Huvudregeln är att en handling har kommit in till Skatteverket den dag som handlingen når verket eller en behörig befattningshavare.
Huvudregeln är att en handling har kommit in till Skatteverket den dag som handlingen når verket eller en behörig befattningshavare på verket (22 § första stycket FL).
Handlingen måste inte ha lämnats i Skatteverkets lokaler. Det räcker med att en behörig befattningshavare tagit emot den vid t.ex. en förrättning. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg t.ex. att en överklagandehandling hade kommit in i rätt tid när den lämnades till landskamreraren i dennes bostad. Det var sista dagen av överklagandetiden och länsstyrelsen hade stängt (RÅ 1957 ref. 46).
Vem som i det enskilda fallet ska räknas som behörig befattningshavare får avgöras bl.a. med ledning av Skatteverkets arbetsordning. Det kan t.ex. vara en registrator eller en handläggare.
Regeln framhåller inte någon särskild metod för att överföra ett skriftligt meddelande. En handling kan alltså både vara en traditionell pappershandling eller ett skriftlig meddelande i annan form, exempelvis ett e-postmeddelande. En sådan teknikoberoende utformning medför att regeln också fungerar oberoende av hur användningen av nya kommunikationsformer utvecklas i framtiden (prop. 2016/17:180 s. 140). Både konventionella handlingar och elektroniska handlingar bör alltså som huvudregel anses ha kommit in den dag då de når Skatteverket.
Uppgifter som den enskilda lämnar i ett webbformulär finns i vissa fall tekniskt tillgängliga för Skatteverket på verkets servrar redan innan den enskilda har angett att ansökan är färdig och inskickad. En sådan handling anses inte som inkommen i förvaltningsrättslig mening förrän den enskilda t.ex. har tryckt på en skicka-knapp i formuläret (prop. 2016/17:180 s. 141).
Om Skatteverket eller behörig befattningshavare får en handling eller en avi om en handling med posten en viss dag, ska handlingen anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag, om det inte framstår som osannolikt att handlingen eller avin redan den föregående arbetsdagen skilts av för Skatteverket på ett postkontor (22 § andra stycket FL).
Bestämmelsen innebär alltså att postförsändelser normalt ska anses ha kommit in den arbetsdag som föregår den dag då handlingen blir tillgänglig för faktisk hantering av Skatteverket. Det är bara om det med hänsyn till tillgängliga uppgifter om bl.a. poststämpling och postförmedling framstår som osannolikt att försändelsen avskilts för Skatteverkets räkning som huvudregeln (dvs. 22 § första stycket FL) ska användas. Det råder med andra ord en stark presumtion för att handlingen kommit in redan den föregående arbetsdagen. Bestämmelsen är utformad med utgångspunkt i den praxis som har utvecklats vid tillämpningen av motsvarande bestämmelse i 1986 års förvaltningslag. Denna praxis kan därför ge viss vägledning i rättstillämpningen (prop. 2016/17:180 s. 308).
Med uttrycket att en handling ”avskilts för myndigheten på en postanstalt” avses att handlingen har blivit insorterad i myndighetens postfack eller postbox. Lagstiftarens utgångspunkt har varit att detta sker vid myndighetens postkontor och att posten därigenom inte längre befordrar handlingen (HFD 2011 ref. 59).
En handling som finns i Skatteverkets postlåda när man tömmer den första gången en viss dag, ska anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag (22 § tredje stycket FL).
Bestämmelsen saknar motsvarighet i 1986 års förvaltningslag men utgör en kodifiering av rådande praxis. Bestämmelsen ska göra det lättare för enskilda att kunna förlita sig på att en myndighet med en postlåda tömmer den åtminstone en gång per dag (prop. 2016/17:180 s. 147).
I många situationer är det viktigt att kunna bedöma när en handling har kommit in till Skatteverket. En försenad självdeklaration kan exempelvis medföra en förseningsavgift, och om en ansökan kommer in för sent kanske den inte kan prövas o.s.v.
Principen att det är avsändaren som bär risken för att överföringen av ett meddelande till en myndighet inte fungerar eller kan komma att försenas gäller fortfarande (prop. 2016/17:180 s. 140). Detta innebär att om en handling, som t.ex. skickats med post, inte når Skatteverket i rätt tid så kommer avsändaren att drabbas av den rättsföljd som följer av att handlingen inte kommit in i rätt tid. Om den avsändaren kan visa att överklagandet har postats vid en sådan tidpunkt att det borde ha kommit in i rätt tid, finns det emellertid möjlighet att få en domstol att återställa den försuttna tiden (se t.ex. RÅ 1996 ref. 20 och RÅ 2003 ref. 82).
Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att det inte är tillräcklig bevisning att avsändaren har en aktivitetsrapport som visar en genomförd faxöverföring om man inte också har en aktivitetslista från mottagaren som visar att faxet har tagits emot den angivna dagen (RÅ 2005 not. 163, se även RÅ 1991 ref. 90).
För att avgöra om en handling har kommit in i rätt tid kan lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid vara tillämplig.
Om en handling ska ha kommit in senast ett visst datum som inträffar på en söndag, en annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, så räknas närmast följande vardag som slutdag (2 § första stycket lagen om beräkning av lagstadgad tid). Om en handling t.ex. ska ha kommit in på midsommarafton, så anses den ha kommit in i rätt tid om den kommer in på måndagen efter midsommarafton.