En samfällighet förvaltas av ägarna till de fastigheter som har del i samfälligheten. Det finns två former av förvaltning: föreningsförvaltning och delägarförvaltning.
Nytt: 2021-06-01
Sidan har bearbetats för att stämma överens med den nya sidan Gemensamt ägda vägar – ledningsorgan. Visa tidigare lydelse.
Bildande och förvaltning av samfälligheter regleras i flera olika lagar. De flesta former av samfälligheter regleras i lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (LFS).
Lagstiftningen om hur en samfällighet bildas, hur en samfällighet leds, hur stadgar får ändras, vad som får göras inom ramen för en samfällighet, etc., har under årens lopp skiftat.
För samfälligheter som regleras av lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, och som bildats efter den 1 januari 1974, gäller att en samfällighetsförening är den enda juridiska person som kan förvalta en samfällighet. Ett undantag är vägföreningar bildade enligt den numera upphävda lagen (1939:608) om enskilda vägar. Vägföreningar kunde bildas till och med den sista december 1997.
Det förekommer att gemensamhetsanläggningar förvaltas av en ekonomisk förening som bildats för det ändamålet. Medlemmar i föreningen är ägarna till de fastigheter som nyttjade anläggningen. Skyldigheten att ingå i föreningen och delta i verksamheten är reglerad i särskilda avtal.
Det förekommer även att samfällligheter förvaltas genom ledningsorgan med andra associationsformer. Vanligtvis handlar det om en ideell förening, men det kan också vara andra associationsformer.
Då ny lagstiftning ersatt tidigare lagar har den nya lagstiftningen i normalfallet försetts med övergångsbestämmelser med innebörden att samfälligheter och ledningsorgan som bildats enligt äldre lagstiftning får finnas kvar tills vidare. Samtidigt innebär övergångsbestämmelserna i normalfallet att den nya lagen är helt eller delvis tillämplig på samfälligheter och ledningsorgan som bildats enligt den upphävda lagen. Vanligtvis tillåter övergångsbestämmelserna inte att stadgar för ledningsorgan som bildats enligt en äldre lag får ändras. Om det finns behov av ändringar ska ledningsorganet i stället ombildas enligt reglerna i den senare lagstiftningen.
Vad som får göras inom ramen för en samfällighet begränsas i normalfallet av stadgarna. En lantmäteriförrättad samfällighet får inte bedriva verksamhet som inte anges i förrättningshandlingarna eller motsvarande och stadgar.
Det vanligaste är att samfälligheter förvaltas enligt lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, LFS. Denna lag gäller för alla typer av samfälligheter, samfällda rättigheter (t.ex. samfälld jakt och samfällt fiske) och samfälld mark. Lagen omfattar även vägsamfälligheter och vattenregleringssamfälligheter som bildats enligt vattenlagen eller lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Lagen om förvaltning av samfälligheter anvisar två former för förvaltning av samfälligheter: delägarförvaltning eller föreningsförvaltning. Med föreningsförvaltning avses en samfällighetsförening. Lagen tillåter inte att en samfällighet som omfattas av lagen leds av en juridisk person med någon annan associationsform än samfällighetsförening. (4 § LFS jfr 17 § LFS och MÖD 2016:23)
Delägarförvaltning innebär att fastighetsägarna själva sköter om samfälligheten. Delägarförvaltning används främst av mindre samfälligheter. Vid delägarförvaltning krävs att delägarna är överens om alla förvaltningsåtgärder. För vägsamfälligheter som bildats enligt äldre bestämmelser och som inte är juridiska personer, sker delägarförvaltning enligt lagen om förvaltning av samfälligheter.
En delägarförvaltad samfällighet kan övergå till föreningsförvaltning endast genom att delägarna bildar en samfällighetsförening som registreras hos Lantmäteriet (25 § LFS).
Föreningsförvaltning är den vanligaste förvaltningsformen och innebär att en samfällighetsförening förvaltar en samfällighet. Föreningen bildas oftast i samband med lantmäteriförrättningen av samfälligheten. Ändamålet med föreningen är att förvalta samfälligheten utan att äganderätten till samfälligheten övergår från delägarna till samfällighetsföreningen.
