Arbetsgivardeklaration

Anställd lämnar inte uppgifter till arbetsgivaren

Om en arbetstagare inte lämnar nödvändiga uppgifter till sin arbetsgivare och detta medför att arbetsgivaren redovisar för lågt underlag för arbetsgivaravgifter kan det bli aktuellt att helt befria arbetsgivaren från skattetillägg.

Exempel: frequent-flyer-rabatt

Om en arbetstagare inte upplyst sin arbetsgivare om sitt privata utnyttjande av s.k. frequent-flyer-rabatt på grund av tjänsteresor ska Skatteverket helt befria arbetsgivaren från skattetillägg.

En förutsättning för att Skatteverket ska befria är att arbetsgivaren inte på annat sätt känt till eller borde ha känt till att arbetstagaren privat utnyttjat förmånen.

När höjda arbetsgivaravgifter leder till sänkt inkomstskatt

Om Skatteverket påför en uppgiftsskyldig ytterligare arbetsgivaravgifter och detta beslut leder till ett avdrag vid inkomstbeskattningen ska Skatteverket i vissa situationer delvis befria från det skattetillägg som tas ut för arbetsgivaravgifterna.

Det underlag som skattetillägget ska beräknas på bestäms nämligen utan hänsyn till den sänkta inkomstskatten (49 kap. 19 § SFL), vilket innebär att det i vissa fall är oskäligt att ta ut skattetillägg med ett fullt belopp när Skatteverket påför ytterligare arbetsgivaravgifter (Skatteverkets ställningstagande om delvis befrielse när ändringen medför en avdragsrätt).

Underskott minskar eller avdrag periodiseras

Skatteverket ska befria även om avdraget innebär att ett underskott i näringsverksamhet ökar eller att avdraget ska periodiseras.

Handelsbolag och kommanditbolag

Ett handels- eller kommanditbolag är inte skattesubjekt vid inkomstbeskattningen. Trots det ska Skatteverkets ställningstagande om delvis befrielse när ändringen medför en avdragsrätt tillämpas på handels- och kommanditbolag.

Även ett handels- eller kommanditbolag ska därför befrias delvis från ett skattetillägg i denna situation trots att det inte är bolaget utan delägarna som får avdraget vid sin inkomstbeskattning.

Normalt befria ned till tre fjärdedels skattetillägg

Utgångspunkten är att Skatteverket i denna situation ska befria ned till tre fjärdedelar av ett fullt skattetillägg (SOU 2009:58 s. 546–547). I normalfallet motsvarar det ungefär den skatt eller avgift som den uppgiftsskyldige hade undgått att betala om felet inte upptäckts.

I vissa fall befria ned till ett halvt skattetillägg

Om den uppgiftsskyldige enbart hade undgått att betala cirka hälften av skatten eller avgiften på den oriktiga uppgiften, om felet inte upptäckts, ska Skatteverket befria ned till ett halvt skattetillägg. Detta gäller t.ex. om den uppgiftsskyldige är en fysisk person och den övervägande delen (mer än hälften) av avdraget även reducerar statlig inkomstskatt.

Även handelsbolag och kommanditbolag kan ges halv befrielse om den övervägande delen av avdraget även reducerar statlig inkomstskatt för delägarna. Beräkningen sker för delägarna tillsammans.

Undantag från befrielse

Skatteverket ska inte befria när ett skattetillägg tas ut med en lägre procentsats på grund av periodiseringsfel.

Skatteverket ska inte heller befria från ett skattetillägg när den uppgiftsskyldige

• redan har gjort avdrag för skatten eller avgiften
• blir skönsbeskattad på grund av att denne inte lämnat deklaration.

När det finns skäl att befria på annan grund

Om det även finns skäl till befrielse från ett skattetillägg på annan grund ska Skatteverket inte tillämpa ställningstagandet om delvis befrielse när ändringen medför en avdragsrätt utan göra en fristående bedömning i det enskilda fallet.

Kopierarfall (deklarationen är identisk med den för perioden innan)

Skatteverket anser att det inte finns skäl att generellt delvis befria från ett skattetillägg i kopierarfall, d.v.s. när en uppgiftsskyldig lämnat oriktig uppgift genom att komma in med en arbetsgivardeklaration eller mervärdesskattedeklaration som är identisk med den för perioden innan. Utgångspunkten är därför att ett fullt skattetillägg ska tas ut i denna situation. Frågan om befrielse kan medges på annan grund får i vanlig ordning prövas i det enskilda fallet.

Höjda arbetsgivaravgifter kan kvittas mot sänkt särskild löneskatt på förvärvsinkomst

Om den uppgiftsskyldige redovisar särskild löneskatt på förvärvsinkomster i stället för arbetsgivaravgifter ska Skatteverket ta ut skattetillägg enbart på skillnaden mellan påförda arbetsgivaravgifter och den löneskatt som skulle ha påförts om felet inte upptäckts. Skatteverket delar alltså inte den uppfattning som kommer till uttryck i förarbetena att det i denna situation inte är möjligt att beräkna skattetillägget på mellanskillnaden (prop. 2002/03:106 s. 248). Bestämmelsen om befrielse behöver därför inte tillämpas i denna situation.

När en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter

Skattetillägg ska inte tas ut om en oriktig uppgift framgår av avstämningsuppgifter (49 kap. 10 § 1 SFL). Om en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter ska undantaget i 49 kap. 10 § 1 SFL inte tillämpas.

De uppgifter om betalningsmottagare som lämnas i en arbetsgivardeklaration utgör en del av deklarationen och är därför inte avsedda att utgöra avstämningsuppgifter mot den deklaration de lämnats i. Det medför att en felaktig redovisning av arbetsgivaruppgifter som framgår vid kontroll mot uppgifter om betalningsmottagare i samma deklaration inte är en oriktig uppgift.

Delvis befrielse i vissa fall

Det finns kontrollmaterial som inte omfattas av definitionen av avstämningsuppgifter men som ändå kan sägas vara av avstämningskaraktär. Likaså kan det finnas annat kontrollmaterial som minskar risken för ett skatteundandragande. Det kan därför i vissa fall vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg om en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter (prop. 2014/15:131 s. 223 och 248 ).

Skatteverket har i olika ställningstaganden bedömt situationer där det kan vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg. Inget av dessa ställningstaganden avser oriktig uppgift i en arbetsgivardeklaration.