Meny

Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet beskattas normalt som inkomst av tjänst.

Vad menas med idrottslig verksamhet?

Med idrottslig verksamhet menas vanligen sådan verksamhet som anordnas av en organisation som är ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund eller annan jämförlig organisation (prop. 1990/91:76 sid. 9). Det finns allmänna råd till idrottsutövare (idrottare), som ska redovisa sina intäkter av den idrottsliga verksamheten, ersättningar och tävlingspriser m.m., i inkomstslaget tjänst (SKV A 2008:31).

Olika former för verksamheten

Ersättningar i samband med idrottslig verksamhet beskattas normalt som inkomst av tjänst. Det kan vara inkomster från anställning, uppdrag och vid tillfälliga uppdrag som matcher, tävlingar, träning eller uppdrag åt en sponsor.

Om en idrottare bedriver en så omfattande verksamhet att den kan ses som yrkesmässig kan den beskattas enligt reglerna för näringsverksamhet.

Om verksamheten, eller viss del av verksamheten, är självständig men saknar vinstsyfte kan den i vissa fall bedömas som hobby. Idrottsutövandet kan ha blandad karaktär, t.ex. omfatta både löneinkomster och hobby. Inkomster som idrottaren får och som utbetalaren redovisat i arbetsgivardeklaration eller kontrolluppgift ska normalt inte redovisas som hobby.

Skatteverket anser att en idrottare i individuella sporter kan bedriva sin idrottsliga verksamhet i bolagsform, förutsatt att verksamheten som sådan uppfyller kraven för näringsverksamhet. Samtliga inkomster från den idrottsliga verksamheten där bolaget är avtalspart ska då tas upp som inkomst i bolaget.

Skatteverket anser att bolaget ska medges avräkning av utländsk skatt som har hållits inne i idrottarens namn i utlandet.

Utomlands bosatta idrottsmän som arbetar tillfälligt i Sverige beskattas i vissa fall enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

Ersättningar och förmåner i samband med idrottslig verksamhet

Som skattepliktig inkomst räknas normalt alla kontanta ersättningar och förmåner som en person får till följd av den idrottsliga verksamheten. Det kan vara lön och arvode men också prispengar, fickpengar, övergångssummor, sponsorersättning, bidrag för resor mellan bostad och tjänsteställe m.m.

Även om ersättningen lämnas till någon som är närstående till idrottaren (till exempel make, maka, sambo, registrerad partner eller förälder) ses idrottaren som mottagare, om inte ersättningen ges för den närståendes eget arbete. Det gäller även om den närstående följer med på tävlingar och träningar utan att aktivt medverka i den idrottsliga verksamheten.

Tidpunkten för beskattning

Inkomster ska enligt kontantprincipen tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer idrottaren till del (10 kap. 8 § IL). Det innebär att en inkomst normalt ska tas upp när den kan disponeras även om den har tjänats in under tidigare år eller utgör ett förskott.

Skatteverket anser att en idrottsförening med skatterättslig verkan kan sluta avtal med arrangörer och sponsorer om att en idrottare ska delta i idrottstävlingar, sponsoruppdrag eller andra arrangemang för föreningens räkning. Om föreningen har slutit ett sådant avtal ska prispengar och ersättningar som betalas ut till föreningen räknas som inkomst för föreningen, även om ersättningen bokförs på ett särskilt konto för idrottaren. Beskattning av idrottaren görs när föreningen betalar skattepliktig ersättning till utövaren. Om idrottaren enligt avtal med sin förening själv bestämmer när och hur ersättningen ska disponeras, får hen anses kunna förfoga över ersättningen redan när den har kommit in på föreningens konto. Föreningen ska i sådant fall betala arbetsgivaravgifter och göra skatteavdrag på ersättningen så snart den finns tillgänglig på föreningens konto.

Om idrottaren i stället själv sluter avtal med arrangörer eller sponsorer om tävlings- eller sponsoruppdrag ska ersättningen beskattas hos idrottaren. Beloppet får anses vara tillgängligt för idrottaren vid utbetalningen, oavsett om ersättningen betalas ut till idrottarens konto eller till ett konto som en idrottsförening disponerar.

