Meny

En enskild person som bedriver näringsverksamhet beskattas för verksamhetens överskott som inkomst av näringsverksamhet.

Enskild näringsidkare

En enskild näringsidkare, d.v.s. en enskild person som bedriver näringsverksamhet, beskattas för verksamhetens överskott som inkomst av näringsverksamhet.

Det sker ingen beskattning under inkomst av kapital för ränta på egen kapitalinsats i verksamheten (bortsett från räntefördelning) eller under inkomst av tjänst för värdet av den egna arbetsinsatsen.

Kapitalvinster vid avyttring av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter

Kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttring av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter räknas för enskilda näringsidkare till inkomstslaget kapital (13 kap. 6 § IL).

Vid försäljning ska näringsidkaren återföra gjorda värdeminskningsavdrag och förbättrande reparationer och underhåll (de sista fem åren) i inkomstslaget näringsverksamhet (26 kap. 2 och 10 §§ IL).

För att en näringsidkare ska kunna göra avsättning till ersättningsfond vid tvångsförsäljningar och liknande situationer, enligt 31 kap. 5 § IL, kan näringsidkaren begära att kapitalvinstbeskattning vid avyttring av näringsfastighet ska ske i inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 6 § IL).

Försäljning av enskild firma

En försäljning av enskild firma innebär att ägaren avyttrar sina tillgångar och skulder i verksamheten. Försäljning av andra anläggningstillgångar än fastigheter, bostadsrätter och värdepapper betraktas då som den sista affärshändelsen i näringsverksamheten. Detta innebär att dolda reserver, som uppkommit genom exempelvis avskrivning av inventarier, blir beskattade som intäkt i näringsverksamheten.

Underskott i enskild näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet som ett visst år kvarstår från det föregående beskattningsåret ska dras av i den utsträckning det inte finns några begränsningar (40 kap. 2 § IL). Om ett underskott föreligger när en enskild näringsverksamhet upphör får i allmänhet avdrag för kapitalförlust göras vid kommande års beskattning (42 kap. 34 § IL) eller allmänt avdrag (62 kap. 2–4 §§ IL).

Enkelt bolag

Ett enkelt bolag föreligger, om två eller flera har avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att handelsbolag föreligger enligt 1 § (1 kap. 3 § Lag om handelsbolag och enkla bolag). Personerna eller bolagsmännen kan vara fysiska eller juridiska personer. Ett exempel på ett enkelt bolag är när några personer köper en lott tillsammans.

Ett enkelt bolag är ingen juridisk person. Ett enkelt bolag kan inte förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter (jfr 1 kap. 4 § Lag om handelsbolag och enkla bolag).

Bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter under bolagets bestånd bestäms genom avtal (4 kap. 1 § första stycket Lag om handelsbolag och enkla bolag). Reglerna är dispositiva då det gäller bolagsmännens inbördes rättigheter och skyldigheter. I den mån bolagsmännen inte har träffat avtal om något annat skall 4 kap. 2 - 4 §§ tillämpas (4 kap. 1 § andra stycket Lag om handelsbolag och enkla bolag).

Det enkla bolaget beskattas inte för sin inkomst. Kostnader och inkomster hänförs i stället till delägarna som beskattas för dessa.

Delägare i ett enkelt bolag som bedriver näringsverksamhet beskattas enligt de regler som gäller för enskild näringsverksamhet.

Tillgångarna i ett enkelt bolag ägs inte av bolaget utan varje delägare äger i stället del i bolagets olika tillgångar och skulder.

Överlåtelse av andel i enkelt bolag innebär att delägaren överlåter sin del i de tillgångar och skulder av olika slag som ingår i bolaget.

Tyst bolag

Om förutsättningarna saknas för att ett handelsbolag eller ett enkelt bolag ska vara bildat kan bolagsförhållandet i vissa fall ses som ett s.k. tyst bolag. Detta är en samarbetsform där en eller flera personer inte uppträder utåt, utan tillskjuter kapital i en näringsverksamhet eller annan verksamhet. Verksamheten bedrivs av någon annan person i dennas namn, men med villkor att tillskottsgivaren ska ta del av verksamhetens överskott eller underskott.

Här kan du läsa mer om tyst bolag.

Familjebeskattning

När makar deltar tillsammans i enskild näringsverksamhet gäller särskilda regler (60 kap. IL).

Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster

Inkomstskattelagen innehåller särskilda regler för delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster (39 a kap. IL). För en fysisk person som är skattskyldig enligt dessa regler så räknas dennes andel av den utländska juridiska personens alla inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet (13 kap. 12 § IL).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar