Nytt: 2021-04-20
Sidan har fått ett nytt avsnitt om befrielse när beskattning har skett enligt SINK eller A-SINK. Bakgrunden till uppdateringen är ett ställningstagande som publicerades 2019.
Om den uppgiftsskyldige felaktigt stryker en förifylld inkomstuppgift i deklarationen och skriver till ett annat belopp ska Skatteverket befria ned till en fjärdedels skattetillägg om skattetillägg ska tas ut med 40 procent.
Genom att stryka en förifylld uppgift i deklarationen och skriva till ett annat belopp har den uppgiftsskyldige påstått att inkomstuppgiften är fel.
Inkomstuppgiften som utgörs av uppgifter om betalningsmottagare från arbetsgivardeklarationer har då mist sin funktion som kontrollinstrument. Det gäller oavsett om den uppgiftsskyldiga har strukit och ändrat uppgiften i en pappersdeklaration eller ändrat uppgiften i en elektronisk deklaration. Utgångspunkten i en sådan situation är därför att Skatteverket ska ta ut skattetillägg med 40 procent. Risken är dock obetydlig för att Skatteverket inte skulle upptäcka detta fel. Skatteverket ska därför befria ned till en fjärdedels skattetillägg.
Skattetillägg får inte tas om en oriktig uppgift framgår av avstämningsuppgifter (49 kap. 10 § 1 SFL).
Om en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter ska undantaget i 49 kap. 10 § 1 SFL inte tillämpas.
Det finns kontrollmaterial som inte omfattas av definitionen av avstämningsuppgifter men som ändå kan sägas vara av avstämningskaraktär. Likaså kan det finnas annat kontrollmaterial som minskar risken för ett skatteundandragande. Det kan därför i vissa fall vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg om en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter (prop. 2014/15:131 s. 223 och 248).
Skatteverket har i ställningstaganden bedömt situationer där det kan vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg.
Uppgifter i en oren revisionsberättelse om förbjudet lån är inte sådana uppgifter som omfattas av begreppet avstämningsuppgifter i 49 kap. 10 d § SFL. Utgångspunkten är därför att ett fullt skattetillägg ska tas ut när en låntagare (uppgiftsskyldig) inte har deklarerat lånet på rätt sätt. Det kan dock finnas situationer där det finns grund för att delvis befria från ett fullt skattetillägg (Skatteverkets ställningstagande Förbjudet lån och skattetillägg när Skatteverket har tillgång till uppgifter om lånet i en oren revisionsberättelse).
Om det av revisionsberättelsen endast framgår att ett förbjudet lån har lämnats till en aktieägare, vd eller styrelseledamot kan Skatteverket inte kontrollera om låntagaren har lämnat en oriktig uppgift eftersom låntagaren inte direkt kan identifieras. Inte heller är uppgifterna sådana att de ger Skatteverket anledning att misstänka att lånebeloppet inte har deklarerats på rätt sätt av låntagaren.
Om Skatteverket trots det utreder uppgifterna och låntagaren har lämnat en oriktig uppgift anser Skatteverkets att uppgifterna i revisionsberättelsen inte har bidragit till att öka risken för upptäckt på ett sådant sätt att det finns anledning att medge hel eller delvis befrielse från ett skattetillägg (Skatteverkets ställningstagande Förbjudet lån och skattetillägg när Skatteverket har tillgång till uppgifter om lånet i en oren revisionsberättelse).
Enligt Skatteverkets bedömning måste det vara mycket ovanligt att en revisionsberättelse innehåller personuppgifter om låntagare och lånebelopp så att Skatteverket direkt kan kontrollera om låntagaren har redovisat lånet i sin deklaration.
Om en sådan situation ändå skulle uppkomma anser Skatteverket att kontrollmaterialet har ökat risken för upptäckt på ett sådant sätt att skattetillägget genom befrielse ska sättas ned till en fjärdedel av ett fullt skattetillägg (Skatteverkets ställningstagande Förbjudet lån och skattetillägg när Skatteverket har tillgång till uppgifter om lånet i en oren revisionsberättelse).
Att en revisionsberättelse innehåller uppgifter om en namngiven låntagare men inte någon uppgift om lånebeloppet, torde vara ovanlig. Av revisionsberättelsen framgår normalt bara att en viss kategori personer har mottagit ett lån, som t.ex. styrelseledamot eller vd.
Om en sådan situation ändå skulle uppkomma anser Skatteverket att kontrollmaterialet har ökat risken för upptäckt på ett sådant sätt att skattetillägget genom befrielse ska sättas ned till en fjärdedel av ett fullt skattetillägg (Skatteverkets ställningstagande Förbjudet lån och skattetillägg när Skatteverket har tillgång till uppgifter om lånet i en oren revisionsberättelse).