Ersättning som är fri från arbetsgivaravgifter är ändå skattepliktig

Ersättning från en idrottsförening till en idrottsutövare som är lägre än ett halvt prisbasbelopp under ett beskattningsår är fri från arbetsgivaravgifter. En ersättning som omfattas av den regeln är ändå skattepliktig för mottagaren.

Stipendier

Stipendier är skattefria om de är avsedda för mottagarens utbild­ning. De är också skattefria om de är avsedda för andra ändamål så länge de inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbeta­larens räkning, och inte betalas ut periodiskt (8 kap. 5 § IL).

Även om en ersättning rub­riceras som stipendium är den skattepliktig om den har ett direkt samband med den idrottsliga verksamheten och utgör ersätt­­ning för prestationer för utbetalaren eller någon i intresse­gemen­skap med denne. Ett stipendium som betalas ut av en före­ning till en idrottare som är aktiv i föreningen är som regel skatte­pliktigt.

Ett stipendium från ett idrottsförbund för spel på landslagsnivå har dock ansetts skattefritt. En allsvensk fotbolls­spelare som var aktiv spelare i en idrottsförening och som deltagit i träningstillfällen och lands­kamper anord­nade av Svenska Fotboll­för­bundet beskattades inte för ett stipendium som hen fick från förbundet (RÅ 2004 ref. 33). Med hänsyn till spelarens förpliktelse att delta i landskamper etc., oavsett mottaget stipendium, ansågs spelaren inte ha utfört ett arbete för förbundets räkning som medför skatteplikt.

Läs mer om när stipendier är skattepliktiga resp. skattefria.

Tävlingsvinster

Tävlingsvinster är normalt sett skattepliktiga, oavsett om vinsten består av pengar eller annat.

En tävlingsvinst är skattefri om den

− inte hänför sig till anställning eller uppdrag,

− inte består av kontanter eller liknande, t.ex. värdepapper, och

− avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger 3 % av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor (1 400 kr), se 8 kap. 4 § IL.

Tävlingsvinst i form av bruksföremål, presentkort (som inte kan lösas in mot kontanter) eller resa etc. är skattefri upp till angivet belopp (1 400 kr). Beloppsgränsen bedöms vid varje vinsttillfälle för sig. Pris i form av minnesföremål som medalj, plakett eller pokal etc. är skattefritt oavsett värde.

Läs mer om när tävlingsvinster är skattepliktiga respektive skattefria.

Sponsorersättning

Skatteverket anser att sponsorersättning till en fysisk person som inte bedriver näringsverksamhet i normalfallet är inkomst av tjänst, t.ex. ersättning för reklam på kläder eller fordon.

Olika förmåner

Förmåner till idrottare beskattas enligt vanliga regler.

Arbetskläder som förmån är skattefria om det är kläder som är avsedda för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat, som t.ex. uniformer (11 kap. 9 § IL). I Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2008:31) anges följande:

”Kläder som har enhetlig prägel och som ska användas i den idrottsliga verksamheten, t.ex. i samband med större idrottsevenemang som världsmästerskap och europamästerskap, bör jämställas med uniform. Sådan förmån bör därför inte föranleda beskattning.”

Idrottsredskap

Idrottsredskap som en idrottare får eller får låna från t.ex. en förening eller en fabrikant för att användas i den idrottsliga verksamheten beskattas normalt inte. Förutsättningarna är att redskapet ska användas vid träning och tävling och att det inte får överlåtas av idrottaren. Det får inte heller vara egendom som innebär en värdeöverföring till idrottaren eller som kan användas privat, t.ex. en segelbåt eller en ridhäst.

Startavgifter

Att medlemmar i en förening tävlar i sin idrott är ett led i föreningens verksamhet. Startavgifter i sådana tävlingar som betalas av föreningen ger därför inga beskattningskonsekvenser. Det har ingen betydelse om föreningen betalar startavgiften direkt eller om medlemmen betalar och får ersättning från föreningen i efterhand.

