Hur ska PGI beräknas?

Underlaget för PGI-beslutet

Underlaget för PGI-beslutet grundar sig i första hand på uppgifterna i personens inkomstdeklaration. Om en person inte är skattskyldig i Sverige kan PGI bestämmas med hjälp av

• inkomstdeklaration trots att personen inte ska betala skatt i Sverige eller
• med ledning av uppgifter i en arbetsgivardeklaration eller
• i förekommande fall i en kontrolluppgift.

Inkomstdeklarationen

Skatteverket beräknar varje år en persons pensionsgrundande inkomst (PGI) med ledning av uppgifterna i personens inkomstdeklaration. Det är den försäkrades beslut om statlig inkomstskatt som ligger till grund för PGI-beslutet (59 kap. 33 § SFB).

För dem som har inkomst av annat förvärvsarbete, i första hand personer som bedriver näringsverksamhet, bestäms PGI med ledning av en inkomstdeklaration även om personen inte är skattskyldig här men ska omfattas av svensk socialförsäkring (59 kap. 34 § andra stycket SFB). Den som är egenföretagare och omfattas av svensk socialförsäkring är skyldig att betala egenavgifter även om inkomsten helt eller delvis undantas från beskattning enligt skatteavtal. En sådan person är skyldig att lämna inkomstdeklaration (30 kap. 5 § SFL).

Uppgifter i arbetsgivardeklaration

För den som inte beskattas här men ska omfattas av den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen bestäms PGI med ledning av uppgifter i en arbetsgivardeklaration eller i en kontrolluppgift. Det kan inträffa exempelvis vid så kallade utsändningsfall. En arbetsgivare i Sverige har sänt ut en anställd till annat land för att där utföra arbete åt arbetsgivaren. Under vissa förutsättningar ska den anställda vara fortsatt socialförsäkrad i Sverige vilket innebär att den anställda har rätt till PGI samt att arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige. Det kan också bli aktuellt för den som har en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe här och den anställda har slutit ett socialavgiftsavtal med arbetsgivaren. Om den anställda i sådant fall inte ska beskattas här blir det underlaget för arbetsgivaravgifter som ska användas som underlag vid beräkning av den anställdas PGI (59 kap. 34 § första stycket SFB). Det innebär att i underlaget för PGI ingår inte den del av lönen som är avsedd att täcka de arbetsgivaravgifter som den anställda betalar för arbetsgivarens räkning (prop. 2012/13:18 s. 45). Om den anställda som har slutit ett socialavgiftsavtal ska beskattas i Sverige gäller huvudregeln om att PGI beräknas med ledning av inkomstdeklarationen.

Även för anställda som omfattas av reglerna för särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) och därför inte ska lämna inkomstdeklaration ska uppgifterna som lämnas i arbetsgivardeklarationen ligga till grund för PGI-beräkningen.

Vilka inkomster räknas med i underlaget?

Underlaget för PGI bestäms varje år och är summan av en försäkrads inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete för det året (59 kap. 4 § SFB). Vid beräkningen av underlaget avrundas inkomsterna av anställning respektive annat förvärvsarbete var för sig till närmast lägre hundratal kronor (59 kap. 32 § SFB). Huvudprincipen är att pensionsrätten grundas på inkomsten av förvärvsarbete och att inkomster av annat slag inte är pensionsgrundande. Det innebär att kapitalinkomster inte är pensionsgrundande. Inte heller räknas någon form av pension in i underlaget för PGI. Det gäller även om pensionen betalas direkt från den tidigare arbetsgivaren. Att vissa inkomster som inte grundas på förvärvsarbete ändå ger pensionsrätt framgår av 59 kap. 13 § SFB. Det gäller främst olika sociala förmåner som betalas ut i stället för arbetsinkomster man gått miste om, t.ex. sjuk- och föräldrapenning, ersättning från arbetslöshetskassa m.m.

Olika förvärvskällor

När PGI av annat förvärvsarbete beräknas ska underskott i en förvärvskälla inte dras av från inkomst av en annan förvärvskälla (59 kap. 38 § SFB). All näringsverksamhet som en fysisk person bedriver som enskild näringsidkare hänförs till en och samma förvärvskälla. Om samma person också är delägare i ett handelsbolag räknas det som en egen förvärvskälla. Om personen har gjort förlust i handelsbolaget får den förlusten således inte påverka en eventuell vinst i den enskilda näringsverksamheten vid beräkningen av underlaget för PGI.