Samfällighetsföreningar registreras och tilldelas organisationsnummer av Lantmäteriet och blir en juridisk person i och med registreringen. För att få registreras krävs att föreningen har antagit stadgar och utsett en styrelse. Stadgarna måste följa lagen om förvaltning av samfälligheter och överensstämma med beslutet från lantmäteriförrättningen.
Vilka som företräder en samfällighetsförening framgår av samfällighetsföreningsregistret hos Lantmäteriet.
Samfällighetsföreningens medlemmar är ägarna till de fastigheter som har andelar i samfälligheten. Om en ägare överlåter sin fastighet, upphör medlemskapet automatiskt för säljaren av fastigheten och köparen blir automatiskt medlem i föreningen.
Föreningsstämman är föreningens beslutande organ och föreningen fattar sina beslut genom majoritetsbeslut av medlemmarna. Föreningsstämman ska godkänna den sammanställning av föreningens beräknade utgifter och inkomster (utgifts- och inkomststat) som styrelsen tar fram. Föreningsstämman fattar även beslut om vilka avgifter delägarna ska betala för förvaltningen av samfälligheten. Avgifternas storlek framgår sedan av den förteckning (debiteringslängd) som föreningen upprättar.
Samfälligheter som bildats enligt sådan äldre lagstiftning som ersatts av lagen om förvaltning av samfälligheter får förvaltas av andra juridiska personer än samfällighetsföreningar om den juridiska personen blev ledningsassociation innan lagen om förvaltning av samfälligheter blev tillämplig och det finns övergångsbestämmelser som tillåter detta. Om förvaltningen av en äldre samfällighet regleras i lagen om förvaltning av samfälligheter är det inte tillåtet att nybilda ett ledningsorgan utifrån den lagstiftning som tidigare reglerade förvaltningen av en sådan äldre samfällighet. Bland annat följande äldre former av ledningsassociationer får finnas kvar tills vidare:
Vilka regler i de lagar som ersatts av lagen om förvaltning av samfälligheter som fortfarande är tillämpliga framgår av respektive ikraftträdande och upphävandebestämmelser. I dessa bestämmelser finns också särskilda bestämmelser om ändring av stadgar och ombildning till samfällighetsförening.
Beträffande ledningsassociationer för gemensamt ägda vägar se Gemensamt ägda vägar – ledningsorgan.
Det förekommer att delägarna i en samfällighet har valt att bilda en ledningsassociation med en annan associationsform än den lagen föreskriver.
Lagen om förvaltning av samfälligheter och flertalet av de lagar som lagen om förvaltning av samfälligheter ersatt tillåter inte andra ledningsorgan än de som angetts i lagen. En sådan ledningsassociation regleras inte i anläggningslagen, lagen om förvaltning av samfälligheter och övrig samfällighetslagstiftning. Detta innebär att en sådan juridisk person i formell mening inte kan betraktas som ledningsorgan för samfälligheten. En sådan juridisk person är i stället att betrakta som en i förhållande till samfälligheten extern uppdragstagare. Exempel på sådana associationsformer är bl.a. följande:
Vissa former av samfälligheter omfattas inte av lagen om förvaltning av samfälligheter utan förvaltas enligt andra lagar, exempelvis:
För samfälligheter som bildats enligt sådan äldre lagstiftning som ersatts av anläggningslagen och lagen om förvaltning av samfälligheter är i normalfallet anläggningslagen respektive lagen om förvaltning av samfälligheter tillämplig. I undantagsfall är delar av den äldre lagstiftningen tillämplig. Vid behov se respektive ikraftträdandelag eller upphävandelag.
Vägsamfälligheter kan förvaltas enligt ett flertal olika lagar, se Gemensamt ägda vägar – ledningsorgan.
Vissa former av vattensamfälligheter regleras i annan lagstiftning, främst miljöbalken (1998:808), lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet och förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. För de som bildats innan dessa lagar trädde ikraft kan även vissa äldre lagar vara tillämpliga, se lag (1998:813) om införande av lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.
