Meny

En verksamhet som helt saknar omsättningar omfattas inte av skattskyldighet enligt ML.

Är det en omsättning?

Vissa verksamheter kan få betalningar som betecknas som bidrag, anslag eller stöd från stat, kommuner, stiftelser m.fl. Det kan vara t.ex. driftbidrag, reklambidrag, näringsbidrag, lokaliseringsstöd eller sponsring. En bedömning ska göras i det enskilda fallet om ett sådant bidrag utgör en ersättning för ett tillhandahållande av en vara eller en tjänst, eller om det bara utgör en betalning.

En verksamhet som helt saknar omsättningar omfattas inte av ML:s tillämpningsområde eftersom mervärdesskatt är en skatt på omsättning av varor eller tjänster.

Finns det en avtalad motprestation?

Bidraget kan i vissa fall vara förenat med villkor som innebär att en motprestation ska tillhandahållas bidragsgivaren eller annan part och är då en omsättning som kan beskattas enligt ML. Bidraget kan i andra fall utbetalas helt utan krav på motprestation och är då inte omsättning enligt ML.

För att det ska vara en omsättning ska det finnas ett rättsligt förhållande om ömsesidiga prestationer mellan minst två parter. Det måste också finnas ett direkt samband mellan den tjänst som tillhandahålls och den ersättning som företaget får (Skatteverkets ställningstagande Mervärdesskatt vid mottagande av bidrag från EU:s strukturfonder).

Exempel på omständigheter som talar för att omsättning föreligger är att

  • uppdraget är specificerat
  • utbetalaren har rätt att övervaka eller kontrollera att motprestationen utförs på föreskrivet sätt
  • mottagaren har fått ersättningen i konkurrens med andra som kan tillhandahålla motsvarande tjänster
  • utbetalaren har rätt till ekonomisk kompensation om den tillhandahållna tjänsten är bristfälligt utförd m.m.

Bidrag kopplat till priset

Bidrag som utbetalas av en bidragsgivare till en person som omsätter en vara eller tjänst som tillhandahålls en tredje person ska ingå i beskattningsunderlaget för den tillhandahållna varan eller tjänsten om bidraget är direkt kopplat till priset.

Anslag och andra offentliga stöd

Av olika politiska skäl görs utbetalningar till vissa verksamheter från stat, kommuner och landsting. Nedan redogörs för några sådana utbetalningar.

Statligt anslag till myndighet

Anslag som en myndighet får från ett departement (via statens budget) för att kunna uppfylla vissa funktioner utgör inte ersättning för någon tillhandahållen tjänst eller vara. Anslagen har visserligen ett samband med ”en skattepliktig verksamhet” men myndigheten får inte anslagen till följd av försäljning av varor eller tjänster (SRN 1997-11-17). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Anslag till bolag

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked prövat frågan om skattskyldighet för vissa anslag och medel. Sökanden var ett utvecklingsbolag som ägdes av ett moderbolag som huvudsakligen ägdes av staten och landstingen. Bolaget bedrev verksamhet som bestod av information, utbildning, rådgivning, finansiering till små och stora företag samt kontaktförmedling mellan företag utan att ta betalt för dessa tjänster. Bolagets verksamhet finansierades med medel från moderbolaget som moderbolaget fått genom anslag från Näringsdepartementet. Bolaget bedrev dessutom viss begränsad konsultverksamhet för vilken i regel debiterades en marknadsmässig avgift eller en avgift motsvarande självkostnaden för uppdragen. Skatterättsnämnden ansåg inte att de anslag eller medel som bolaget fick från ägarna och utomstående var ersättning för någon av bolaget överlåten vara eller tillhandahållen tjänst. Förhandsbeskedet överklagades i den del det avsåg avdragsrätten för mervärdesskatt. Högsta förvaltningsdomstolen undanröjde förhandsbeskedet i den del det överklagats och avvisade ansökningen i denna del (RÅ 1999 not. 282).

