Meny

Skatteverket registrerar uppgift i folkbokföringen om vem eller vilka som har vårdnaden om ett barn. Om vårdnaden har beslutats i utlandet måste Skatteverket ta ställning till om avgörandet kan erkännas i Sverige.

Utländska domar eller beslut

Utländska domar eller beslut om vårdnad kan gälla i Sverige enligt Bryssel II-förordningen, NÄF, LUV eller 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn (1996 års Haagkonvention).

Utländska vårdnadsbeslut kan ha meddelats av en domstol eller av någon annan myndighet. I vissa länder kan vårdnaden regleras genom ett avtal som fastställs av en myndighet. Sådana avtal jämställs normalt med vårdnadsbeslut.

Bryssel II-förordningen gäller för stater inom EU

Bryssel II-förordningen ska tillämpas på avgöranden om vårdnad som har meddelats i en stat som är medlem i EU med undantag för avgöranden från Danmark och Finland. Danmark har inte antagit förordningen och är därför inte bundet av den. När det gäller Finland har Sverige förklarat att NÄF ska gälla istället för förordningen på finska avgöranden (artikel 59 2 a och Bilaga VI Bryssel II- förordningen.

Bryssel II-förordningen kan inte tillämpas retroaktivt utan gäller endast sådana avgöranden som har meddelats efter att både Sverige och beslutslandet blivit bundna av förordningen (art. 1, 21 och 64 Bryssel II-förordningen). Normalt blir en stat bunden av förordningen i samband med att staten blir upptagen som medlem i EU.

Utgångspunkten är att en dom som har meddelats i en annan medlemsstat erkänns automatiskt i Sverige, dvs. den gäller utan krav på att något särskilt beslut måste fattas (art. 21.1). Erkännande kan endast vägras i ett fåtal undantagsfall. Det handlar då om att det skulle strida mot grunderna i den svenska rättsordningen att erkänna avgöranden eller att det förekommit grova förfarandefel. Avgöranden kan också vägras erkännande om det är oförenligt med ett senare meddelat avgörande (art. 23).

NÄF gäller mellan nordiska stater

NÄF är tillämplig på avgöranden om vårdnad som har meddelats i ett nordiskt land under förutsättning att de har meddelats i samband med avgörande av frågan om äktenskapsskillnad eller hemskillnad.

Ett nordiskt vårdnadsavgörande som har fått laga kraft och meddelats i samband med ett avgörande i frågan om äktenskapsskillnad eller hemskillnad erkänns automatiskt i Sverige. Att ett avgörande erkänns automatiskt innebär att det gäller utan krav på något särskilt beslut och utan att det görs någon prövning av avgörandets riktighet eller myndighetens behörighet (8 § NÄF och 22 § NÄF).

LUV gäller för stater som tillträtt Europarådskonventionen

LUV ska tillämpas på avgöranden som har meddelats i ett land som har tillträtt Europarådskonventionen av 1980 och avser ett barn under 16 år (1 och 2 §§ LUV). Erkännande av avgöranden som meddelats i ett land som är medlem i EU, med undantag för Danmark och Finland, ska dock i första hand prövas utifrån reglerna i Bryssel II-förorordningen. Avgöranden från de nordiska länderna prövas i första hand enligt bestämmelserna i NÄF.

Ett avgörande om vårdnad från ett land som har tillträtt Europarådskonventionen erkänns automatiskt i Sverige, oavsett när domen eller beslutet meddelades (5 § LUV). Ett avgörande får dock inte erkännas i de fall som anges i 6 § LUV, exempelvis om ett erkännande är uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska familjerättslagstiftningen (ordre public) eller inte längre är förenligt med barnets bästa på grund av ändrade förhållanden.

1996 års Haagkonvention om beslutet har meddelats i ett konventionsland

1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn gäller i Sverige, med undantag för slutbestämmelserna, se lag (2012:318) om 1996 års Haagkonvention.

Ett beslut om vårdnad som har fattats i något av konventionsländerna med stöd av konventionen erkänns automatiskt i Sverige (artikel 23 1996 års Haagkonvention). Detsamma gäller för ett vårdnadsförhållande som tillkommit direkt med stöd av lag i barnets hemvistland. En förutsättning är dock att det utländska vårdnadsförhållandethar tillkommit den 1 januari 2013 eller senare. Vårdnadsförhållanden som uppstått före denna tidpunkt kan inte erkännas med stöd av konventionen. I dessa fall får vårdnaden istället registreras enligt svenska principer (6 kap. FB). Konventionen påverkar i regel inte tillämpningen av någon annan konvention som konventionsländerna är parter i. Bryssel II, NÄF och LUV har företräde.

Övriga utländska vårdnadsbeslut gäller inte i Sverige

Det saknas lagstiftning om att andra utländska vårdnadsbeslut än de som omfattas av Bryssel II-förordningen, NÄF, LUV eller 1996 års Haagkonvention ska gälla i Sverige. Utgångspunkten i svensk rätt är att utländska vårdnadsbeslut inte kan erkännas i Sverige utan lagstöd (se NJA 1974 s. 324, NJA 1974 s. 629 och NJA 2013 not 17). Detta innebär att Skatteverket inte kan registrera utländska avgöranden om vårdnad som inte omfattas av Bryssel II-förordningen, NÄF, LUV eller 1996 års Haagkonvention. Föräldrar som ändå vill bli registrerade som vårdnadshavare bör i dessa fall i första hand vända sig till socialnämnden för att få ett vårdnadsavtal godkänt eller vända sig till tingsrätten för att få vårdnadsförhållandet fastställt.

