Barn födda i Sverige

Födelseanmälan ska göras till Skatteverket

Ett barns födelse ska anmälas till Skatteverket om barnet är fött i Sverige. Detta gäller även för barn vars föräldrar inte är eller har varit folkbokförda (24 § första stycket FOL).

Enligt 24 § fjärde stycket FOL gäller anmälningsskyldigheten

• för alla barn som föds levande här i landet, d.v.s. alla barn som efter födseln andats eller visat något annat livstecken
• för dödfödda barn som avlidit efter utgången av den tjugoandra havandeskapsveckan. Skatteverket registrerar en anmälan om ett dödfött barn som ett dödsfall. Ett dödfött barn ska inte folkbokföras (jfr 2 § FOL).

När ett barn föds på ett sjukhus eller enskilt sjukhem anmäler vårdgivaren födseln. Skatteverket har en webbtjänst som gör det möjligt för vårdgivaren att anmäla ett barns födelse elektroniskt.

Om en barnmorska hjälper till vid en födelse som inte sker på ett sjukhus eller enskilt sjukhem, ska barnmorskan anmäla födelsen. Anmälan ska göras så snart som möjligt (24 § andra stycket FOL).

I övriga fall är barnets vårdnadshavare skyldiga att göra en anmälan inom en månad från födelsen (24 § tredje stycket FOL). Om någon anmälan inte lämnas in i tid kan Skatteverket förelägga barnets vårdnadshavare att lämna in anmälan om födsel med de uppgifter som krävs. Om vårdnadshavarna inte följer föreläggandet kan det förenas med vite (31 § FOL och 37 § FOL).

En anmälan om ett barns födelse som görs av barnets vårdnadshavare ska lämnas vid ett personligt besök på ett servicekontor. Om barnet har två vårdnadshavare måste båda göra anmälan och närvara vid besöket på servicekontoret. Vid anmälningstillfället ska även barnet vara med. Undantag från kravet på personlig inställelse kan endast göras i vissa undantagsfall, exempelvis om fadern inte vistas här i landet eller att någon är förhindrad på grund av sjukdom.

En födelseanmälan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter om moderns namn och personnummer samt barnets födelsedatum och kön. Vårdnadshavarna som anmäler födseln ska styrka sin identitet och övriga uppgifter i anmälan.

För att Skatteverket ska kunna registrera ett barns födelse i folkbokföringen ska vårdnadshavarna även bifoga underlag som bevisar födelsen och uppgifterna om det nyfödda barnet. Det kan t.ex. vara

• moderskapsintyg från mödravårdscentralen
• intyg från sjukvården om att kvinnan nyligen fött barn
• intyg om det nyfödda barnets ålder och kön från en barnläkare eller barnavårdscentralen.

Om en kvinna inte kan visa att hon har fött ett barn kan Skatteverket meddela socialnämnden i den kommun där barnet är fött att någon moder inte har registreras i folkbokföringen för det aktuella barnet. Läs mer under Moderskap.

Om det inte finns någon fastställd far för barnet enligt 1 kap. 1 § FB eller annan lag ska Skatteverket snarast underrätta socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört (7 § första stycket 1 FdbF). Läs mer under Faderskap.

Nyfödda barn som ska folkbokföras

Barn som föds levande i landet ska enligt 2 § första stycket FOL folkbokföras

• om modern är folkbokförd, eller
• om fadern är vårdnadshavare och folkbokförd här i landet.

Det är förhållandena vid barnets födelse som är avgörande för folkbokföringen. För att barnet ska kunna folkbokföras när fadern men inte modern är folkbokförd krävs som regel att föräldrarna var gifta med varandra vid barnets födelse. I annat fall blir fadern normalt inte vårdnadshavare från och med födseln. Situationen kan uppkomma när en folkbokförd man har gift sig med en utländsk kvinna som ännu inte blivit folkbokförd i Sverige och paret får ett barn i Sverige.

När ett barn folkbokförs i samband med födelsen registrerar Skatteverket bl.a. följande uppgifter om barnet i folkbokföringen:

• personnummer
• vårdnadshavare
• födelsehemort
• medborgarskap.

Barnets födelsehemort är detsamma som den första folkbokföringskommunen för barnet. Ett nyfött barn folkbokförs i den kommun där modern är folkbokförd. Om modern inte är folkbokförd folkbokförs barnet i stället i den kommun där fadern eller barnets förälder enligt 1 kap. 9 § FB är folkbokförd. Födelsehemort registreras endast för ett nyfött barn (6 § tredje stycket FOL).

Ett barn som föds i Sverige men inte folkbokförs vid födseln kan folkbokföras senare efter en längre eller kortare tids vistelse i landet. Förutsättningen är då att barnet har samma anknytning till Sverige som krävs för folkbokföring efter flytt till Sverige (3 § tredje stycket och 26 § andra stycket FOL).

Hittebarn

Ett nyfött barn som hittas övergivet, s.k. hittebarn, behandlas vad det gäller folkbokföring på liknande sätt som andra barn som föds i landet och vars mor inte är folkbokförd (prop. 1997/98:9 s. 113). Skatteverket kan då folkbokföra barnet när man konstaterat att barnet har anknytning till Sverige och därmed uppfyller kraven för folkbokföring enligt 3 § FOL. Ett hittebarn som påträffas i Sverige anses vara svensk medborgare till dess något annat blir känt (3 § MedbL). Läs mer om folkbokföring vid flytt till Sverige.

Nyfödda barn som inte ska folkbokföras

Alla barn som föds i landet ska anmälas till Skatteverket. Även om det nyfödda barnet inte har sådan anknytning till Sverige att det ska folkbokföras i samband med födelsen registrerar Skatteverket ändå födelsen i folkbokföringen. Skatteverket kan då utfärda registerutdrag vilket gör det möjligt för föräldrarna att styrka uppgiften om barnets födelse för att få händelsen registrerad i hemlandet. Registreringsskyldigheten innebär att Skatteverket också ska pröva riktigheten av registrerade uppgifter (1 § andra stycket FOL).

Andra exempel på när registreringen har betydelse är för

• föräldrar som önskar bosätta sig här men som saknar uppehållsrätt eller uppehållstillstånd
• föräldrar som är utländska diplomater och är undantagna från kravet på folkbokföring med stöd av 5 § FOL
• en utvandrad svensk kvinna som tillfälligt återvänder till Sverige för att föda sitt barn.

Ett nyfött barn som enligt 5 § FOL inte ska folkbokföras får tilldelas ett s.k. immunitetsnummer efter rekvisition från Utrikesdepartementet (18 b FOL).