Arbetsförmedlingen

Skatteverket anser att det inte finns någon omsättning vid följande utbetalningar av stöd och ersättningar från Arbetsförmedlingen:

  • Anställningsstöd
  • Anordnarbidrag kopplat till anställning med anställningsstöd
  • Övriga anordnarbidrag
  • Övrigt stöd kopplat till arbete

När projektstöd utbetalas måste en bedömning göras i det enskilda fallet.

Utöver de ovan nämnda finns andra typer av utbetalningar från Arbetsförmedlingen som Skatteverket bedömer är omsättning.

Bredbandsutbyggnad

Utbetalning av stöd för bredbandsutbyggnad utgör ett led i en IT-politik som innefattar en nationell strävan mot ett informationssamhälle tillgängligt för alla. Sådana utbetalningar får därför anses ske i det allmännas intresse och bidragsgivarna anses inte få några nyttigheter av sådant slag att de kan betraktas som konsumenter. Bidragen betalas heller inte ut enligt särskilda avtal om att tjänster ska tillhandahållas bredbandsoperatörernas kunder. Skatteverket anser att sådana bidrag inte är ersättning för tillhandahållna tjänster och därmed föreligger ingen omsättning (Skatteverkets ställningstagande Mervärdesskatt vid utbyggnad av bredband).

Skatterättsnämnden har bedömt att ett stöd som en kommun lämnade till ett bolag som upplät nätkapacitet för bredbandstjänster till olika operatörer inte skulle ses som ersättning för en tillhandahållen tjänst (SRN 2007-04-25). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Forskningsstöd

Forsknings- och utredningsarbeten finansieras ofta genom bidrag från staten, kommuner, stiftelser och andra organisationer. Skattskyldigheten för dessa bidrag måste bedömas från fall till fall. En mängd olika varianter förekommer, alltifrån att bidragsmottagaren med ekonomiskt stöd självständigt utför ett forsknings- och utredningsarbete till att bidragsgivaren beställer arbetet och bestämmer vad som ska utföras.

Om mottagaren får arbeta förutsättningslöst och utan att bidragsgivaren bestämmer vad som ska utföras bör bidragen inte anses som ersättning för utförda tjänster och därmed föreligger ingen omsättning i verksamheten. Om bidragsgivaren däremot bestämmer vilka arbetsuppgifter som ska utföras och hur de ska utföras så bör ett uppdragsförhållande anses föreligga och arbetet medför därmed skattskyldighet. För att det ska vara fråga om ett uppdragsförhållande krävs att bidragsgivaren specificerar både arbetets art och omfattning. Om det finns en mottagare bör även denne specificeras.

Det är inte av avgörande betydelse vem det är som tagit initiativet till bidraget, d.v.s. om det är sökanden eller bidragsgivaren som formellt ansökt om bidraget. Det som är avgörande är om sökanden och bidragsgivaren ingått ett avtal som är att betrakta som ett försäljningsavtal.

Interregional persontrafik

Skatteverket anser att det inte är fråga om en omsättning när en trafikoperatör genom ett avtal om tjänstekoncession (nettoavtal) får ersättning från Trafikverket för att tillhandahålla persontransporter i eget namn direkt till resenärerna. Det är inte heller fråga om ett bidrag som är direkt kopplat till priset. Någon mervärdesskatt ska inte tas ut på beloppet.

Skatteverket anser att det är fråga om en omsättning när en trafikoperatör genom ett avtal (bruttoavtal) får ersättning från Trafikverket för att bedriva persontransportverksamhet för Trafikverkets räkning och Trafikverket är den part som får biljettintäkterna från persontransporterna. Mervärdesskatt ska tas ut på beloppet. Trafikverket tillhandahåller därmed i sin tur persontransporttjänsten för egen räkning direkt till resenären.

Skatteverket anser inte att det är fråga om en omsättning när Trafikverket lämnar stöd för finansiering av den interregionala delen av trafiken till sådana regionala kollektivtrafikmyndigheter som enligt lag (2010:1065) om kollektivtrafik har hand om den regionala kollektivtrafiken. Någon mervärdesskatt ska inte tas ut på beloppet (Skatteverkets ställningstagande Stöd till trafikoperatörer som bedriver interregional persontrafik).

