Beskattningsregler för aktiebolag

Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt

Ett registrerat aktiebolag är en juridisk person och ett eget skattesubjekt. Aktiebolaget beskattas alltså för sina inkomster. Koncerner är inte skattesubjekt i Sverige. Skattelagstiftningen tar dock hänsyn till koncernförhållanden i vissa fall. Ett exempel på det är reglerna om koncernbidrag, som gör det möjligt att utjämna resultatet inom en koncern.

Svenska aktiebolag är i princip skattskyldiga för alla inkomster oavsett om de förvärvats i Sverige eller utomlands.

Aktiebolag betalar statlig inkomstskatt. För beskattningsår som börjar efter den 31 december 2020 är den statliga inkomstskatten 20,6 procent (65 kap. 10 § IL).

För beskattningsår som började efter den 31 december 2018 men före den 1 januari 2021 var skattesatsen 21,4 procent.

Aktiebolag betalar inte kommunal inkomstskatt.

Beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet

All beskattning sker i inkomstslaget näringsverksamhet (1 kap. 3 § IL), och aktiebolagets inkomst beräknas i huvudsak enligt bestämmelserna i 13–40 kap IL. Inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet som aktiebolaget bedriver räknas till inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 1 § IL).

För aktiebolag räknas även inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder, och i form av kapitalvinster och kapitalförluster, till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgifterna inte ingår i den näringsverksamhet som bolaget bedriver (13 kap. 2 § IL).

All inkomst ska tas upp i en och samma näringsverksamhet

För en juridisk person ska all inkomst tas upp som en enda näringsverksamhet. Det innebär att ett aktiebolag som bedriver flera verksamheter som huvudregel kan kvitta ett negativt resultat i en verksamhet mot ett positivt resultat i en annan verksamhet.

Verksamhet som ett svenskt aktiebolag själv bedriver direkt i utlandet hänförs till denna enda näringsverksamhet.

Inkomster från ett handelsbolag som aktiebolaget är delägare i hänförs också till samma näringsverksamhet som övriga inkomster. Delägaren ska ta upp handelsbolagets resultat till beskattning det beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets räkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte överensstämmer med delägarens räkenskapsår ska resultatandelen istället tas upp hos delägaren under det beskattningsår hos delägaren som avslutas närmast efter handelsbolagets räkenskapsår (1 kap. 14 § IL).

Beräkna resultatet

Huvudprincipen i inkomstslaget näringsverksamhet är att resultatet av näringsverksamheten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.

Beskattning av kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet regleras i 25 kap. och 25 a kap. IL. De regler som ska tillämpas är till stora delar gemensamma för inkomstslagen kapital och näringsverksamhet. Detta innebär att beskattningstidpunkten samt inkomstberäkningen styrs av kapitalvinstreglerna och inte av bokföringsmässiga grunder. Det resultat som uppkommer ska sedan redovisas som inkomst av näringsverksamhet.

Kapitalförlust

En kapitalförlust får normalt dras av från resultatet i övrigt i näringsverksamheten. Det finns dock vissa begränsningar i avdragsrätten för kapitalförluster, se Inskränkningar i rätten att utnyttja kapitalförluster nedan.

Underskott från handelsbolag

Det finns en begränsning i rätten att dra av underskott från en verksamhet i ett kommanditbolag och i vissa fall handelsbolag, som utgår från vad delägaren har satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget. Underskott som inte får dras av enligt ovan, ska dras av vid beräkningen av resultatet från bolaget det följande beskattningsåret.

Resultat från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer

Överskott från andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som aktiebolaget är delägare i ska tas upp i bolaget. Avdragsrätten för underskott är i vissa fall begränsad.

Dubbel- och kedjebeskattning

Med ekonomisk dubbelbeskattning menar man att aktiebolaget först ska betala skatt för sitt överskott. Därefter ska aktieägarna betala skatt på den vinstutdelning som bolaget lämnar. Eftersom företag i princip inte får göra avdrag för lämnad utdelning uppkommer en dubbelbeskattning. Utdelning som ett investmentföretag lämnar är dock i regel avdragsgill.

En följd av dubbelbeskattningssystemet är att det uppkommer en kedjebeskattningseffekt om aktieägaren själv är dubbelbeskattad. Detta gäller t.ex. aktiebolag som själva beskattas för mottagen utdelning och där aktiebolagets vinst sedan delas ut till aktieägarna och beskattas hos dessa. Lagstiftaren har velat förhindra den icke önskvärda kedjebeskattningseffekten i vissa fall. Därför har man undantagit utdelning på näringsbetingade andelar från beskattning.

Inskränkningar i rätten att utnyttja kapitalförluster

För ett aktiebolag finns flera inskränkningar i rätten att utnyttja kapitalförluster när man beräknar resultatet. Det finns inskränkningar som innebär att avdragsrätten helt eller delvis faller bort, att avdrag bara får göras mot kapitalvinster, eller att avdragsrätten skjuts upp.

Aktier och andelar

För kapitalförluster på aktier och andra andelar varierar avdragsrätten beroende på vilken slags andel som har avyttrats. Andelar som ett aktiebolag innehar kan skattemässigt delas in i tre slag:

• näringsbetingade andelar
• kapitalplaceringsandelar
• lagerandelar

Under rubriken gränsdragning mellan lagertillgång och kapitaltillgång finns en beskrivning av vilka regler som gäller för de olika slagen av andelar.

Andel i ett handelsbolag

En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), och som ägs av ett aktiebolag, ska behandlas som en näringsbetingad andel. Det innebär att förluster på sådana andelar omfattas av avdragsförbudet för förluster på näringsbetingade andelar.

Fastigheter

För fastigheter gäller att kapitalförluster endast får kvittas mot kapitalvinster på fastigheter. Man gör undantag för förluster på de fastigheter som under den senaste treårsperioden har använts för produktions- eller kontorsändamål. Läs mer vid Begränsad avdragsrätt för kapitalförluster på fastigheter.

Tillgångar i intresseföretag

För kapitalförluster på tillgångar med anknytning till företag i intressegemenskap, t.ex. fordringar och vissa derivatinstrument, gäller ett generellt avdragsförbud.

Avyttringar inom en intressegemenskap

Om ett aktiebolag avyttrar kapitaltillgångar till ett företag i intressegemenskap och det då uppstår en kapitalförlust så får bolaget en uppskjuten avdragsrätt för förlusten (förlustregeln). I vissa fall är dock förbudet mot avdrag definitivt.

Föregående års underskott

Om aktiebolagets resultat blir ett underskott får bolaget enligt huvudregeln göra avdrag för underskottet när man beräknar resultatet närmast följande beskattningsår (40 kap. 2 § IL). Kan underskottet inte utnyttjas då får det föras vidare till nästa år, och så vidare tills det blir möjligt att utnyttja det. Rätten till avdrag gäller även för underskott som är hänförliga till en verksamhet som aktiebolaget bedriver i utlandet.

Läs om när avdragsrätten är begränsad, efter t.ex. en ägarförändring, fusion, fission, partiell fission, verksamhetsavyttring, konkurs eller ett ackord på sidan Avdrag för tidigare års underskott.

Skalbolag

Regler om skalbolagsbeskattning infördes först för fysiska personer som avyttrar andelar i skalbolag. Motsvarande regler gäller numera också när en juridisk person avyttrar andelar. Bestämmelserna gäller när ett företag avyttrar näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter i skalbolag, och innebär att hela köpeskillingen ska tas upp till beskattning.