Meny

En kostförmån uppkommer normalt så snart en anställd ätit en måltid som arbetsgivaren bekostat. Förmån av frukost, lunch och middag värderas enligt fastställda schablonbelopp.

Om den anställda själv betalat något för förmånen sätts förmånsvärdet ned med motsvarande belopp.

Grunderna för kostförmån

Fri kost är normalt en skattepliktig förmån oavsett om den fås fortlöpande eller endast vid särskilda tillfällen. Det kan t.ex. vara fråga om förmån av fri kost under tjänsteresa, tjänstgöring på annan ort, kurser, kongresser, konferenser eller studieresor. Förmån av fri kost är normalt skattepliktig även i samband med resor utomlands.

Med kost avses i detta sammanhang det mesta som kan ätas och drickas. Med måltid avses i första hand frukost, lunch och middag. Även servering av mat som benämns buffé eller supé kan vara en måltid.

I likhet med andra förmåner är en kostförmån skattepliktig oavsett om det är arbetsgivaren eller någon annan som tillhandahåller förmånen. En förutsättning är dock att förmånen kan anses ha sin grund i anställningen eller uppdraget. En ytterligare förutsättning för beskattning är att mottagaren utnyttjat kostförmånen. Om den anställda haft möjlighet till fri kost men inte utnyttjat den, måste den anställda göra sannolikt att så inte har skett. En anställd hade ostridigt inte ätit vissa på arbetsplatsen erbjudna måltider utan valt att ta med egen vegetabilisk kost. Hon beskattades inte för kostförmån (RÅ 1992 ref. 108). 

Kostförmån är i vissa fall undantagen från beskattning.

Schablonvärdering

För beskattningsår 2021 gäller följande schablonvärden för fri kost:

  • helt fri kost (minst tre måltider) 250 kr
  • lunch eller middag 100 kr
  • frukost 50 kr

Från och med den 1 januari 2021 ändras underlaget för beräkning av förmånsvärdet för fri kost. Från att tidigare ha utgått från genomsnittspriset för en lunch kommer värderingen av kostförmån nu i stället att kopplas till prisbasbeloppet (prop. 2020/21:1 avsnitt 13.5.3) Kostförmån ska för en hel dag beräknas till ett belopp – avrundat till närmaste femtal kronor – som motsvarar 0,52 procent av prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för 2021 är fastställt till 47 600 kr.

Förmånsvärdet för lunch eller middag är 40 procent av värdet för kostförmån för en hel dag. Förmånsvärdet för frukost är 20 procent av värdet för kostförmånen för en hel dag (61 kap. 3 § första stycket IL).

Schablonvärdena används även när fri kost tillhandahålls utomlands.

Nedsättning av förmånsvärdet

Om den anställda betalar för förmånen minskas förmånsvärdet med motsvarande belopp (61 kap. 4 § IL).

I praktiken ska det vara frågan om att den anställda av sin nettolön betalar för kostförmånen. Det förhållandet att den anställdas kontanta bruttolön sänks eller att den anställda avstår från en kontant löneökning för att i stället få en förmån av fri kost, innebär inte att den anställda har gjort någon betalning som får reducera förmånsvärdet.

Det belopp som återstår efter nedsättningen utgör underlag för såväl beskattningen som beräkningen av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter.

Värdering av förmån av subventionerad kost

Om en anställds kostnader för en måltid är lägre än det belopp som motsvarar schablonvärdet på grund av att arbetsgivaren bidrar till kostnaderna för denna måltid ska förmånen behandlas som en kostförmån. Det skattepliktiga värdet är skillnaden mellan det pris som den anställda har betalat för måltiden och schablonvärdet (61 kap. 3 § andra stycket IL).

Om en lunchmåltid tillhandahålls i lokaler som disponeras av arbetsgivaren och arbetsgivaren subventionerar den anställdas måltid, har arbetsgivarens kostnader ingen betydelse för värderingen av den anställdas kostförmån. Schablonvärdet ska tillämpas när det är fråga om en måltid.

