Ansökan och avgifter

Ansökan

En ansökan om förvärv eller ändring av ett personnamn ska lämnas till Skatteverket och ska vara skriftlig (3 § PNL och 37 § PNL). Skatteverket har tagit fram blanketter som kan användas för olika typer av ansökan (2 § PNF). Blanketterna finns på www.skatteverket.se.

Ansökan ska innehålla följande uppgifter (37 § PNL):

• sökandens namn,
• sökandens personnummer eller samordningsnummer,
• sökandens kontaktuppgifter i form av t.ex. postadress, mejladress och mobilnummer,
• uppgift om vad som begärs (yrkas), d.v.s. det namn eller den ändring som ansökan avser, och
• uppgift om de omständigheter som sökanden hänvisar (åberopar) till stöd för sin ansökan.

Omständigheter som en person hänvisar till kan exempelvis vara en familjerättslig anknytning till ett namn eller anknytning till ett gårdsnamn. Det kan även vara en hänvisning till omständigheter som utgör särskilda skäl för byte till ett nybildat eller befintligt efternamn som annars inte kan förvärvas (13 § första stycket PNL).

Vid behov bör sökanden lämna in handlingar eller annat underlag till stöd för sin ansökan. Underlaget kan vara handlingar som visar att ett efternamn tidigare har burits (19 § första stycket PNL) eller en familjeanknytning till namnet, om detta inte framgår av folkbokföringen. Det kan även vara fråga om underlag som visar släkttillhörighet eller anknytning till ett gårdsnamn (18 och 29 §§ PNL).

Familjemedlemmar kan göra en gemensam ansökan

En ansökan om ett gemensamt efternamn kan göras tillsammans av makar eller av föräldrar och deras barn under 18 år. Flera personer kan även i annat fall tillsammans ansöka om ett gemensamt efternamn (4 § andra stycket PNF).

Vid domstolsbeslut ska ingen ansökan lämnas till Skatteverket

Om en domstol har beslutat om efternamn vid adoption (8 § PNL) eller vid förlust av efternamn (22 § PNL) ska inte någon ansökan göras till Skatteverket (36 § PNL).

Föreläggande om komplettering

Om en ansökan innehåller brister är det ofta tillräckligt att Skatteverket kontaktar sökanden för att reda ut eventuella oklarheter så att ansökan blir fullständig.

Om ansökan innehåller så grundläggande brister att den inte kan prövas i sak, ska Skatteverket förelägga sökanden att komplettera ansökan med det som behövs inom en viss tid. Detsamma gäller om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften (39 § första stycket PNL).

Exempel på grundläggande brister i ansökan är om det inte går att utläsa vilket namn eller namnändring som önskas. Det kan även gälla formella brister i ansökan, t.ex. att endast den ena vårdnadshavaren har skrivit under ansökan.

Sökanden ska i föreläggandet upplysas om att ansökan kommer att avvisas om inte kompletteringen kommer in inom föreskriven tid (39 § andra stycket PNL).

Om föreläggandet inte följs ska ansökan avvisas eftersom förutsättningar saknas för att pröva den i sak.

Om ansökan är formellt riktig men det saknas bevisning eller stöd för att godkänna namnet, ska sökanden föreläggas om komplettering. Om sökanden inte lämnar den begärda kompletteringen, ska ansökan avslås.

Ett föreläggande med begäran om komplettering sänds i ett vanligt brev och behöver inte delges sökanden (39 § första stycket PNL). Om sökanden inte följer föreläggandet så har hen möjlighet att i stället återkomma med en ny ansökan.

Föreläggande om barns förnamn

Om barnets vårdnadshavare inte har ansökt om förnamn för sitt barn inom tre månader från födelsen (26 § andra stycket PNL) skickar Skatteverket en påminnelse i ett vanligt brev till vårdnadshavaren att lämna en sådan ansökan inom viss tid. Om påminnelsen inte följs får Skatteverket förelägga vårdnadshavaren att lämna ansökan. Föreläggandet sänds i ett vanligt brev. Om vårdnadshavaren inte svarar på föreläggandet får Skatteverket skicka ett vitesföreläggande. Ett vitesföreläggande ska delges. Om vårdnadshavaren inte följer vitesföreläggandet får Skatteverket besluta om ett nytt vitesföreläggande (43 § första och andra stycket PNL).