Stödrätter för gårdsstöd

Skatteverket anser att försäljning av stödrätter för gårdsstöd inom jordbruksområdet normalt är sådan omsättning som är skattepliktig. Stödrätter för gårdsstöd kan dock undantas från skatteplikt när de överlåts i samband med att mark överlåts under förutsättning att stödrätten är underordnad marköverlåtelsen.

Stöd inom det kulturella området

Det finns vissa statliga stöd och lagstadgade stöd som betalas ut inom det kulturella området genom institutioner m.m. till upphovsmän och andra inblandade i upphovsrättsskyddade verk. Nedan räknas några sådana stöd upp som inte anses utgöra omsättningar av varor eller tjänster.

Biblioteksersättning

Den statliga biblioteksersättningen som betalas ut från Sveriges Författarfond ska behandlas som ett bidrag som är oberoende av motprestation och inte anses vara omsättning av vara eller tjänst i ML:s mening (RSV 2002-04-23, dnr 104-02/120).

Filmstöd

Svenska Filminstitutet fördelar olika former av stöd till svensk film. Sådana bidrag anses normalt ha ett så allmänt syfte att det inte utgör ersättning för tillhandahållande av en tjänst. Bidraget ska därför inte räknas in i någon skattepliktig omsättning.

Följerätt

Ersättning enligt 26 n–p §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt, vid vidareförsäljning av originalkonstverk (s.k. följerätt), som utbetalas till upphovsmännen via den organisation som företräder upphovsmännen för detta ändamål, anses inte som ersättning för en omsatt vara eller tjänst. Konstnären är därför inte skattskyldig enligt ML för ersättningen.

EU-domstolen har uttalat att mervärdesskatt inte ska tas ut på följerätt enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/84/EG av den 27 september 2001 om upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk. Sådan betalning utgör inte ersättning för någon vara eller tjänst. Det är alltså inte fråga om någon omsättning. Det rättsförhållande som ligger till grund för vidareförsäljningen av ett originalkonstverk uppkommer endast mellan säljaren och köparen. Upphovsmannens rätt till följerätt är en följd av unionslagstiftarens vilja och är därför inte tillämplig i någon form av rättsförhållande mellan upphovsmannen och säljaren (C-51/18 Europeiska kommissionen mot Republiken Österrike).

Litteraturstöd

Litteraturstöd och liknande bidrag som betalas ut från statliga myndigheter eller institutioner ses inte som en ersättning eftersom bidraget normalt inte är förenat med någon överlåtelse av varor eller något tillhandahållande av tjänster till bidragsgivaren.

EU-bidrag

Skatteverket anser att mottagande av bidrag från strukturfonderna och offentlig medfinansiering som utbetalas i syfte att utjämna ekonomiska och sociala skillnader inom EU i normalfallet inte är någon omsättning. Ett mottaget bidrag kan dock anses vara en omsättning när en motprestation ska lämnas för bidraget genom leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster. I det fall det inte är fråga om omsättning faller bidragen utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt och mervärdesskatt ska inte betalas för mottagandet av bidragen. Om en mottagare av bidrag till ett projekt i sin tur ger bidrag till någon annan eller om projektdeltagare gör insatser i projektet måste på motsvarande sätt i de enskilda fallen bedömas om någon omsättning har skett i dessa led eller inte (Skatteverkets ställningstagande Mervärdesskatt vid mottagande av bidrag från EU:s strukturfonder). I ställningstagandet finns även flera exempel som belyser mervärdesskattekonskevenserna för olika projekt som finansieras med EU-bidrag.

EU-bidrag som en jordbrukare får för att minska sin mjölkproduktion eller potatisskörd har av EU-domstolen inte ansetts vara ersättning för tillhandahållande av en tjänst. Domstolen uttalade att mervärdesskatt är en allmän skatt på konsumtion av varor och tjänster. I dessa fall är det inte fråga om någon konsumtion. Varken unionen, berörda nationella myndigheter eller andra tillförs några fördelar av sådant slag att de kan betraktas som konsumenter av en tjänst (C-215/94 Mohr och C-384/95 Landboden-Agrardienste).