Så snart arbetsgivaren subventionerar den anställdas måltid är schablonvärdet utgångspunkt för värderingen av den skattepliktiga förmånen. Detta gäller även om arbetsgivaren erbjuder utomstående samma måltid för ett lägre pris. Schablonen ska också användas i de fall arbetsgivaren tillhandahåller den anställda kostförmån på ett närbeläget näringsställe, som erbjuder allmänheten en normal måltid till ett lägre pris än schablonvärdet.

Om den anställde av sin nettolön betalar ett belopp som motsvarar det skattepliktiga förmånsvärdet enligt ovan uppkommer inte någon skattepliktig förmån, och det även om måltiden skulle kosta mer.

Exempel: subventionerad måltid

En arbetsgivare erbjuder sina anställda subventionerad lunch på en närbelägen restaurang. Restaurangen har dagens lunch som erbjuds allmänheten för ett pris av 80 kr. Arbetsgivaren subventionerar sina anställda med 20 kr per måltid och de anställda betalar 60 kr till restaurangen för lunchen. Det skattepliktiga förmånsvärdet beräknas till skillnaden mellan 60 kr och 100 kr (schablonvärdet), d.v.s. 40 kr.

En normal lunch eller middagsmåltid

Schablonvärdet på 100 kr representerar en normal lunchmåltid som har karaktären av dagens rätt. Med normal lunch avses en lagad rätt som består av en beredd och tillredd varm eller kall maträtt. Tillbehör till måltiden som bröd och smör, sallad och måltidsdryck bör inte höja det skattepliktiga förmånsvärdet (SKV A 2019:29, avsnitt 2.2).

En normal frukost

Schablonvärdet för en förmån av fri frukost uppgår till 50 kr. Någon definition av frukost finns inte i förarbetena. Arbetsgivaren har möjlighet att inom schablonen valfritt erbjuda normala frukosttillbehör som t.ex. gröt, yoghurt, flingor, ägg, bacon och juice. En mycket enkel frukost som exempelvis består av kaffe med en smörgås bör värderas som övriga rätter och styckesaker (nedan).

Övriga rätter och stycksaker

Andra smårätter och styckesaker som arbetsgivaren tillhandahåller de anställda bör värderas till marknadspris. Om priserna på denna typ av varor genom arbetsgivarens subvention är lägre än marknadspriset, uppkommer en skattepliktig förmån som motsvarar skillnaden mellan marknadspriset och det pris som den anställda betalar (SKV A 2019:29, avsnitt 2.2).

Enklare förfriskningar som erbjuds som personalvårdsförmån i samband med arbetet, t.ex. kaffe med bulle eller frukt, är dock skattefria.

Kostförmån i privathem

Värdet av kostförmån som en fysisk person får av en annan fysisk person och som ges ut i dennes hushåll beräknas till 50 kr för två eller flera måltider per dag. En fri måltid per dag är i dessa fall inte skattepliktig (61 kap. 3 a § IL).

Bestämmelsen är tillämplig exempelvis på barnskötare och au-pairer som äter hos den familj där de tjänstgör. Samma belopp får användas om kostförmån ges ut under till exempel en resa, så länge den tillhandahålls i utgivarens hushåll (prop. 2000/01:7 s. 33).

Värdekuponger är en annan skattepliktig intäkt

Om arbetsgivaren tillhandahåller kostförmån genom kuponger eller motsvarande betalningssystem är detta en annan skattepliktig intäkt än kostförmån. Med kupong i detta sammanhang avses s.k. värdekuponger som inte avser en viss måltid.

Kupongerna ska tas upp till beskattning till marknadsvärdet, d.v.s. det värde som anges på kupongerna. Skattskyldigheten inträder redan när den anställda kan disponera över kupongerna, och det spelar således ingen roll när kupongerna utnyttjas.

Får den anställda köpa kupongerna av arbetsgivaren till ett lägre pris än vad som motsvarar kupongvärdet beskattas den anställda för mellanskillnaden (RÅ 1992 ref. 11).

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om vissa förmåner för beskattningsåret 2020 [1] [2]

Domar & beslut

  • RÅ 1992 ref. 11 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2000/01:7 Förenklad skattedeklaration [1]
  • Proposition 2020/21:1 Budgetpropositionen för 2021 [1]