Årsredovisningslagarna

Årsredovisningslagen

Årsredovisningslagen (ÅRL) innehåller bestämmelser om hur man upprättar och offentliggör en årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport. Lagen ska tillämpas av företag som enligt 6 kap. 1 § BFL ska avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning. Kreditinstitut och värdepappersbolag ska i stället tillämpa lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Försäkringsföretag ska tillämpa lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL).

ÅRL innebär en implementering av direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag. Regeringens förslag och överväganden vid implementeringen av direktivet framgår av prop. 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin. Direktivet har ersatt det fjärde bolagsrättsliga direktivet om årsredovisning i vissa juridiska personer (78/660/EEG) och det sjunde bolagsrättsliga direktivet om sammanställd redovisning (83/349/EEG) som år 1995 implementerades i Sverige genom tillkomsten av ÅRL. Förarbetena vid implementeringen, prop. 1995/96:10, främst del 2, äger fortfarande giltighet i de delar det nya direktivet inte ändrat innebörden i de tidigare bestämmelserna.

Lagens innehåll

ÅRL är en ramlagstiftning, vilket innebär att lagens bestämmelser ska fyllas ut med allmänna råd och rekommendationer från olika normgivare, främst Bokföringsnämnden och Rådet för finansiell rapportering.

ÅRL innehåller bl.a. bestämmelser om

• vilka delar en årsredovisning ska bestå av (2 kap. 1 § ÅRL).
• olika grundläggande principer som gäller t.ex. krav på överskådlighet och rättvisande bild (2 kap. 2-4 §§ ÅRL)
• kraven på form, språk, valuta och undertecknande (2 kap. 5-7 §§ ÅRL)
• förvaltningsberättelse, kassaflödesanalys, bolagsstyrnings- och hållbarhetsrapport (6 kap. ÅRL)
• hur balansräkningen och resultaträkningen ska utformas (3 kap. ÅRL) inklusive uppställningsformerna i bilagorna 1-3
• hur tillgångar och skulder ska klassificeras och värderas (4 kap. ÅRL)
• vilka uppgifter som ska lämnas i noter (5 kap. ÅRL)
• koncernredovisning (7 kap. ÅRL) och delårsrapport (9 kap. ÅRL)
• vad som är moder- och dotterföretag, koncern, intresseföretag och gemensamt styrt företag (1 kap. 4-7 §§ ÅRL)
• hur årsredovisningen ska offentliggöras (8 kap 3 § ÅRL).

Lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

När kreditinstitut och värdepappersbolag upprättar sin årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport ska de tillämpa lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL). Med kreditinstitut avses bankaktiebolag, sparbanker, medlemsbanker, kreditmarknadsföretag och Svenska skeppshypotekskassan. Med värdepappersbolag avses ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att driva värdepappersrörelse, enligt lagen om värdepappersmarknaden, och som inte är ett bankaktiebolag eller ett kreditmarknadsbolag, enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Vilket samband finns mellan ÅRKL och ÅRL?

ÅRKL innebär en implementering av EU:s direktiv om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (86/635/EEG), bankredovisningsdirektivet.

Det regelverk för redovisning som anges i bankredovisningsdirektivet överensstämmer till stora delar med reglerna i det fjärde bolagsrättsliga direktivet (78/660/EEG) om årsbokslut och det sjunde bolagsrättsliga direktivet (83/349/EEG) om sammanställd redovisning och som ÅRL utgår från. Dessa direktiv har upphävts och ersatts med Rådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag. Enligt artikel 52 i direktiv 2013/34/EU ska hänvisningar i andra direktiv till de upphävda direktiven i stället anses som hänvisningar till motsvarande artiklar i det nya direktivet. Det innebär att hänvisningarna i bankredovisningsdirektivet i fortsättningen ska läsas som hänvisningar till motsvarande bestämmelser i det nya direktivet. De svenska förarbetena vid implementeringen av det fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven, prop. 1995/96:10, främst del 3, äger fortfarande giltighet i de delar det nya direktivet inte ändrat innebörden i de tidigare bestämmelserna.

I varje kapitel i ÅRKL hänvisas inledningsvis till de bestämmelser i ÅRL som ska tillämpas även av de företag som omfattas av ÅRKL. Hänvisningarna kompletteras därefter med särregler för kreditinstitut och värdepappersbolag.

Av 1 kap. 2 § ÅRKL framgår att bestämmelserna i ÅRL som ska tillämpas på större företag och större koncerner ska tillämpas på de kreditinstitut och värdepappersbolag som omfattas av ÅRKL, om inget annat särskilt föreskrivs. Vidare framgår att företag som tillämpar ÅRKL även ska tillämpa ett antal definitioner och grundläggande bestämmelser i ÅRL (1 kap. 4 § ÅRKL).

Reglerna i 2 kap. 1–6 §§ samt 7 § första och femte–sjunde styckena ÅRL ska tillämpas även av de företag som tillämpar ÅRKL när de upprättar sin årsredovisning (2 kap. 2 § ÅRKL). Genom hänvisningen till ÅRL ska därigenom följande bestämmelser tillämpas:

• vilka delar en årsredovisning ska bestå av
• krav på överskådlighet och god redovisningssed
• krav på rättvisande bild
• väsentlighetsprincipen
• andra grundläggande redovisningsprinciper
• krav på form, språk och valuta
• om undertecknande av årsredovisningen.

Vilket samband finns mellan ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter?

ÅRKL är en ramlagstiftning och i 1 kap. 5 § ÅRKL ges regeringen rätt att bemyndiga Finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om kreditinstituts och värdepappersbolags löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter. En stor del av bankredovisningsdirektivets bestämmelser har inte tagits in i ÅRKL utan regleras genom föreskrifter från Finansinspektionen. Föreskrifter och allmänna råd från Finansinspektionen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag finns i FFFS 2008:25.