Miljöstöd

Miljöstödet, som i grunden är ett EU-bidrag, utbetalas av Statens jordbruksverk efter ansökan från jordbrukare. Syftet med stödet är att uppmuntra jordbrukaren till en produktion som leder till biologisk mångfald, att kulturmiljövärden bevaras och förstärks och att miljövänliga produktionsformer i jordbruket ökar i omfattning. Skatteverket anser att miljöstödet har ett så allmänt syfte att det inte är ersättning för en tillhandahållen tjänst.

Projektstöd

Företag och organisationer kan få del av olika former av bidrag från EU:s strukturfonder, i första hand regionalfonden och socialfonden. Bidragen har som övergripande syfte att finansiera olika typer av projekt som bidrar till att öka den ekonomiska och sociala samhörigheten mellan medlemsländerna och att främja regional konkurrenskraft och sysselsättning. En bedömning måste göras i varje enskilt fall om bidraget utgör ersättning för ett tillhandahållande av varor eller tjänster och om omsättning föreligger eller inte.

Mål 3-bidrag

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där ett bolags mottagande av EU-bidrag från socialfonden inte ansågs vara omsättning. Bidragen till projektet var inte betalning för tjänster som utfördes åt de utbetalande eller bidragsgivande organen. Bolaget fick inte heller bidragen enligt särskilda avtal om tjänster som skulle utföras åt de enskilda deltagarna i projektet. Bidragen var därför inte betalning till bolaget i en sådan avtalssituation som förutsätts för att en omsättning ska anses ha skett. Bolaget/projektanordnaren anses inte skattskyldig till mervärdesskatt för bidragen (RÅ 1999 ref. 33).

Mål 6-bidrag

Kammarrätten har ansett att en ersättning som ett bolag fått från en beställare var för ett skattepliktigt tillhandahållande av tjänst. Enligt ett avtal mellan bolaget och beställaren skulle bolaget genomföra ett antal projekt. Beställaren sökte och beviljades EU-bidrag (mål 6-programmet) med vilket beställaren betalade bolaget för genomförandet av projekten. Kammarrätten ansåg att ersättningen som utbetalats till bolaget var förenat med preciserade krav på utförande och att beställaren hade haft rätt att såväl styra som kontrollera arbetet. Beställaren hade även haft rätt att under vissa förutsättningar säga upp avtalet och kräva återbetalning. Beställaren hade alltså erhållit motprestationer från bolaget som var direkt kopplade till den utbetalda ersättningen (KRSU 2004-12-30, mål nr 1120-02).

Exempel: kompetensutveckling av egen personal som finansieras med EU-bidrag

Ett aktiebolag bedriver en verksamhet som medför skattskyldighet enligt ML. För att höja den egna personalens kompetens inom ett visst område bedriver bolaget ett projekt som finansieras med såväl EU-bidrag som egna medel. Bolaget åtar sig att anställa arbetslösa personer under tiden den egna personalen omfattas av kompetensutveckling.

EU-bidraget utgör inte ersättning för omsättning av tjänst varför någon skattskyldighet enligt ML inte uppkommer för bolaget för mottagandet av bidraget.

Särskilda avtal med kommun

För ersättningar från kommunen till kommunägda bolag för att bolaget ska utföra vissa kommunala uppdrag får en bedömning göras i det enskilda fallet om det medför att bolaget tillhandahåller en motprestation mot ersättningen. Samma gäller när företag utger ersättningar till kommunen för t.ex. utbyggnad av gator. En bedömning får göras i det enskilda fallet om det finns ett direkt samband mellan ersättningen och motprestationen.