Inkomsttaket för PGI

Vid PGI-beräkningen ska man inte räkna med inkomster som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp. Här ska man i första hand bortse från inkomst av annat förvärvsarbete (59 kap.4 § SFB). Det betyder att den högsta pensionsgrundande inkomsten för inkomståret 2021 är 511 500 (= 7,5 x 68 200). Men eftersom man vid PGI-beräkningen ska göra avdrag för debiterad allmän pensionsavgift innebär det att i praktiken hamnar inkomsttaket på ca 8,07 inkomstbasbelopp. För 2021 ligger inkomsttaket för beräkning av PGI därför något under en sammanlagd förvärvsinkomst på 550 400 kr

Exempel: beräkning av inkomsttaket

Om man vid inkomståret 2021 har en sammanlagd förvärvsinkomst på 510 000 kr blir den allmänna pensionsavgiften 35 700 kr. Den pensionsgrundande inkomsten blir då 474 300 kr (510 000–35 700) eftersom beloppet, efter avdrag för allmän pensionsavgift, ligger under inkomsttaket 550 400 kr.

Om inkomsten i stället är 697 000 kr blir den allmänna pensionsavgiften 38 500 kr. Inkomsten efter avdrag för allmän pensionsavgift, 658 500 kr (697 000–38 500), överstiger inkomsttaket för PGI. Det innebär att den pensionsgrundande inkomsten blir 511 500 kr vilket motsvarar inkomsttaket för PGI.

Avdrag för allmän pensionsavgift

När Skatteverket beräknar PGI ska avdrag göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade ska betala (59 kap. 36 och 37 §§ SFB). Avdraget görs för den som har inkomster av anställning i första hand från sådana sociala förmåner som är pensionsgrundande. För den som har inkomst av annat förvärvsarbete görs avdraget i första hand från sjukpenning. Avdraget för allmän pensionsavgift innebär att i praktiken är det 93 procent av inkomsten upp till taket som är pensionsgrundande.

Avdrag för kostnader i arbetet

När Skatteverket beräknar PGI på inkomst av anställning ska avdrag göras för kostnader som den försäkrade har haft i arbetet, d.v.s. kostnader för tjänsteresor och för övriga utgifter. Det gäller till den del kostnaderna, minskade med eventuella kostnadsersättningar, överstiger 5 000 kr (59 kap. 36 § första stycket SFB). Beloppsgränsen 5 000 kr gäller oavsett om det är övriga utgifter eller tjänsteresor. Observera att den här beloppsgränsen inte ska förväxlas med den beloppsgräns på 5 000 kr som gäller för övriga utgifter. Kostnader för arbetsresor, tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor ska inte dras av vid PGI-beräkningen.

För beräkning av PGI avseende inkomst av annat förvärvsarbete finns det inte någon motsvarande begränsning som gäller för inkomst av anställning om vilka kostnader som ska påverka PGI. Det innebär att samtliga avdrag som medges den som har inkomst av annat förvärvsarbete kommer att påverka PGI. Det får till följd att arbetsresor, tjänsteresor, tillfälligt arbete, dubbel bosättning, hemresor och övriga utgifter sänker PGI. Samt att avdragsbegränsningen, 5 000 kr, inte gäller vid PGI på inkomst av annat förvärvsarbete (59 kap. 37 § SFB).

När en arbetsgivare betalar ut särskild kostnadsersättning vid sidan av lönen ska kostnadsersättningen, så länge den i princip motsvarar avdragsgilla kostnader, inte räknas med i den pensionsgrundande ersättningen (59 kap. 8 § SFB). Om den som får inkomster av anställning har avdragsgilla utgifter i arbetet, för vilka hen inte fått särskild kostnadsersättning, ska kostnaderna även i sådana fall påverka PGI-beräkningen. Därför görs det avdrag för kostnader i arbetet i den mån utgifterna minskade med eventuell kostnadsersättning överstiger 5 000 kr. Det är således kostnader i arbetet som ska påverka PGI-beräkningen. Andra avdragsgilla utgifter som kostnader för resor till och från arbetet, hemresor, ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning etc. påverkar inte den pensionsgrundande inkomsten.