Av föreskrifterna framgår att kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa reglerna i de godkända internationella redovisningsstandarderna om de är förenliga med ÅRKL och föreskrifterna, men att de inte behöver tillämpa en regel i standarderna om de i stället tillämpar motsvarande regel i RFR 2, Redovisning för juridiska personer.

Lagens innehåll

Utöver det som framgår ovan innehåller ÅRKL bl.a. bestämmelser om

• innehållet i förvaltningsberättelsen (6 kap. ÅRKL)
• hur balansräkningen ska utformas (3 kap. ÅRKL) inklusive uppställningsformen i bilaga 1
• hur resultaträkningen ska utformas (3 kap. ÅRKL) inklusive uppställningsformen i bilaga 2
• hur tillgångar och skulder ska värderas (4 kap. ÅRKL)
• vilka uppgifter som ska lämnas i noter (5 kap. ÅRKL)
• koncernredovisning (7 kap. ÅRKL) och delårsrapport (9 kap. ÅRKL)
• hur årsredovisningen ska offentliggöras (8 kap. ÅRKL).

Lagen om årsredovisning i försäkringsföretag

När försäkringsföretag upprättar sin årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport ska de tillämpa lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Med försäkringsföretag avses försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar som omfattas av försäkringsrörelselagen.

Vilket samband finns mellan ÅRFL och ÅRL?

ÅRFL innebär en implementering av försäkringsredovisningsdirektivet, direktiv om årsbokslut och sammanställd redovisning för försäkringsföretag (91/674/EEG).

Det regelverk för redovisning som anges i försäkringsredovisningsdirektivet överensstämmer till stora delar med reglerna i det fjärde bolagsrättsliga direktivet (78/660/EEG) om årsbokslut och det sjunde bolagsrättsliga direktivet (83/349/EEG) om sammanställd redovisning och som ÅRL utgår från. Dessa direktiv har upphävts och ersatts med Rådets direktiv 2013/34/EU om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag. Enligt artikel 52 i direktiv 2013/34/EU ska hänvisningar i andra direktiv till de upphävda direktiven i stället anses som hänvisningar till motsvarande artiklar i det nya direktivet. Det innebär att hänvisningarna i försäkringsredovisningsdirektivet i fortsättningen ska läsas som hänvisningar till motsvarande bestämmelser i det nya direktivet. De svenska förarbetena vid implementeringen av de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven, prop. 1995/96:10, främst del 4, äger fortfarande giltighet i de delar det nya direktivet inte ändrat innebörden i de tidigare bestämmelserna.

I varje kapitel i ÅRFL hänvisas inledningsvis till de bestämmelser i ÅRL som ska tillämpas även av de företag som omfattas av ÅRFL. Hänvisningarna kompletteras därefter med särregler för försäkringsföretag.

Av 1 kap. 2 § ÅRFL framgår att bestämmelserna i ÅRL som ska tillämpas på större företag och större koncerner även ska tillämpas på de försäkringsföretag som omfattas av ÅRFL, om inget annat särskilt föreskrivs.

Reglerna i 2 kap. 1–6 §§ samt 7 § första och femte–sjunde styckena ÅRL ska tillämpas även av de företag som tillämpar ÅRFL när de upprättar sin årsredovisning (2 kap. 2 § ÅRFL). Genom hänvisningen till ÅRL ska därigenom följande bestämmelser tillämpas:

• vilka delar en årsredovisning ska bestå av
• krav på överskådlighet och god redovisningssed
• krav på rättvisande bild
• väsentlighetsprincipen
• andra grundläggande redovisningsprinciper
• krav på form, språk och valuta
• om undertecknande av årsredovisningen.

Vilket samband finns mellan ÅRFL och Finansinspektionens föreskrifter?

ÅRFL är en ramlagstiftning och i 1 kap. 4 § ÅRFL ges regeringen möjlighet att bemyndiga Finansinspektionen att meddela närmare föreskrifter om försäkringsföretags löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapporter. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i försäkringsföretag finns dels i FFFS 2019:23, dels i FFFS 2011:27.

Av föreskrifterna framgår att ett försäkringsföretag bör tillämpa de godkända internationella redovisningsstandarderna och RFR 2, Redovisning för juridiska personer, om inte något annat följer av föreskrifterna eller krävs av lag eller någon annan författning.

Lagens innehåll

Utöver det som framgår ovan innehåller ÅRFL bl.a. bestämmelser om

• innehållet i förvaltningsberättelsen (6 kap. ÅRFL)
• hur balansräkningen ska utformas (3 kap. ÅRFL) inklusive uppställningsformen i bilaga 1
• hur resultaträkningen ska utformas (3 kap. ÅRFL) inklusive uppställningsformen i bilaga 2
• hur tillgångar och skulder ska värderas (4 kap. ÅRFL)
• vilka uppgifter som ska lämnas i noter (5 kap. ÅRFL)
• koncernredovisning (7 kap. ÅRFL) och delårsrapport (9 kap. ÅRFL)
• hur årsredovisningen ska offentliggöras (8 kap. ÅRFL).

Kompletterande information

• EU-direktiv som ligger till grund för ÅRL, ÅRKL och ÅRFL
• Myndigheter och organ som ger ut kompletterande redovisningsnormgivning
• Normgivning som kreditinstitut och värdepappersbolag ska följa
• Normgivning som försäkringsföretag ska följa
• Gränsvärden som gäller för att avgöra om företaget är ett större företag
• God redovisningssed
• Rättvisande bild
• Väsentlighetsprincipen