Skatterättsnämnden har bedömt att ett kommunalägt aktiebolag som avtalat med två kommuner att mot ersättning ta hand om allmänna näringslivsfrågor omsatte tjänster. Bolaget skulle tillsammans med kommunerna löpande överlägga och komma överens om detaljutformningen av verksamhetsinriktningen. Kommunerna skulle betala ersättning till bolaget för kostnader för viss basverksamhet såsom lokalhyra, personal, kontors- och administrationskostnader. Nivån på ersättningen fastställdes årligen i samband med kommunernas budgetbeslut. Nämnden konstaterade att uppdragsavtalet innebar att ett rättsförhållande uppkommit mellan parterna samt att avsikten med avtalet var att bolaget för kommunernas räkning skulle främja de allmänna näringslivsfrågorna i kommunen. Kommunerna betalade enligt avtalet en ersättning för att bolaget på olika sätt skulle utföra detta arbete. Under dessa förhållanden har en tjänst omsatts enligt ML (SRN dnr 18-09/I). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked och ansett att ett bolag som tillhandahöll myggbekämpning som finansierades med medel från kommuner, Jordbruksverket och Naturvårdsverket omsatte mervärdesskattepliktiga tjänster. Bolaget fick i uppdrag av kommunerna i området runt nedre Dalälven att bedriva myggbekämpning för att förbättra utomhusmiljön. En del av ersättningen som bolaget fick för tjänsterna betalades av kommunerna med kommunala medel medan resterande del utgjordes av statliga bidrag som betalades direkt till bolaget. Domstolen konstaterar att det fanns ett rättsförhållande mellan bolaget och kommunerna som innebar ett ömsesidigt utbyte av prestationer. Vidare fanns ett direkt samband mellan tillhandahållandet av tjänsterna och den ersättning som bolaget fick eftersom bolaget i egenskap av beskattningsbar person tillhandahöll tjänster mot ersättning till kommunerna och ersättningen utgjorde det faktiska motvärdet för de tjänsterna. Det direkta sambandet påverkades inte av att en del av ersättningen som bolaget får för tillhandahållandet av tjänsterna utgörs av statliga bidrag (HFD 2020 not. 54).

Exempel: ersättning till kommunen för utbyggnad av allmän trafikplats

Ett bolag betalar ersättning till en kommun för utbyggnad av en allmän trafikplats. Trafikplatsen kan nyttjas av alla och inte bara av de fastighetsägare som är med och bekostar den. Bolaget som bekostar sin andel av utbyggnaden får inte några exklusiva rättigheter eller någon specifik nytta av utbyggnaden. Det går inte att bedöma nyttans relation till det belopp som bolaget betalar. Det finns därför inte något direkt samband mellan bolagets fördelar av utbyggnaden och det som bolaget betalar (Jmf även KRNS 2005-07-08, mål nr 4313-04).

Marknadsföringsaktiviteter

Ersättningar från en leverantör till en återförsäljare i samband med marknadsföringsaktiviteter är normalt av två slag. Antingen är ersättningen betalning för en särskild tjänst som återförsäljaren tillhandahåller leverantören eller så är ersättningen en rabatt eller bonus som är sammankopplad med en huvudsaklig transaktion mellan parterna. Enligt Skatteverkets uppfattning är ersättningar i samband med marknadsföringsaktiviteter inte oberoende bidrag utan omsättningar som kan beskattas enligt ML. Det har skett en skattepliktig omsättning om ersättningen från leverantören betalas för ett tillhandahållande från återförsäljaren i form av t.ex. en annonstjänst, exponeringstjänst eller annan reklamtjänst. Mervärdesskatt ska redovisas på sådan ersättning. För det fall det inte finns någon bestämd avtalad motprestation i form av en tjänst som svarar mot den ersättning som leverantören utbetalar i marknadsföringssyfte till återförsäljaren, kan det enligt Skatteverkets bedömning i stället vara fråga om en nedsättning av priset på ett tillhandahållande som leverantören gjort tidigare, t.ex. en leverans av varor.

Bonusförskott/ förskottsrabatt från leverantör

Skatteverket anser att en engångsutbetalning i form av ett bonusförskott/förskottsrabatt som en kund får av en leverantör av varor för att täcka sina kostnader för profilering av lokal samt övriga marknadsföringsåtgärder inte är ersättning för någon tjänst som kunden tillhandahållit leverantören. Kunden får i detta fall rabatt vid inköp av varor från leverantören. Rabatten avräknas mot lämnat bonusförskott tills detta är återbetalt. Kunden har alltså inte rätt att behålla bonusförskottet. Bonusförskottet är i stället ett lån som leverantören beviljat kunden. Ett sådant lån är ingen omsättning av tjänst under förutsättning att lånet lämnats utan ersättning, d.v.s. utan ränta.