Viltvårdsområden och fiskevårdsområden omfattas med ett mindre undantag inte av lagen om förvaltning av samfälligheter.
Viltvårdsområden regleras i lag (2000:592) om viltvårdsområden, (VVOL).
För viltvårdsområden gäller att två eller flera fastigheter kan sammanföras till ett viltvårdsområde. Syftet med ett sådant är samordning av jakten och åtgärder till skydd och stöd för viltet. Ett viltvårdsområde förvaltas alltid av en viltvårdsområdesförening.
Den som äger en fastighet som ingår i ett viltvårdsmråde är alltid medlem. Den som på grund av upplåtelse har jakträtt inom ett viltvårdsområde kan bli medlem. Det kan också förekomma att så kallade stödjande medlemmar väljs in. Medlemmarna deltar i föreningens angelägenheter på en föreningsstämma.
Länsstyrelsen beslutar om bildandet av viltvårdsområdet och fastställer också stadgarna för viltområdesföreningen. Viltvårdsområdesföreningen är en juridisk person när stadgar antagits och en styrelse utsetts. Efter ansökan tilldelas organisationsnummer av Skatteverket.
Registreringsmyndighet är den länsstyrelse som beslutat om bildande av ett viltvårdsområde och fastställt stadgar för den viltvårdsområdesförening som förvaltar området.
Lag (2000:592) om viltvårdsområden är med ett mindre undantag även tillämplig på jaktvårdsområden och jaktvårdsföreningar som bildats med stöd av den tidigare lagen (1980:894) om jaktvårdsområden (p. 2 av övergångsbestämmelserna till lagen om viltvårdsområden).
Fiskevårdsområden och fiskevårdsområdesföreningar regleras i lag (1981:533) om fiskevårdsområden.
Fiske som tillhör två eller flera fastigheter kan sammanföras till ett fiskevårdsområde. Syftet med ett sådant område är att samordna fisket och fiskevården och främja fiskerättsinnehavarnas gemensamma intressen. Fiskerättsinnehavarna kan bilda en fiskevårdsområdesförening för att kunna sköta fiskevårdsområdet. Medlem i fiskevårdsområdesförening är den som äger fiske osm ingår i ett fiskevårdsområde. I vissa situationer kan nyttjanderättshavare vara medlem i stället för ägare.
Länsstyrelsen beslutar om bildandet av ett fiskevårdsområde och fastställer även stadgarna för fiskevårdsområdesföreningen. Fiskevårdsområdesföreningen är en juridisk person när stadgar antagits och styrelse utsetts. Efter ansökan tilldelas organisationsnummer av Skatteverket. Medlemmarna deltar i fiskevårdsområdesföreningens angelägenheter på en fiskestämma.
Fiskevårdsområden, som bildats enligt lagens föregångare, lag 1960:130) om fiskevårdsområden, ombildas i samband med den nya lagens ikraftträdande till fiskevårdsområden och fiskevårdsområdesföreningar. För sådana områdesföreningar ska vissa bestämmelser i den upphävda lagen fortfarande tillämpas, se övergångsbestämmelserna. (P. 3 av övergångsbestämmelserna till lag [1981:533] om fiskevårdsområden)
Samfällighetsföreningsregistret förs av Lantmäteriet. Registret omfattar fyra former av samfällighetsföreningar.
Registret är uppdelat i två hälfter: dels LGA-föreningar och samfällighetsföreningar, dels vägföreningar och vägsamfälligheter (Förordning (1993:1270) om förande av samfällighetsföreningsregister). Registret omfattar endast samfälligheter som är föreningsledda.
Förvaltningsorgan som bildats enligt annan lagstiftning ingår inte i Samfällighetsföreningsregistret.
Vilka uppgifter som ingår i registret framgår av förordning (1993:1270) om förande av samfällighetsföreningsregister.
Allmän information om förvaltning av samfälligheter finns på Lantmäteriets webbplats, www.lantmateriet.se.