Säkerhet vid distansförsäljning

Registrerad distansförsäljare

Bestämmelser om ställande av säkerhet för den som godkänts som registrerad distansförsäljare finns i 38 c § första och andra stycket LTS.

Säkerheten ska uppgå till ett belopp som motsvarar tio procent av den beräknade årliga skatten på varorna (38 c § andra stycket LTS).

Säkerheten ska ställas innan varorna avsänds från det andra EU-landet (jfr prop. 2020/21:112 s. 52 och prop. 2009/10:40 s. 168).

De distansförsäljare som berörs förutsätts sälja varor till Sverige med viss regelbundenhet och de bör därför ställa en generell säkerhet hos Skatteverket för de varor som avsänds till Sverige. Att distansförsäljare som regelbundet säljer varor till Sverige ska ställa en generell säkerhet är logiskt med tanke på att de ska redovisa tobaksskatten per redovisningsperiod (jfr prop. 2020/21:112 s. 79 och prop. 2009/10:40 s. 168).

Distansförsäljare vid enstaka tillfällen

Den som endast vid ett enstaka tillfälle säljer snus, tuggtobak och övrig tobak till någon i Sverige genom distansförsäljning ska, innan varorna avsänds från det andra EU-landet, anmäla sig till Skatteverket och ställa säkerhet för skatten på varorna (38 b § LTS). Säkerheten ställs alltså för varje enskild flyttning och ska motsvara den skatt som ska betalas för de varor som ska flyttas (prop. 2020/21:112 s. 79).

Skatteverket får ta säkerheten i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid

Skatteverket får ta den ställda säkerheten i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. Innan säkerheten får tas i anspråk ska distansförsäljaren ges tillfälle att betala skatten. Säkerheten får alltså tas i anspråk när skatten i fråga förfallit till betalning, eller med andra ord när betalningstiden enligt SFL gått ut. (jfr prop. 2020/21:112 s. 79 och prop. 2001/02:127 s. 201).

Läs om i vilken form säkerhet kan ställas.