Utmätning av lön

Vad är löneutmätning?

Löneutmätning innebär att Kronofogden beslutar att en arbetsgivare ska innehålla och redovisa en del av en gäldenärs lön till Kronofogden och inte till gäldenären. Löneutmätning får bara ske om det är försvarligt med hänsyn till det belopp som kan beräknas flyta in (7 kap. 3 § UB). Kronofogden kan besluta om utmätning av olika ersättningar (7 kap. 1 § UB). Principen är att det ska vara ersättning för arbete som gäldenären utfört eller kompensation för bortfall av arbetsinkomst.

Villkor för löneutmätning

Det är bara den del av inkomsten som gäldenären inte behöver för sitt och familjens underhåll som får tas i anspråk genom löneutmätning (7 kap. 4 § UB). Kronofogden bestämmer ett förbehållsbelopp och ett utmätningsbelopp som måste beaktas av arbetsgivaren vid varje löneutbetalning (7 kap. 8 § UB). Endast när lönen överstiger förbehållsbeloppet ska arbetsgivaren innehålla utmätningsbeloppet (7 kap. 20 § UB). Den del av lönen som inte får utmätas (förbehållsbeloppet) bestäms utifrån ett särskilt belopp som fastställs av Kronofogden varje år (normalbelopp). Normalbeloppen ska anses omfatta alla vanliga levnadskostnader utom bostadskostnad (7 kap. 5 § UB).

Kronofogden ger varje år ut föreskrifter och allmänna råd, samt lämnar information (meddelanden) om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön.

Anstånd med löneutmätning

Kronofogden får bevilja anstånd under pågående löneutmätning om sökanden medger det eller om det finns särskilda skäl (7 kap. 11 § UB).

Av förarbetena framgår det att det kan finnas särskilda skäl för anstånd vid sjukdom, olycksfall och andra liknande situationer som gäldenären inte har kunnat råda över eller förutse. Däremot bör anstånd inte beviljas enbart på grund av omständigheten att gäldenären ska ha semester (prop. 1994/95:49 s. 72). Anstånd kan även beviljas om beneficieegendom går sönder och behöver ersättas (se Undantag från utmätning med hänsyn till gäldenärens behov och Kronofogdens handbok Utmätning, avsnitt 5.11.1).

Kostnader som Kronofogden kan ta hänsyn till genom att göra ett tillägg till normalbeloppet ska inte medföra anstånd. Sådana kostnader ska i stället beaktas när Kronofogden bestämmer storleken på förbehållsbeloppet (RIC 23/99).

Anstånd under en pågående löneutmätning bör vara få och korta (prop. 1994/95:49 s. 72).

Processuella frågor vid löneutmätning

Ett beslut om löneutmätning ska ändras om det finns anledning till det (7 kap. 10 § UB). Förhållandena kan ändras under pågående löneutmätning t.ex. kan gäldenärens lön öka eller försörjningsbördan ändras. Det kan även vara så att Kronofogdens beslut från början var oriktigt på grund av felaktigt underlag. Kronofogdens beslut om ändring gäller inte retroaktivt utan endast framåt i tiden (RH 1998:36). Men om utmätningsbeslutet hävs för att det inte var lagligen grundat, ska innehållna och inte utbetalda belopp överlämnas till gäldenären (Walin m.fl., Utsökningsbalken, Norstedts Juridik kommentaren till 7 kap. 10 § version 5 [JUNO] ).

Ett beslut om löneutmätning får överklagas utan tidsbegränsning (18 kap. 7 § UB). I ett fall ansåg gäldenären att Kronofogdens beräkning av förbehållsbeloppet var felaktig och att löneutmätning därför hade skett med ett för högt belopp under fyra års tid. Kronofogden hade under årens lopp meddelat s.k. tilläggs- och ändringsbeslut. Vid tidpunkten för överklagandet hade alla utbetalningar vunnit laga kraft förutom utbetalningen den 21 april 2015. Tingsrätten prövade endast ändringsbeslutet den 2 april 2015. Hovrätten konstaterade att Kronofogden i beslutet om löneutmätning upplyser gäldenären om hur överklagandetiden påverkas av efterföljande beslut om utbetalning och inom vilken tid ett sådant beslut ska överklagas. Därför ansågs gäldenären även i detta fall att ha haft en praktisk och tillräckligt tydlig möjlighet att överklaga utmätningsbesluten. Tingsrättens begränsning av sin prövning innebar därför inte någon sådan inskränkning i rätten till domstolsprövning som inte är godtagbar (HovR ÖN 2016-06-23, mål nr ÖÄ 126-16).

Eftersom Kronofogden endast kan fatta ändringsbeslut som avser framtida verkställighet innebär det att gäldenären inte alltid kan bli fullt ut tillgodosedd genom att Kronofogden ändrar löneutmätningsbeslutet. Domstolen kan då vid överklagan ändra utmätningsbeslutet så att det gäller från en tidigare tidpunkt (se Gregow 2012, Utsökningsrätt, 4 uppl., s. 368, NJA 1993 s. 652 och HovR NN 2013-01-18, mål nr ÖÄ 680-12). Gäldenären kan alltså först begära ändring hos Kronofogden, och om gäldenären inte får den begärda ändringen kan hen sedan överklaga själva utmätningsbeslutet till tingsrätten. Kronofogden företräder staten som borgenär vid handläggning hos Kronofogden. Vid ett överklagande är Skatteverket borgenärsföreträdare.

Löneutmätning medför förmånsrätt

Ett beslut om löneutmätning medför förmånsrätt vid varje utbetalningstillfälle (7 kap. 13 § första stycket UB). Det belopp som innehållits fördelas mellan sökandena efter en viss företrädesordning (7 kap. 14 § UB). Efter avdrag för preliminär skatt har fordringarna företräde i följande ordning:

1. underhållsbidrag
2. löneutmätning för konkursbo
3. statens fordran enligt 2 § IndrL, bl.a. skattekontounderskott, felparkeringsavgift och fordonsskatt
4. enskilda fordringar.

Löneutmätning vid konkurs

Om löneutmätning pågår och gäldenären går i konkurs fortsätter löneutmätningen för konkursboets räkning, om inte konkursförvaltaren begär att verkställigheten ska upphöra (7 kap. 19 § andra stycket UB). Om löneutmätning pågår för underhållsbidrag eller underhållsstöd har dessa fordringar företräde framför konkursboet.