocess, i domstolssammanhang även kallat processbehörighet. Detsamma gäller för staten, kommuner eller andra sådana menigheter (11 kap. 1 och 2 §§ RB). Att begreppet partsbehörighet kan användas även i förvaltningsförfarandet följer av att en fysisk eller juridisk person kan vara part.

I skatteprocesser har den skattskyldiga partsbehörighet

I skatteprocessen är det som regel den som enligt skattelagstiftningen är skattskyldig (skattesubjektet) som är part (eller har partsbehörighet).

Det innebär att handelsbolag inte har partsbehörighet när det gäller ett beslut om inkomstskatt eftersom det är delägarna som beskattas för sin andel av vinsten, och som alltså är skattesubjekt när det gäller inkomstskatt. Handelsbolag är däremot skattesubjekt och har partsbehörighet när det gäller t.ex. mervärdesskatt, fastighetsskatt eller fastighetsavgift, särskild löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt på pensionsmedel.

Det finns vissa associationer som varken är juridiska personer eller skattesubjekt. Så är t.ex. fallet med enkla bolag och partrederier. Dessa kan alltså inte ha partsbehörighet.

Partsbehörighet efter avslutad konkurs

Som huvudregel gäller att en juridisk person som har upplösts genom en underskottskonkurs saknar rättskapacitet – d.v.s. förmågan att äga egendom och rättigheter samt ha skulder och förpliktelser – och därmed även partsbehörighet. Se t.ex. RÅ 1992 not. 29, RÅ 84 1:87, NJA 1979 s. 700, NJA 1999 s. 237 och NJA 2001 s. 144 samt RÅ 2009 not. 124.

Detta innebär att Skatteverket t.ex. inte kan fatta beslut mot ett aktiebolag som har upplösts genom en underskottskonkurs. När ett bolag har upplösts kan det emellertid finnas ett intresse av att en domstol prövar en eventuell tvist mellan bolaget och dess motpart. Från huvudregeln har därför gjorts tre undantag i praxis:

1. vid ny utdelning i konkursen
2. under en pågående ställföreträdarprocess
3. vid överprövning i en förvaltningsdomstol av ett påfört skattetillägg.

Undantag 1: vid ny utdelning i konkursen

Ett bifall till bolagets talan i en skatteprocess skulle kunna innebära att skatt återbetalas till bolaget och därmed medföra en ny utdelning i konkursen (RÅ 1996 not. 192). Bolagets begäran om återbetalning av skatt måste dock beloppsmässigt överstiga eventuella skulder till staten, eftersom det annars aldrig kan bli någon ny utdelning i konkursen. Detta undantag kan bli aktuellt att tillämpa både vid en begäran om omprövning och vid ett överklagande.

Undantag 2: under en pågående ställföreträdarprocess

Ställföreträdare för bolaget har ansetts ha ett betydande intresse att få skattefrågan överprövad i förvaltningsdomstol på grund av en pågående process om företrädaransvar (RÅ 2000 ref. 41, RÅ 2003 not. 25, jämför även RÅ 2008 ref. 75 och 67 kap. 4 § SFL). I dessa fall har upplösta bolag tillerkänts partsbehörighet mot bakgrund av den betydelse utgången i skatteprocessen kunde antas ha för de tidigare styrelseledamöterna i bolaget. Av HFD 2016 not. 18 framgår att detsamma kan gälla då en bolagsman för ett upplöst handelsbolag med stöd av 59 kap. 11 § SFL har förpliktats betala bolagets skatteskuld.

Undantag 3: vid överprövning i förvaltningsdomstol av ett påfört skattetillägg

För att en rättssäker prövning av ett skattetillägg ska kunna göras är det nödvändigt att även de grundläggande beskattningsbesluten kan överprövas (RÅ 2002 ref. 76). Av Europakonventionens regler följer dock inte någon rätt till domstolsprövning i mer än en instans (RÅ 2003 ref. 53). Rätten till prövning gäller enbart överklagande till förvaltningsrätt, inte omprövning hos Skatteverket.

Partsbehörighet efter likvidationsavslut

Som huvudregel gäller att en juridisk person upplöses genom att likvidationen avslutas efter likvidatorns slutredovisning (25 kap. 41 § ABL, för aktiebolag). Den juridiska personen tappar då sin rättskapacitet och därmed även sin partsbehörighet.

Likvidationen kan återupptas under vissa förhållanden, om det finns behov av likvidationsåtgärder (25 kap. 44 § ABL, för aktiebolag).

Skatteverket anser att inom skatteförfarandet kvarstår partsbehörigheten för juridiska personer som har upplösts efter likvidation, med något undantag.

Partsbehörighet efter fusion

Aktiebolag och ekonomiska föreningar kan upplösas genom fusion (sammanslagning). Företag som genom fusion går upp i ett annat företag förlorar sin rättsliga handlingsförmåga och partsbehörighet. Det upplösta och övertagande bolagets beskattningar måste dock hållas åtskilda för beskattningsår som avslutats innan fusionen. Ett omprövningsbeslut som omfattar det upplösta bolaget för beskattningsår som avslutats innan fusionen, ska därför ställas till det upplösta bolaget, som fortsätter att vara skattesubjekt. Det upplösta bolaget kommer dock att företrädas av det övertagande bolaget, eftersom alla tillgångar och skulder har övergått dit. Även om skattefrågan gäller tiden före fusionen så ligger partsbehörigheten hos det övertagande företaget(RÅ 2002 ref. 82).