Exempel: kostnadsavdrag – inkomst av anställning

En anställd använder sin privata telefon för utlandssamtal i tjänsten och får telefonersättning från arbetsgivaren vid sidan av lönen med 3 000 kr. Den anställda får avdrag vid beskattningen för telefonkostnader med 10 500 kr. Vid PGI-beräkningen ska avdrag göras med 2 500 kr (= 10 500 - 3 000 i kostnadsersättning - 5 000).

Det är bara utgifter i arbetet som är hänförliga till de inkomster som är pensionsgrundande som ska påverka PGI-beräkningen. Om en person vid sidan av sin anställning har ett antal uppdragsinkomster som vardera är på mindre än 1 000 kr och har avdragsgilla utgifter som hänför sig till sidoinkomsterna ska dessa utgifter inte påverka personens PGI. Detta eftersom dessa småinkomster inte är pensionsgrundande. På samma sätt gäller att ersättning som en idrottsförening betalar ut till idrottsutövare inte är pensionsgrundande om ersättningen under året är lägre än ett halvt prisbasbelopp. Idrottsutövarens avdragsgilla utgifter som avser sådan ersättning ska därför inte påverka PGI-beräkningen för de andra pensionsgrundande inkomster som idrottsutövaren kan ha.

Exempel: kostnadsfördelning

Eva har många uppdrag som idrottsdomare och tränare. Hon har fått sammanlagt 300 000 kr från olika idrottsföreningar. Från två av föreningarna understiger ersättningen ett halvt prisbasbelopp. Dessa ersättningar som sammanlagt uppgår till 40 000 kr är därför inte pensionsgrundande. Återstoden, 260 000 kr, ingår däremot i underlaget för PGI. Eva får avdrag vid beskattningen med 25 000 kr för sina utgifter i idrottsverksamheten. Det framgår inte av deklarationen i vilka uppdrag Eva har haft utgifterna. De får därför proportioneras. Av utgifterna hänför sig 21 667 kr till de pensionsgrundande inkomsterna (25 000 x 260 000 / 300 000). Vid PGI-beräkningen görs kostnadsavdrag med 16 667 kr (21 667 - 5 000).

Inkomst av anställning som ingår i näringsverksamhet

Det förekommer att inkomster som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet utgör pensionsgrundande inkomst av anställning. Det kan exempelvis vara fallet för den näringsidkare som när verksamheten startar inte är godkänd för F-skatt och som får ersättning för arbete från uppdragsgivare. Hela verksamheten ska beskattas som näringsverksamhet men eftersom näringsidkaren under en viss period endast har haft A-skatt har uppdragsgivaren redan betalat socialavgifter för en viss del av inkomsten. För att beräkningen av PGI av anställning respektive annat förvärvsarbete ska bli korrekt måste anställningsinkomsten brytas ut från den sammanlagda inkomsten av näringsverksamheten. Detta måste också göras för att egenavgifterna ska beräknas på korrekt underlag. Om det finns kostnader hänförliga till anställningsinkomsterna måste också kostnaderna brytas ut och den del som tillsammans med eventuella övriga PGI-påverkande kostnader i inkomstslaget tjänst överstiger 5 000 kr noteras som kostnadsavdrag.

Framgår det inte av inkomstdeklarationen eller på annat sätt hur mycket av kostnaderna som ska hänföras till anställningsinkomsten bör kostnaderna fördelas proportionellt mellan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.

Exempel: kostnadsfördelning

En näringsidkare med A-skatt har fått ersättningar från uppdragsgivare enligt uppgifter som lämnats på individnivå i en arbetsgivardeklaration med 14 000 kr (personen har inga inkomster i inkomstslaget tjänst). På detta belopp har utbetalarna betalat arbetsgivaravgifter. Beloppet ingår i den sammanlagda bruttointäkt på 64 500 kr som personen redovisar i inkomstdeklarationen. Den övriga verksamheten handlar om varuförsäljning. Bruttokostnader i verksamheten uppgår till 28 500 kr.

Kostnaderna som hör till anställningsinkomsterna kan beräknas till 6 186 kr (14 000 x 28 500/64 500).

Underlaget för PGI av anställning blir 14 000 kr minskat med kostnadsavdrag 1 186 kr (6 186 - 5 000). Underlaget för PGI av annat förvärvsarbete blir 28 186 kr.