Insamling av donationer

Donationer som utgör en gåva utan någon motprestation är inte ersättning för någon omsättning av vara eller tjänst.

Skatterättsnämnden har ansett att det inte fanns någon ersättning för tjänster som erbjöds gratis på en webbsida. Någon omsättning som kunde medföra skattskyldighet för mervärdesskatt fanns då inte. Det gällde också i ett sådant fall då det fanns en knapp på hemsidan där besökare frivilligt kunde donera belopp under förutsättning att donatorerna inte fick någon motprestation för sina donationer (SRN 2016-06-29). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Skatterättsnämnden har prövat ett ärende som gällde en förening som använde betalsamtalstelefoni i sin insamlingsverksamhet för att erbjuda medlemmar och andra ett smidigt sätt att lämna sina bidrag. Nämnden ansåg att dessa insamlade medel utgjorde gåvor och var inte ersättning för någon av föreningen utförd tjänst. Det förhållandet att gåvorna betalades till föreningen via betalsamtalstelefoni medförde inte någon annan bedömning (SRN 1996-03-15). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Sponsorbidrag

Vid bedömning av om sponsorbidrag är omsättning eller gåva så är det avgörande vilken motprestation sponsorn får.

Sponsorbidrag som syftar till att stödja en verksamhet är inte omsättning

Det förekommer att stiftelser och föreningar, som verkar för att stimulera entreprenörskap och framväxt av livskraftiga nya företag genom bl.a. gratis information och rådgivning, tar emot sponsorbidrag. Dessa bidrag erhålls från olika företag och som motprestation får sponsorerna reklamplats på stiftelsens eller föreningens webbplats och i dess lokaler samt möjlighet att marknadsföra sina tjänster mot de blivande företagarna m.m. Skatteverket anser att en omsättning av tjänst enligt ML kan uppkomma när en sponsor mot ersättning erhåller annonsplatser eller får möjlighet att informera eller marknadsföra sitt företag. Kravet på ett direkt samband mellan utförd prestation och en ersättning för denna är i sådana fall uppfyllt. I vissa fall är dock ett sponsorbidrag bara ett stöd åt en verksamhet med syfte att allmänt främja företagandet och näringslivet på orten. Ett sådant bidrag, som inte ger utbetalaren någon direkt motprestation i form av t.ex. rätt att delta och marknadsföra sitt företag, är inte omsättning av tjänst (Skatteverkets ställningstagande Skattskyldighet och avdragsrätt till mervärdesskatt för föreningar, stiftelser m.fl. som har till syfte att stimulera entreprenörskap och nyföretagande).

Företagarförening

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked som gällde bidrag som en företagarförening fick från ett fastighetsbolag. Bidraget var dels till annonser och olika arrangemang dels för sponsring av en lokal idrottsförening som företagarföreningen själv fick utse. Föreningen ombesörjde annonsering för föreningens medlemmar och arrangerade olika aktiviteter för medlemmarna mot ersättning. Dessa tjänster omfattades av skattskyldighet enligt ML. Några motsvarande tjänster tillhandahölls inte fastighetsbolaget för det bidrag som det lämnade. Det förhållandet att fastighetsbolagets namn omnämndes i samband med annonseringen och på föreningens hemsida medförde inte någon annan bedömning. Detta med hänsyn till den ringa omfattningen som handlingarna i målet utvisade. De i ärendet aktuella bidragen för att täcka viss del av kostnader för medlemsföretagens annonsering och säljfrämjande aktiviteter utgjorde därför inte ersättningar vid omsättning av vara eller tjänst. Av samma skäl ansågs det bidrag som bolaget lämnade till föreningen för att denna skall kunna sponsra en lokal idrottsförening ligga utanför ML:s tillämpningsområde (RÅ 2003 ref.25).