Om det är klart att betalda startavgifter erhålls som ersättning för utfört arbete ska det ses som lön. Om däremot t.ex. en tränare som samtidigt är medlem får startavgifter betalda i samma utsträckning som övriga medlemmar finns ingen anledning att betrakta detta som lön. Då får man se det som att startavgiften betalas för personen i rollen som medlem.

Exempel: får startavgifter betalade på samma villkor som andra medlemmar och har samtidigt tränarjobb

Jonas är medlem i A-stads simsällskap. Han är med i simtävlingar nästan varje helg och klubben betalar hans startavgifter. Det gör klubben för alla i hans årsklass. På sommarlovet är Jonas simtränare för förskolebarn. Kan tränarjobbet påverka skatteplikten för startavgifterna?

Nej, att klubben betalar hans avgifter har inte med hans tränarjobb att göra utan med hans medlemskap i föreningen. De betalade startavgifterna ger inga beskattningskonsekvenser.

Exempel: får startavgifter betalade i annan idrott än föreningens

Viktor är medlem i C-stads skidklubb. Han tränar och tävlar en hel del, men är också materialförvaltare med viss ersättning. Klubben betalar 3 tävlingar varje år för alla medlemmar. På skolan där Viktor går är man ett gäng som bestämt att de ska åka ett stort cykellopp. Klubben, som i övrigt inte betalar ut friskvårdsbidrag till sina anställda, betalar denna startavgift för Viktor. Kan detta ge beskattningskonsekvenser?

Att betala avgiften för en tävling som inte har med klubbens verksamhet att göra kan inte ses som ett led i klubbens verksamhet, och betalningen utgör inte heller ett ordinarie friskvårdsbidrag. Den betalade startavgiften får därför ses som lön för Viktor.

Traktamente vid tjänsteresa

En förening kan betala ut traktamente skattefritt för tjänsteresa som medför övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Det kan t.ex. vara vid tävling eller träningsläger. Traktamentet gäller ökade kostnader för mat, övernattning och småutgifter. För skattefrihet krävs dessutom att det utbetalda beloppet inte överstiger schablonbeloppet för traktamente som gäller vid inrikes respektive utrikes resa (olika för olika länder). Om traktamentet är högre än fastställt schablonbelopp är den överskjutande delen skattepliktig lön.

Om idrottaren måste stå för logikostnaden själv kan ersättning betalas ut för faktisk logikostnad eller med ett halvt schablonbelopp.

Reseersättning vid tjänsteresa

För tjänsteresa med tåg, buss eller andra allmänna kommunikationer till exempelvis tävling eller träningsläger på annan plats än vid tjänstestället kan utlägg för biljett ersättas utan någon beskattning. Vid resa med egen bil kan högst schablonbeloppet om 18:50 kr per mil betalas ut utan beskattning. För förmånsbil gäller 6:50 kr per mil för diesel och 9:50 kr per mil för bensin och övriga drivmedel om mottagaren själv betalat drivmedel.

Skattefri reseersättning vid oavlönat arbete

Under förutsättning att en anställd eller en uppdragstagare, t.ex. en tillfälligt anlitad tävlingsdomare, inte får något arvode eller någon förmån i övrigt i samband med ett uppdrag, kan skattefri reseersättning betalas ut för inställelseresa, d.v.s. resan till och från tävlingsarenan.

En motsvarande regel om skattefri reseersättning finns även för arbetsresor till tjänstestället, t.ex. ersättning till en idrottare eller tränare. För att reseersättningen för arbetsresan ska vara skattefri får inte andra skattepliktiga ersättningar betalas, t.ex. lön eller skattepliktiga förmåner.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om beskattning av idrottsersättningar att tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2009 [1] [2]

Domar & beslut

  • RÅ 2004 ref. 33 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1990/91:76 om socialavgifter för vissa idrottsutövare [1]

Ställningstaganden

  • Avräkning för utländsk skatt när idrottslig verksamhet bedrivs i aktiebolag m.m. - ändrat ställningstagande [1]
  • Idrottsutövares möjligheter att bedriva idrottslig verksamhet i bolagsform [1]
  • Prispengar, sponsorsersättningar och andra ersättningar till idrottsutövare [1]
  • Sponsorersättning under inkomst av tjänst [1]