Hur beräknas PGI på avgiftspliktiga förmåner?

Vid beräkning av PGI av anställning ska man även ta hänsyn till värdet av avgiftspliktiga förmåner (59 kap. 8 § SFB). Med uttrycket ”avgiftspliktiga” menas att det ska vara värdet av sådana förmåner som är underlag för arbetsgivaravgifter. Förmånerna ska vid PGI-beräkningen värderas på samma sätt som gäller vid beräkning av skatteavdrag (59 kap. 35 § SFB). De reglerna finns i 11 kap. 4-11 §§ SFL. Sammanfattningsvis anger dessa regler att förmåner ska värderas enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (11 kap. 9 § SFL) vilket innebär att förmånerna ska värderas till marknadsvärdet.

Bestämmelserna om hur förmåner ska värderas vid PGI-beräkningen innebär i praktiken att det är det värde som man redovisar i ruta 1.1 i inkomstdeklarationen som blir pensionsgrundande. I de allra flesta fallen är det också samma värde som arbetsgivaren redovisat i arbetsgivardeklaration på individnivå. Den som beskattas för arbetsinkomster när det inte finns uppgifter i arbetsgivardeklaration på individnivå får PGI även på dessa.

Dock finns det undantag:

• Fri bostad ska värderas enligt särskilda värdetabeller, och när Skatteverket justerat värdet för bostadsförmån vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska det värdet användas (11 kap. 10 § SFL).
• När Skatteverket justerat värde för bilförmån eller kostförmån vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska det värdet användas (11 kap. 11 § SFL).

Om en arbetsgivare fått ett beslut från Skatteverket om att tillämpa ett justerat värde för bil-, kost-, eller bostadsförmån enligt 11 kap. 10 och 11 §§ SFL ska det justerade värdet vara underlag för PGI.

Det finns också undantag från ovan nämnda undantag. Undantag från undantagen innebär att avvikelser får göras från det värde som Skatteverket bestämt i beslut om justerat förmånsvärde och som framgår av uppgiften i arbetsgivardeklaration på individnivå om det finns skäl för det (59 kap. 35 § andra stycket SFB). Ett sådant skäl kan vara att när personen i sin inkomstdeklaration lämnar sådana upplysningar att det framgår att förutsättningar för justering inte föreligger. Personen blir beskattad för ett högre värde än det värde som anges i arbetsgivardeklaration på individnivå, det är också det värde som är underlag för PGI (jfr prop. 1991/92:129 s. 23).

Undantag: bostadsförmån

När en arbetsgivare ger ut en förmån av fri bostad som inte är semesterbostad och som inte heller är bostad i arbetsgivarens hushåll ska den förmånen värderas enligt en särskild värdetabell som framgår av Skatteverkets föreskrifter. Det schablonvärdet redovisar arbetsgivaren i arbetsgivardeklaration på individnivå och samma värde blir också underlag för PGI. Den enskilda ska beskattas för marknadsvärdet av bostaden vilket innebär att hen själv måste ändra det förifyllda beloppet i sin deklaration och ersätta det med marknadsvärdet för bostadsförmånen. Det förifyllda beloppet gällande bostadsförmån har hämtats från uppgifterna i arbetsgivardeklarationen. Även om marknadsvärdet skulle vara något annat än det som anges i arbetsgivardeklaration på individnivå ska PGI ändå beräknas på det belopp som redovisats i arbetsgivardeklaration på individnivå. Detta är ett exempel på när PGI beräknas på ett annat värde än det som personen beskattas för.

Om schablonvärdet enligt värdetabellen för bostadsförmånen avviker med mer än 10 procent från marknadsvärdet får Skatteverket på begäran av arbetsgivaren bestämma underlaget för arbetsgivaravgifter till marknadsvärdet (2 kap. 10 c § SAL). Det blir då detta justerade värde som redovisas i arbetsgivardeklaration på individnivå och som är underlag för PGI (59 kap. 35 § andra stycket SFB).

