En registrerad eller tillfälligt registrerad varumottagare ska ställa säkerhet hos Skatteverket för att kunna ta emot bränsle från ett annat EU-land under ett uppskovsförfarande.
En registrerad varumottagare ska ställa säkerhet för betalning av den svenska skatten på det bränsle som varumottagaren tar emot (4 kap. 6 § tredje stycket LSE).
En registrerad varumottagare är skyldig att se till att han vid varje tidpunkt har ställt säkerhet med det belopp som föreskrivs i 4 kap. 6 a § LSE. Varumottagaren är därmed skyldig att ställa ny säkerhet i de fall där förhållandena ändrats på sådant sätt att säkerheten ska beräknas till ett högre belopp än tidigare. En registrerad varumottagare ska anmäla till Skatteverket om grunderna för beräkningen av ställd säkerhet ändras (8 § andra stycket FSE).
Bestämmelserna om återkallelse i 4 kap. 5 § första och tredje stycket LSE tillämpas även på registrerad varumottagare (4 kap. 6 § femte stycket LSE). Om den registrerade varumottagaren inte anmäler ändrade förhållanden och inte vid behov inkommer med en ny säkerhet när förhållandena ändrats riskerar han alltså att godkännandet som registrerad varumottagare återkallas.
Skatteverket får ta den ställda säkerheten i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid (4 kap. 6 § tredje stycket LSE). Den registrerade varumottagaren ska alltså först ges tillfälle att betala den skatt som påförts honom innan säkerheten får tas i anspråk. Säkerheten får tas i anspråk när skatten i fråga förfallit till betalning eller med andra ord när betalningstiden enligt SFL gått ut (prop. 2001/02:127 s. 213).
Om den registrerade varumottagarens godkännande återkallas ska säkerheten kunna tas i anspråk under minst sex månader från den dag beslutet om återkallelse av godkännandet blir gällande (4 kap. 6 § tredje stycket LSE).
Säkerheten ska lägst uppgå till ett belopp som motsvarar den skatt som i medeltal har beslutats för något av följande (4 kap. 6 a § första stycket LSE):
Vid beräkning av medeltalet ska den sammanlagda skatt som beslutats för redovisningsperioderna delas med det antal av redovisningsperioderna för vilka skatten har beslutats till mer än noll kronor (4 kap. 6 a § andra stycket LSE).
Om skatten genom ett omprövningsbeslut har beslutats till ett annat belopp för en av de redovisningsperioder som ingår i beräkningen av underlaget för säkerhet ska även detta beaktas (prop. 2013/14:10 s. 93-94).
Om det belopp som säkerheten lägst ska uppgå till vid denna beräkning är noll kronor, ska säkerheten i stället lägst uppgå till ett belopp som vid varje tidpunkt motsvarar skatten på de bränslen som vid denna tidpunkt är under flyttning till varumottagaren under uppskovsförfarandet (4 kap. 6 a § tredje stycket LSE).
En registrerad varumottagare som under en längre tid inte har tagit emot några varor i sin verksamhet och skatten därför beslutats till noll kronor för de senaste tolv redovisningsperioderna, ska alltså ställa säkerhet enligt bestämmelsen i 4 kap. 6 a § tredje stycket LSE. Det ska även den som startat en ny verksamhet om skatten har beslutats till noll kronor för samtliga redovisningsperioder hittills på grund av att verksamheten ännu inte har kommit igång ordentligt. Även den som har godkänts som registrerad varumottagare så nyligen att skatten ännu inte hunnit beslutas för den första redovisningsperioden ska ställa säkerhet enligt denna bestämmelse (prop. 2013/14:10 s. 94).
Om den registrerade varumottagaren har en redovisningsperiod för energi- och koldioxidskatt som är ett beskattningsår ska säkerheten i stället lägst uppgå till ett belopp som motsvarar det högsta av följande (4 kap. 6 a § fjärde stycket LSE):
Läs om i vilken form säkerhet kan ställas.
Det finns vissa möjligheter till jämkning av säkerhetsbeloppet (4 kap. 8 a § LSE).
Skatten har för en registrerad varumottagare beslutats enligt följande för de tolv senaste redovisningsperioderna vilka i det här exemplet är april–mars.
Redovisningsperiod |
Beslutad skatt (kr) |
|
April |
30 000 |
|
Maj |
25 000 |
|
Juni |
0 |
|
Juli |
20 000 |
|
Augusti |
25 000 |
|
September |
30 000 |
|
Oktober |
0 |
|
November |
45 000 |
|
December |
25 000 |
|
Januari |
0 |
|
Februari |
15 000 |
|
Mars |
20 000 |
|
Totalt beslutad skatt |
235 000 |
Beloppet säkerhet lägst ska ställas med räknas fram på följande sätt:
Totalt beslutad skatt för de tolv senaste redovisningsperioderna delat med antal redovisningsperioder där skatten beslutats till mer än noll kronor.
235 000 kr / 9 = 26 111 kr
Den registrerade varumottagaren ska alltså ställa säkerhet med lägst 26 111 kr.
Skatten för en registrerad varumottagare har beslutats till noll kronor för redovisningsperioderna januari – december 2020. Den 12 januari 2021 sänds bränsle iväg till varumottagaren under ett uppskovsförarande. Skatten på detta bränsle uppgår till 30 000 kr. Säkerheten ska därmed lägst uppgå till 30 000 kr per den 12 januari 2021.
Skatten för en registrerad varumottagare har beslutats till 20 500 kronor för den senaste redovisningsperioden. Den 15 mars året efter sänds bränsle iväg till varumottagaren under ett uppskovsförarande. Skatten på detta bränsle uppgår till 30 000 kr. Säkerheten ska därmed lägst uppgå till 30 000 kr per den 15 mars.
En tillfälligt registrerad varumottagare ska ställa säkerhet för betalning av den skatt som ska betalas i Sverige för det bränsle som varumottagaren tar emot (4 kap. 7 § LSE). Säkerheten ska ställas hos Skatteverket innan bränslet flyttas från det andra EU landet. Säkerheten ska i dessa fall motsvara den skatt som belöper på det bränsle som ska flyttas.
Skatteverket får ta den ställda säkerheten i anspråk om skatten inte betalas i rätt tid. Den skattskyldige ska alltså först ges tillfälle att betala den skatt som påförts honom innan säkerheten får tas i anspråk. Säkerheten får tas i anspråk när skatten i fråga förfallit till betalning eller med andra ord när betalningstiden enligt SFL gått ut (prop. 2001/02:127 s. 213).
Läs om i vilken form säkerhet kan ställas.
Om en registrerad varumottagare eller en tillfälligt registrerad varumottagare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet (4 kap. 7 a § första stycket LSE). Det finns inget undantag för ett konkursbo när det gäller varumottagares skyldighet att ställa säkerhet. Detta innebär att konkursboet är skyldigt att ställa säkerhet för de varor som ska flyttas enligt uppskovsförfarandet (prop. 2013/14:10 s. 123).