Efter ansökan från Skatteverket prövar förvaltningsrätten om vite ska utdömas. För överklaganden till kammarrätten av förvaltningsrättens beslut om utdömande vite krävs prövningstillstånd (43 § tredje och fjärde stycket PNL).

Bestämmelsen i 43 § första stycket PNL om föreläggande vid barns förnamn tillämpas oavsett barnets medborgarskap. Detta eftersom personnamnlagen inte är ovillkorligen tillämplig i dessa fall (jfr 32 § PNL). Vitesföreläggande tillämpas inte för de fall barnets medborgarskap är annat än svenskt, danskt, finskt eller norskt. Är barnet statslöst eller dess medborgarskap okänt får vitesföreläggande användas.

Vårdnadshavare, god man m.m.

En ansökan om namn som avser ett barn under 18 år ska göras av barnets vårdnadshavare (6 kap. 2 § FB). Om barnet har två vårdnadshavare, måste de göra en gemensam ansökan. Om faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB inte har fastställts, så har vårdnadshavaren möjlighet att ensam ansöka om namn för barnet.

En god man för ett barn är inte behörig att ansöka om namn för ett barn. Uppdraget omfattar inte frågor av utpräglat personlig natur. Om en vårdnadshavare har en god man eller förvaltare är denna inte heller behörig ansöka om namn för barnet med stöd av förordnandet (SOU 2004:112 s. 450 f).

Däremot är en god man för ett ensamkommande barn, enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn, behörig att företräda barnet vid ansökan om namn. Det följer av att den gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga (prop. 2004/05:136 s. 29).

Samtycke krävs för vissa ansökningar

För vissa typer av ansökningar krävs samtycke från andra personer än dem som ansökan gäller.

Ett samtycke ska vara

• skriftligt och undertecknat av den som lämnar samtycket eller av en behörig företrädare, och
• tydligt och inte vara förenat med villkor.

Det finns inget krav på samtycke när en make byter till den andra makens efternamn (prop. 2015/16:180 s. 101).

Ansökan för barn som har fyllt 12 år

En ansökan om namn för ett barn som har fyllt 12 år får inte göras utan att barnet har lämnat sitt skriftliga samtycke (46 och 47 §§ PNL). Ett barns samtycke krävs vid samtliga ansökningar om namn om inte barnet är varaktigt förhindrat att lämna det till följd av psykisk sjukdom eller något annat liknande förhållande. Undantaget ska tillämpas restriktivt och hindret att lämna samtycke får inte vara övergående och det ska som regel styrkas med ett läkarintyg (prop. 2015/16:180 s. 134).

Föräldrar som inte är vårdnadshavare

Om ett barn bär en förälders efternamn utan att hen är vårdnadshavare krävs att föräldern skriftligen samtycker för att barnet ska få byta efternamn (34 och 47 §§ PNL). Detsamma gäller om förälderns namn utgör en del av barnets dubbla efternamn. En förälder som har ensam vårdnad om barnet kan därför inte ta bort den andra förälderns efternamn i barnets dubbla efternamn utan att den andra föräldern samtycker.

Det krävs inget samtycke från den förälder som inte är vårdnadshavare för att ändra stavning eller genusform av barnets efternamn samt att ändra ordningsföljden mellan namnen i ett dubbelt efternamn. Det är anse som ändring av efternamn och inte som byte (13 § andra stycket och 34 § första stycket PNL).

Samtycke krävs även om bytet avser att barnets mellannamn ska förvärvas (omvandlas) som ett enkelt eller dubbelt efternamn. Om ändringen däremot innebär att barnets mellannamn ska strykas (tas bort) krävs inget samtycke av föräldern. Bestämmelsen i 34 § PNL tillämpas endast vid byte av efternamn, inte vid strykning av mellannamn.

I första hand ska vårdnadshavaren vända sig till den andra föräldern för att få ett samtycke. Om den andra föräldern inte vill eller kan lämna sitt samtycke till ansökan kan föräldern som är vårdnadshavare ansöka hos tingsrätten om förklaring att namnbytet är förenligt med barnets bästa (34 och 44 §§ PNL). Om den av föräldrarna som ska lämna samtycke har avlidit eller befinner sig på okänd ort krävs alltid en prövning av domstol (prop. 2015/16:180 s. 124).