Undantag: bil- och kostförmån

Förmån av fri bil eller fri kost värderas vid PGI-beräkningen enligt huvudregeln, d.v.s. till det värde som den enskilda beskattas för. Men om Skatteverket på begäran av arbetsgivaren har beslutat om justering av förmånsvärdet vid beräkning av arbetsgivaravgifter ska det justerade förmånsvärdet även vara underlag för PGI. Eftersom det justerade förmånsvärdet ska anges i arbetsgivardeklarationen på individnivå kommer PGI att i de allra flesta fallen också beräknas på samma värde som förmånshavaren blir beskattad för. Om det värde som är underlag för beskattningen avviker från uppgifterna i arbetsgivardeklarationen kan Skatteverket vid PGI-beräkningen avvika från uppgifterna i arbetsgivardeklarationen om det finns skäl till detta (59 kap. 35 § andra stycket SFB).

Undantag från undantag

Fullt förmånsvärde för en viss bil är 50 000 kr per år. Arbetsgivaren har fått ett beslut om justerat förmånsvärde vid beräkning av arbetsgivaravgifter. Det justerade värdet blev 75 procent av fullt värde eller 37 500 kr. I arbetsgivardeklaration på individnivå anges förmånsvärdet 37 500 kr. När Skatteverket efter årets utgång prövar den anställdas inkomstdeklaration visar det sig att hen inte hade tillräckliga skäl för justering varför den anställda blir beskattad för fullt värde. I ett sådant fall finns skäl, på samma sätt som vid bostadsförmån, att vid PGI-beräkningen avvika från beloppet som redovisats i arbetsgivardeklarationen och som förifyllts i inkomstdeklarationen och i stället beräkna PGI på förmånsvärdet 50 000 kr som den anställda också beskattas för.

Obetalda avgifter vid inkomst av annat förvärvsarbete och pensionsrätten

Den som har PGI på inkomster av annat förvärvsarbete men inte har betalat hela ålderspensionsavgiften enligt SAL får inte tillgodoräkna sig full pensionsrätt. Reglerna om obetalda avgifter finns i 61 kap. 9 § SFB. Detta gäller också om inte den allmänna pensionsavgiften är betald. Om inte dessa avgifter har betalats senast vid utgången av juni andra året efter beskattningsåret räknas de som obetalda (62 kap. 17 § SFL). Det är vid bestämmande av pensionsunderlaget som man bortser från inkomster av annat förvärvsarbete till den del avgifter inte betalats för inkomsterna. Det är således inte den försäkrades pensionsgrundande inkomst som påverkas utan själva pensionsrätten. Eftersom det handlar om pensionsrätten är det Pensionsmyndigheten som beslutar i frågor om obetalda avgifter efter rapportering från Skatteverket.

Om en viss del av skatterna och avgifterna har betalats, ska pensionsrätt fastställas för den del av inkomsten för vilken betalning har gjorts. Samma andel av skatter och avgifter som har betalats för hela inkomsten, oavsett hur hög inkomsten har varit, ska användas vid beräkningen av hur stor andel av pensionsrätten som ska fastställas. Pensionsrätten räknas endast på inkomster upp till taket, 7,5 inkomstbasbelopp. Den som t.ex. har en inkomst som motsvarar 15 gånger inkomstbasbeloppet men endast betalat 75 procent av sina skatter och avgifter på denna inkomst ska därför tillgodoräknas 75 procent av pensionsrätten som beräknats på 7,5 gånger inkomstbasbeloppet, jfr prop. 1997/98:151 s. 690 f.

Observera att reglerna om obetalda avgifter bara gäller för den som ska betala egenavgifter. För den för vilken PGI ska beräknas på inkomster av anställning gäller att den som ger ut ersättningen i regel ska betala arbetsgivaravgifter. Även om den som är avgiftsskyldig inte betalar avgifterna kommer detta inte att påverka pensionsrätten för mottagaren av ersättningen. Det innebär att om en person som bedriver enskild näringsverksamhet och som ett år inte betalar de skatter inklusive egenavgifter som personen ska betala enligt beslut om slutlig skatt, går miste om pensionsrätt för det året. Men om samma person driver sin verksamhet igenom ett eget aktiebolag blir situationen helt annorlunda. Bolaget ska betala arbetsgivaravgifter på den lön som ägaren har tagit ut. Ägaren ska betala inkomstskatt på lönen. Även om såväl bolaget som ägaren försummar att betala sina avgifter respektive skatt kommer ägaren att få pensionsrätt på den lön ägaren tagit ut.