Nytt: 2021-09-06
Om en oriktig uppgift framgår av information som Skatteverket har fått tillgång till från annat land genom automatiskt informationsutbyte kan de finnas skäl att befria ned till hälften av ett fullt skattetillägg (Skatteverkets ställningstagande om ”Automatiskt informationsutbyte med andra länder och skattetillägg”).
De förutsättningar som ska vara uppfyllda för att delvis befrielse ska medges är att:
Befrielse ska enligt ställningstagandet inte medges om skattetillägg tas ut vid skönsbeskattning på grund av att deklaration inte har lämnats.
Tidigare:
Om en oriktig uppgift framgår av en utländsk kontrolluppgift anser Skatteverket att det finns skäl att befria ned till en fjärdedel av ett fullt skattetillägg. En förutsättning är att det är fråga om en automatisk kontrolluppgift, dvs. en kontrolluppgift som Skatteverket fått tillgång till med stöd av en överenskommelse med annat land. En ytterligare förutsättning är att kontrolluppgiften har varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret.
Skatteverket ska inte befria på denna grund vid skönsbeskattning i avsaknad av deklaration (se Skatteverkets ställningstagande om ”Utländska kontrolluppgifter och skattetillägg”).
En uppgiftsskyldig hade av misstag gjort avdrag med 85 066 kr istället för 8 566 kr för resor till och från arbetet. Högsta förvaltningsdomstolen befriade ned till ett halvt skattetillägg. Domstolen motiverade …detta med att felet framstod som en ren felskrivning och även om det inte var ursäktligt stod ett skattetillägg på 10 000 kr inte i rimlig proportion till felets art (RÅ 2008 ref. 61 II).
Nytt: 2021-04-20
Skatteverket anser att det är oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg när en inkomst som ska beskattas enligt IL i stället har redovisats och beskattats med SINK eller A-SINK. Befrielse ska därför medges i dessa situationer. Befrielsen ska ske genom att skattetillägget sätts ned så att tillägget tas ut på skillnaden mellan en korrekt beskattning enligt IL och den beskattning som har skett enligt SINK eller A-SINK. Befrielse ska inte medges när beskattningen enligt SINK eller A-SINK sker först efter att Skatteverket har påbörjat en utredning. Befrielse ska medges även vid skönsbeskattning utan deklaration.
Delvis befrielse kan bli aktuell när en oriktig uppgift upprepats vid flera tillfällen i olika deklarationer innan felet upptäcks av Skatteverket. Så kan vara fallet när en oriktig uppgift beror på en missuppfattning av skattereglerna eller fel i ett datorprogram och felet upprepas innan det upptäcks (prop. 2002/03:106 s. 239). Felet är kanske inte ursäktligt men det sammanlagda skattetillägget kan framstå som oskäligt i förhållande till felets art.
Om Skatteverket upptäcker att en uppgiftsskyldig under flera år gjort avdrag för ökade levnadskostnader trots att det inte funnits förutsättningar för ett sådant avdrag skulle det kunna vara oskäligt att vid varje beskattningsår ta ut ett fullt skattetillägg. Om Skatteverket ska befria eller inte får dock bedömas utifrån samtliga omständigheter i det enskilda fallet.
Vid inkomstbeskattningen ska hel eller delvis befrielse från skattetillägg inte medges på grund av att den totala skattevinsten uteblivit eller minskat beroende på skatteeffekten hos ett annat skattesubjekt.
Ärendet gällde en fysiker och hens helägda aktiebolag som båda var delägare i ett kommanditbolag. Resultatet från kommanditbolaget fördelades felaktigt med för stor del till aktiebolaget, vilket medförde att den fysiska personens beskattning höjdes och att skattetillägg togs ut. Domstolen ansåg att fullt skattetillägg skulle tas ut och det oberoende av att aktiebolaget, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, skulle ha blivit beskattat för det omfördelade resultatet från kommanditbolaget. Hänsyn togs inte heller till att den fysiska personen eventuellt skulle kunna bli beskattad för framtida uttag från bolaget (HFD 2017 ref. 68). Domstolen menade att även om den totala skatteeffekten blir lägre i aktuellt fall så ska man inte vid inkomstbeskattningen ta hänsyn till skatteeffekten hos en annan person än den som lämnat den oriktiga uppgiften. Vidare framgår av domen att förhållandena vid inkomstbeskattningen inte är likvärdiga med de som gäller vid mervärdesbeskattningen. Domen har därför inte medfört någon ändring vid tillämpningen av de befrielseregler gällande mervärdesskatt som framgår av RÅ 2009 ref 73 och Skatteverkets ställningstagande med dnr: 131 854335-12/111.