Grunderna för bilförmån

Definition av en skattepliktig bilförmån

Skattepliktig bilförmån uppkommer när en person för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som personen får använda på grund av anställning, uppdragsförhållande eller annan liknande grund.

Av förarbetena till tidigare lagstiftning framgår att bilförmån föreligger även i de fall förmånsgivaren tillhandahåller en leasingbil eller då en skattskyldig person på grund av anställning, uppdragsförhållande eller liknande kunnat få ett förmånligt hyresavtal (prop. 1977/78:40, s. 14 och prop. 1986/87:46, s. 15).

En bilförmån kan uppkomma även då ett förmånligt avtal har ingåtts med annan än arbetsgivaren, t.ex. ett utomstående uthyrnings- eller leasingföretag eller annat bolag inom koncernen om det finns ett samband mellan det förmånliga hyres- eller leasingavtalet och anställningen eller uppdragsförhållandet. Som skattepliktig förmån räknas också det fall då förmånshavaren har fått ett förmånligt hyresavtal beroende på att bilen ska utnyttjas för reklamändamål.

Det saknar betydelse för beskattningen i vilket land bilen som används är registrerad.

Även i det fall en anställd formellt själv äger bilen kan en bilförmån komma i fråga. Detta kan bli aktuellt t.ex. i följande fall:

• Den anställde har på grund av anställningen kunna köpa bilen på mycket förmånliga villkor som vid ett fördelaktigt återköpsavtal, som reellt sett innebär att bilen kunnat användas på ett med bilförmån jämförligt sätt.
• Den anställde har köpt bilen av sin arbetsgivare med skyldighet att amortera endast obetydliga belopp och utan att betala kontant.

En skattskyldig kan för samma period i vissa fall beskattas för mer än en bilförmån. Det kan bli aktuellt om två bilar med skiftande användningsområde fortlöpande används privat , t.ex. en sportbil och en herrgårdsvagn. Ett annat exempel är att flera bilar även kan disponeras av den skattskyldiges familjemedlemmar.

Obeservera att om arbetsgivarens bil förutom tjänsteresor enbart används för hemresor, kan det i vissa fall i stället för bilförmån bli fråga om skattepliktig förmån av fria hemresor.

Delad äganderätt

En anställd kan inte undgå bilförmånsreglerna genom att själv vara delägare i en bil som även ägs av arbetsgivaren. Detta gäller även om den anställde själv betalar de kostnader som avser hans eller hennes andel och nyttjande (RÅ 1992 not. 608).

Vad menas med bil?

Med bil avses i samband med schablonvärdering av bilförmån följande typer av fordon:

• personbil
• tung personbil med totalvikt över 3 500 kg
• lätt lastbil och liknande fordon som kan användas för personbefordran
• husbil som registrerats som personbil klass II eller som lätt lastbil i vägtrafikregistret.

Undantag för fordon som inte räknas som bil

Reglerna för schablonmässig värdring av bilförmån tillämpas inte för följande typer av fordon:

• tung lastbil (totalvikt över 3 500 kg)
• husbil som registrerats som tung lastbil
• buss (fordon som är inrättat för befordran av fler än åtta personer utöver föraren även om fordonet är inrättat för andra ändamål)
• motorcykel
• terrängskoter m.fl. fordon (SKV A 2020:30, avsnitt 1).

För sådana fordon beräknas värdet av privat användning till marknadsvärdet i varje enskilt fall.

Hobbybil

Om en arbetsgivare bekostar anskaffning eller drift av bilar som främst kan hänföras till en anställds privata hobbyverksamhet, t.ex. rally- eller utställ­nings­bilar, kan beskattning av den anställde mot­sva­rande mark­nads­värdet (verk­sam­hetens kostnader) komma i fråga.

Ringa omfattning

Någon skattepliktig bilförmån uppkommer inte för den som använt förmånsbil i endast ringa omfattning (61 kap. 11 § andra stycket IL). Med ringa omfattning avses:

• Ett fåtal tillfällen per år.
• En sammanlagd körsträcka på högst 100 mil (prop. 1993/94:90 s. 94).

För skattefrihet krävs att båda förutsättningarna är uppfyllda.

Med ett fåtal tillfällen bör enligt Skatteverkets allmänna råd avses högst tio. Vid bedömning om privat körning skett vid högst tio tillfällen bör bortses från stopp av privata skäl som endast medför en mindre förlängning av resvägen under en pågående tjänsteresa. Den extra körsträcka som sådana privata ärenden medför bör dock medräknas vid bedömningen om bilen körts privat högst 100 mil (SKV A 2020:30, avsnitt 1).

Hur räknas antal tillfällen?

Det finns inte någon given metod för att räkna antal ”tillfällen” eftersom ordet kan tolkas på olika sätt. I ett enskilt fall bör man därför beakta och väga samman de uppgifter som arbetsgivaren och den anställde kan lämna om privatkörningen och hur de räknat tillfällen. Bilförmån beskattas schablonmässigt vilket kan innebära en oproportionerligt hög beskattning för den som i någon del anses ha överskridit gränserna 10 tillfällen eller 100 mil, vilket talar för viss försiktighet vid beräkning av tillfällen.

Vid all sådan privatkörning ska dock datum liksom mätarställning före och efter dokumenteras. Oavsett hur antalet tillfällen räknas får den privata körningen med bibehållen skattefrihet inte överstiga 100 mil. Eftersom varken Skatteverket eller arbetsgivaren kan utreda eller ifrågasätta vilka delsträckor en anställd kört privat på sin fritid kan detta innebära att den anställdes egna uppgifter inte har så stort bevisvärde som vid tjänstekörning. En anställd har dock ibland möjlighet att själv visa, t.ex. med en gps-journal som automatiskt registrerat tidpunkter och adresser, hur bilen har körts, eller visa att körsträckan t.ex. enbart motsvarar en hemresa och retur. En sträcka som körts tur och retur bör normalt anses som en resa = ett tillfälle (och inte två).

En tumregel man kan ha som utgångspunkt är att varje dygn bör anses som ett tillfälle även om flera delsträckor ingår. Om en anställd lånar en bil över dagen eller över natten bör detta alltså räknas som ett tillfälle. Om den anställde lånar bilen över en helg, från fredag till måndag, bör det räknas som tre tillfällen, såvida inte den anställde kan visa att enbart en eller två resor gjorts.

Användning av husbil som är en personbil eller lätt lastbil

Vid bedömning om gränsen för ringa omfattning överskridits för husbil ska inte enbart själva körningen med bilen beaktas, utan även övrig privat användning för fritidsändamål eller övernattning. Vid sådan användning bör varje påbörjat dygns privata användning ses som ett tillfälle. Skatteverket anser därför att det uppkommer en skattepliktig förmån av fri husbil som används privat mer än vid enstaka tillfällen, d.v.s. mer än 10 dygn per år. Detta innebär att det uppkommer en skattepliktig förmån om husbilen används 11 eller fler dygn för privat bruk, t.ex. vid en campingplats, även om bilen inte körs överhuvudtaget.

Parkering (uppställning) av husbilen i anslutning till den anställdes ordinarie bostad bör ses som privat användning i de fall husbilen används för boende, t.ex. att närstående eller vänner övernattar.

Användning av statsrådsbil

Förmån av privatresor med s.k. statsrådsbil är skattefria för statsråden, d.v.s. ledamöterna i regeringen. Detta beror på att statsråden av säkerhetsskäl bör använda statsrådsbil även vid privata resor (11 kap. 10 a § IL).