Registrering av utländska vårdnadsavgöranden i folkbokföringen

Ett utländskt avgörande om vårdnad för ett barn som är folkbokfört i Sverige eller som har avregistrerats från folkbokföringen som utflyttat från Sverige kan registreras i folkbokföringen under förutsättning att domen eller beslutet gäller i Sverige.

Om avgörandet gäller ett redan folkbokfört barn registrerar Skatteverket vårdnaden från det datum avgörandet fick rättsverkan. När ett avgörande får rättsverkan bestäms av lagstiftningen i det land som avgörandet meddelades. Ibland framgår detta datum av domen eller beslutet. Om datumet inte framgår får beslutet rättsverkan när det får laga kraft, eller från och med beslutsdagen om beslutsmyndigheten förordnat att vårdnaden ska gälla omedelbart. Om det inte kan fastställas när ett avgörande fick laga kraft kan vårdnaden som utgångspunkt registreras från beslutsdagen. Om det är fråga om vårdnad som uppkommit direkt med stöd av lag registreras denna som gällande från och med den dag vårdnadsförhållandet uppstod, exempelvis från och med dagen för barnets födelse eller föräldrarnas äktenskap.

Om det utländska avgörandet gäller ett barn som flyttar till Sverige registrerar Skatteverket vårdnaden från och med det datum som barnet folkbokförs i Sverige.

Utländska vårdnadsbegrepp

Det svenska vårdnadsbegreppet stämmer inte alltid överens med utländska vårdnadsbegrepp. För att ett utländskt vårdnadsförhållande ska gälla i Sverige måste det omfatta att vårdnadshavaren har rätt att företräda barnet i juridiska frågor, exempelvis vid kontakten med myndigheter.

I Bryssel II-förordningen används uttrycket föräldraansvar i stället för vårdnad. Föräldraansvar är en gemensam term för bl.a. vårdnad och umgänge (artikel 1.7 Bryssel II-förordningen). Endast en person med föräldraansvar som motsvarar vårdnad enligt svenska bestämmelser registreras som vårdnadshavare i folkbokföringen.

Innan Skatteverket kan registrera vårdnaden i folkbokföringen måste man kontrollera lagstiftningen i beslutslandet för att få klarhet i om det utländska beslutet även innefattar rätten att företräda barnet i juridiska frågor. Inom EU finns ett rättsligt nätverk där respektive stat har lämnat en kortfattad beskrivning av landets interna lagstiftning.

Registrering av vårdnad vid flytt till Sverige

Skatteverket registrerar vårdnaden om ett barn först i samband med att barnet flyttar till Sverige och blir folkbokfört. Detta gäller även om en förälder eller båda föräldrarna har flyttat till Sverige och folkbokförts innan barnet. Skatteverket registrerar vårdnaden från och med dagen för barnets flytt till Sverige, det vill säga den dag då barnet blir folkbokfört. Detta gäller även om det utländska vårdnadsförhållandet fastställts ett tidigare datum.

Om det till Skatteverket kommer in en anmälan om vårdnad för ett barn som inte är folkbokfört i Sverige ska Skatteverket avslå anmälan. Om anmälan om vårdnad kommer in tillsammans med en faderskapsbekräftelse registrerar Skatteverket barnets relation till fadern och avslår anmälan om vårdnad.

Om ett barn flyttar in från utlandet och det inte finns något beslut om vårdnad som gäller i Sverige registrerar Skatteverket normalt vårdnaden om barnet enligt svenska principer (6 kap. FB). Detta innebär att Skatteverket registrerar föräldrar som är eller har varit gifta med varandra med gemensam vårdnad för barnet, och att modern registreras som ensam vårdnadshavare när föräldrarna inte är eller har varit gifta med varandra.

När ett barn flyttar till Sverige ensamt eller med endast en förälder ska föräldrarna, eller den andra föräldern, inte registreras som vårdnadshavare om båda eller någon av dem uppges ha avlidit före barnets flytt till Sverige. Detta gäller även om dödsfallet inte kan bevisas med en godtagbar handling.

I vissa fall registrerar Skatteverket ogifta föräldrar som gemensamma vårdnadshavare även utan ett uttryckligt beslut om vårdnad om föräldrarna har fått gemensam vårdnad direkt med stöd av lag i barnets tidigare hemvistland. En förutsättning för att registrera vårdnaden i dessa fall är att vårdnadsförhållanden från det tidigare hemvistlandet gäller i Sverige. Det krävs även att faderskapet är fastställt. Till exempel blir barnets far enligt fransk lag vårdnadshavare om han erkänner faderskapet inom ett år efter barnets födelse. Även enligt polsk lag blir barnets far vårdnadshavare i och med att faderskapet fastställs genom dom eller bekräftelse. Enligt norsk lag blir barnets far vårdnadshavare om han bor tillsammans med barnets mor.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • NJA 1974 s. 629 [1]

EU-författningar

  • Rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]

Lagar & förordningar

  • Förordning (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap [1] [2] [3]
  • Föräldrabalk (1949:381) [1] [2]
  • Lag (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn [1] [2] [3] [4]
  • Lag (2012:318) om 1996 års Haagkonvention [1]

Övrigt

  • EU-medlemsstaternas lagstiftning [1]
  • Medlemmar av Haagkonvention av den 19 oktober 1996 [1]