Om föräldern lämnar sitt samtycke till domstolen behöver inte något nytt samtycke lämnas till Skatteverket när ansökan görs (47 § PNL).

Vårdnadshavaren ska lämna in en kopia av domstolens beslut om att namnbytet är förenligt med barnets bästa vid ansökan om barnets namn. Domstolen har ingen skyldighet att underrätta Skatteverket om beslutet.

Anslutningsförvärv

Om en person har förvärvat ett nybildat efternamn, enligt personnamnlagen, så får därefter personens föräldrar, syskon eller syskonbarn byta till det namnet. Personen som gjorde det ursprungliga förvärvet måste dock lämna sitt skriftliga samtycke till anslutningsförvärvet. Om det första förvärvet har gjorts av flera personer vid en gemensam ansökan krävs det att alla lämnar sitt skriftliga samtycke (17 och 47 §§ PNL). Är den person som ska samtycka till förvärvet under 18 år så ska samtycket lämnas av barnets vårdnadshavare.

Byte till en familjehemsförälders efternamn

Om en person byter till en familjehemsförälders efternamn måste den eller de som bär efternamnet (familjehemsföräldrarna) lämna sitt skriftliga samtycke. Ansökan görs av barnets vårdnadshavare och om barnet har fyllt 12 år måste barnet själv lämnat sitt skriftliga samtycke till namnbytet. Dessutom måste tingsrätten förklara att namnbytet är förenligt med barnets bästa (11, 34, 46 och 47 §§ PNL).

Vårdnadshavaren ska i samband med ansökan till Skatteverket lämna in en kopia av domstolens beslut att bytet är förenligt med barnets bästa. Domstolen har ingen skyldighet att underrätta Skatteverket om beslutet.

Om ett samtycke har lämnats i domstolsärendet behöver något nytt samtycke inte lämnas när ansökan görs till Skatteverket.

Samtycke vid andra situationer

Vid ansökan om efternamn i administrativ ordning kan det i vissa fall förekomma att sökanden har medgivande för att byta till det önskade namnet från samtliga förväxlingsbara bärare av namnet eller från innehavare av förväxlingsbara firmor, varumärken, upphovsrätter eller motsvarande (prop. 2015/16:180 s. 103). Läs mer under Särskilda skäl.

Ansökningsavgifter

För att Skatteverket ska pröva vissa ansökningar om personnamn krävs det att sökanden har betalt en ansökningsavgift. Avgiften ska betalas när ansökan lämnas in till Skatteverket (3 § PNF).

En sökande ska betala en avgift för varje avgiftsbelagd ansökan. Om sökanden exempelvis vill byta förnamn (250 kr) och byta till ett nybildat efternamn (1 800 kr) ska avgift betalas för båda ansökningarna. Om en ansökan om ett gemensamt efternamn görs tillsammans av makar, eller av föräldrar och deras barn under 18 år, ska endast en avgift betalas (1 800 kr). Om flera personer i annat fall tillsammans ansöker om ett gemensamt efternamn, ska dubbel avgift (3 600 kr) betalas (4 § PNF).

Avgift för ansökan om förnamn

Ansökningsavgiften är 250 kr för ansökan om förvärv eller ändring av ett eller flera förnamn enligt 27 § PNL (3 § första stycket 1 PNF). Avgiften gäller följande ansökningar:

• lägga till ett eller flera förnamn,
• byte av ett eller flera förnamn,
• stryka (ta bort) ett eller flera förnamn, och
• ändra ordningsföljden mellan förnamn.

Stavningsändring av förnamn och tillägg eller strykning av bindestreck i ett förnamn är ett byte av förnamn och ansökan är därför avgiftsbelagt (prop. 2015/16:180 s. 67).

Avgift för ansökan om byte till ett nybildat eller ett befintligt efternamn

Ansökningsavgiften för byte till ett efternamn i administrativ ordning enligt 13 § första stycket PNL, d.v.s. byte till ett efternamn som inte kan förvärvas på familjerättslig grund enligt 4–12 §§ eller 30 § PNL är 1 800 kr (3 § första stycket 2 PNF). Om ansökan samtidigt innebär byte till ett dubbelt efternamn enligt 20 § första stycket PNL och något av namnen eller båda namnen i det dubbla efternamnet inte kan förvärvas på familjerättslig grund ska endast en avgift (1 800 kr) betalas trots att ansökan innebär byte till två namn. Sökanden ska betala en avgift för varje ansökan, oavsett om ansökan avser ett enkelt eller dubbelt efternamn (4 § första stycket PNF).