Intressegemenskap

Koncerner och andra sammanslutningar består av olika skattesubjekt i intressegemenskap. Utbetalningar mellan sådana skattesubjekt i intressegemenskap får i varje enskilt fall bedömas om de görs mot en motprestation eller inte.

Koncernbidrag

När koncernbidrag lämnas ska en bedömning göras i det enskilda fallet om det avser omsättning eller inte.

I ett förhandsbeskedsärende hade sökanden ställt frågan om ett koncernbidrag som ett dotterbolag skulle få från sitt moderbolag var ersättning för tillhandahållande av tjänster. Dotterbolaget skulle utföra koncernens ADB-tjänster som skulle tillhandahållas alla bolag inom koncernen förutom moderbolaget. Dotterbolaget skulle tillhandahålla tjänsterna utan ersättning. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att koncernbidraget var ersättning för bolagets verksamhet inom koncernen. Den omständigheten att ersättningen fått formen av koncernbidrag från moderbolaget och att tjänster inte utförs direkt åt detta bolag hade ingen betydelse i detta fall (RÅ 1989 ref. 86).

Skatterättsnämnden har i ett annat ärende bedömt att det inte fanns en direkt koppling mellan ett koncernbidrag och tjänster som tillhandahölls mellan moder- och dotterbolag. Koncernbidraget var därför inte ersättning för tillhandahållna tjänster (SRN dnr 53-10/I). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Överföring av medel till medlemsförbund

Skatterättsnämnden har bedömt att en intressesammanslutnings överföring av medel, som var särskilt avsatta för information, utbildning och rådgivning, till ett anslutet medlemsförbund inte var ersättning för tillhandahållna tjänster. Medlen skulle överföras från sammanslutningen till medlemsförbundet för att förbundet skulle utföra viss informationsverksamhet och utbildning. Skatterättsnämnden menade att det som skett var en omfördelning av ansvaret för informationsverksamheten för förbundens, däribland detta förbunds, medlemmar. Nämnden ansåg att det inte var fråga om ersättning för tillhandahållna tjänster mot bakgrund av att de tillskjutna medlen inte hade sin grund i ett avtalsförhållande mellan parterna (SRN 2002-04-17). Skatteverket delar Skatterättsnämndens bedömning.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-215/94 [1]
  • EU-dom C-384/95 [1]
  • EU-dom C-51/18 [1]
  • HFD 2020 not. 54, mål nr 2453-20 [1]
  • KRNS 2005-07-08, mål nr 4313-04 [1]
  • KRSU 2004-12-30, mål nr 1120-02 [1]
  • RÅ 1989 ref. 86 [1]
  • RÅ 1999 not. 282, mål nr 3503-1998 [1]
  • RÅ 1999 ref. 33 [1]
  • RÅ 2003 ref. 25 [1]
  • SRN 1996-03-15 [1]
  • SRN 2002-04-17 [1]
  • SRN 2007-04-25 [1]
  • SRN dnr 18-09/I [1]
  • SRN dnr 21-15/I [1]
  • SRN dnr 53-10/I [1]

Lagar & Förordningar

  • Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk [1]

Ställningstaganden

  • Biblioteksersättning; omsättning eller bidrag [1]
  • Bonusförskott/förskottsrabatt [1]
  • Ersättningar vid marknadsföringsaktiviteter [1]
  • Mervärdesskatt - stödrätter för gårdsstöd inom jordbruksområdet [1]
  • Mervärdesskatt vid mottagande av bidrag från EU:s strukturfonder [1] [2]
  • Mervärdesskatt vid utbyggnad av bredband [1]
  • Skattskyldighet och avdragsrätt till mervärdesskatt för föreningar, stiftelser m.fl. som har till syfte att stimulera entreprenörskap och nyföretagande [1]
  • Stöd och ersättningar från Arbetsförmedlingen; Mervärdesskatt [1]
  • Stöd till trafikoperatörer som bedriver interregional persontrafik; mervärdesskatt [1]