Avgiften gäller följande ansökningar:

• byte till ett nybildat efternamn,
• byte till ett av de vanligaste efternamnen,
• byte till ett nybildat efternamn genom anslutningsförvärv,
• byte till ett gammalt släktnamn,
• byte till ett tidigare efternamn,
• byte av efternamn genom att stryka ett av namnen i ett dubbelt efternamn, och
• byte till ett befintligt efternamn.

Avgiftsfria ansökningar

Följande ansökningar är avgiftsfria:

• förvärv av för- och efternamn vid födelsen,
• förvärv av efternamn vid adoption,
• byte till efternamn med anknytning till en förälder,
• byte till en familjehemsförälders efternamn,
• byte till en makes efternamn,
• enkel stavningsändring av ett efternamn som inte ändrar namnets uttal,
• ändring av efternamnets genusform,
• ändring av ordningsföljden mellan namnen i ett dubbelt efternamn,
• förvärv eller strykning av ett gårdsnamn,
• ändring av ordningsföljden mellan gårdsnamn och förnamn,
• begäran om tilltalsnamn,
• förvärv av namn som har förvärvats i en stat inom EES-området eller i Schweiz genom födelse, ändrat civilstånd eller annat familjerättsligt förhållande, och
• strykning av mellannamn, förvärv av mellannamn som ett enkelt efternamn eller en del i ett dubbelt efternamn.

Betalning av ansökningsavgift

För att Skatteverket ska kunna handlägga och pröva en avgiftsbelagd ansökan måste avgiften först vara betald. Sökanden bör därför betala ansökningsavgiften i god tid. Det tar minst en bankdag innan pengarna finns hos Skatteverket. Om avgiften inte är betald ska Skatteverket skicka ett föreläggande till sökanden. Om sökanden ändå inte betalar avgiften kommer ansökan att avvisas (39 § PNL).

Återbetalning av inbetalade ansökningsavgifter

Skatteverket får betala tillbaka hela eller en del av avgiften endast om det finns särskilda skäl (5 § andra stycket PNF). Det finns ingen skyldighet för Skatteverket att medge återbetalning av ansökningsavgiften för en namnansökan som kommit in till verket. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt. Återbetalning av hela eller en del av avgiften kan i vissa fall bli aktuell om det skulle vara stötande eller oskäligt att ta ut avgiften. Som regel är det sökanden som begär att Skatteverket prövar frågan om återbetalning, men Skatteverket kan även ta upp frågan på eget initiativ. En begäran från sökanden om återbetalning av ansökningsavgiften ska vara skriftlig och beskriva varför avgiften bör betalas tillbaka.

Handläggningen av ett namnärende är påbörjad när ansökan har kommit in och blivit diarieförd. Om sökanden exempelvis återkallar sin ansökan betalas inte någon del av avgiften tillbaka. Avgiften betalas heller inte tillbaka om sökanden får avslag på sin ansökan eller om sökanden saknar möjlighet att komma in med en komplettering, t.ex. för att visa att ett efternamn tidigare har burits. Om det inte finns särskilda skäl ska Skatteverket avslå sökandes begäran om återbetalning.

I vissa situationer finns det skäl att betala tillbaka hela avgiften, t.ex. när avgiften har betalats och sökanden inte har lämnat in någon ansökan eller när ansökan inte är avgiftsbelagd. Skatteverket har då inte haft någon kostnad för att pröva en avgiftsbelagd ansökan. Om sökanden betalar en för hög avgift, t.ex. 550 kr i stället för 250 kr, ska det överskjutande beloppet på 300 kr återbetalas. Detsamma gäller om sökanden har betalat ansökningsavgiften två gånger (dubbel avgift).

Skatteverkets beslut om återbetalning av ansökningsavgift får överklagas till förvaltningsrätten (40 § FL).

Skatteverket avstår från att ta ut avgift

Skatteverket kan i undantagsfall besluta att avgiften inte behöver betalas om det finns särskilda skäl (5 § första stycket PNF). Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt.