Vad är likvida tillgångar?

Likvida tillgångar är kontanter, värdepapper och liknande

Med likvida tillgångar avses i skalbolagssammanhang kontanter, värdepapper och liknande tillgångar. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar som uppfyller följande tre kriterier (49 a kap. 7 § första stycket IL):

• tillgångarna har anskaffats tidigast två år före avyttringen
• tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verk­sam­heten så som den bedrevs fram till två år före avyttringen
• det framgår inte att anskaffningen skett i något annat syfte än att till­gångarna lätt skulle kunna avyttras efter avytt­ringen av andelen.

Vad räknas som värdepapper?

Till värdepapper borde i praktiken främst räknas marknadsnoterade värde­pap­per. För att förhindra att man kringgår skalbolagsreglerna har en sådan begräns­ning dock inte införts.

En fordran behöver inte nöd­vändigt­vis ha karak­tären av ett värdepapper.

Kundfordringar avseende sålda varor och tjänster

Kundfordringar avseende sålda varor och tjänster bör t.ex. normalt undantas. Det finns knappast anled­ning att räkna fordringar som hänför sig till en normal för­sälj­ning av varor och tjänster.

Kundfordringar som hänför sig till en försäljning som är ett led i en avveckling

Om fordringen hänför sig till en försäljning som framstår som ett led i avveck­lingen av verksamheten, ska den beaktas.

Fordran på återbetalning av skatt

Det kan, bero­ende på omständigheterna, vara nödvändigt att beakta en fordran på återbetalning av skatt. Fordran kan t.ex. ha sin grund i en omoti­verat stor inbetalning på skattekontot.

Koncerninterna fordringar

Så kallade kon­cern­interna fordringar som blivit intäktsförda men inte gett upp­hov till någon värde­överföring i form av kontanter eller värde­papper, beaktas genom att man tar hänsyn till säljarens indirekt ägda till­gångar hos det avyttrade bolagets dotterbolag.

Fordran på grund av lån

En fordran på grund av att det avyttrade företaget har lånat ut pengar till ägaren, eller till fysiska och juridiska personer som är närstående till ägaren, omfattas av uttrycket ”liknande tillgångar” oavsett om någon revers har ställts ut eller inte (prop. 2001/02:165 s.51).

Lager i värdepappersrörelse är inte likvida tillgångar

Värdepapper som är lager i värde­pappers­rörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska inte räknas som likvida tillgångar enligt 49 a kap. 7 § andra stycket IL. Detsamma gäller i stort även för lager i en utländsk mot­svarighet till ovan nämnda rörelse (49 a kap. 7 § tredje stycket IL.

Enligt definitionen i 2 § i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden räknas sådan verksamhet som består i att man yrkes­mässigt tillhandahåller sådana tjänster som anges i 3 § som värdepappersrörelse. Av 3 § framgår det att en värdepappersrörelse får drivas endast efter tillstånd från Finans­inspektionen. Därmed omfattas exempelvis en värde­pappers­rörelse som bedrivs av en fond­kommissionär.

Undantag: företag som bedriver handel med värdepapper för egen räkning

Ett lager av värdepapper som innehas av ett företag som bedriver handel med värdepapper för egen räk­ning omfattas inte av den nya bestämmelsen enligt Skatte­verkets upp­fattning. Ett sådant lager är i stället att betrakta som likvida till­gångar (RÅ 2003 ref. 68).

Företag i intressegemenskap

Som likvida tillgångar räknas inte andelar i företag i intresse­gemenskap (49 a kap. 7 § andra stycket IL). Om ett företag i intressegemenskap innehar likvida medel ska dessa inkluderas när man beräknar mark­nads­värdet av de lik­vida tillgångarna. Är intresseföretaget inte helägt ska bara de likvida tillgångarna som motsvarar det avyttrade företa­gets ägarandel i intresseföretaget beaktas.

Exempel: företag i intressegemenskap

Ett företag som avyttras har likvida tillgångar på 1 000 000 kr. Dessutom äger man ett intresseföretag till 50 %. Intres­se­företaget har likvida tillgångar på totalt 500 000 kr. De likvida tillgångarna i det avyttrade företaget anses därför uppgå till 1 250 000 kr (1 000 000 + 500 000 x 50 %).

Vad är ett företag i intressegemenskap?

Med företag i intressegemenskap avses i detta sammanhang ett företag som det avyttrade företaget, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i (49 a kap. 5 § IL).

Ett väsentligt inflytande i ett företag som det avyttrade före­taget direkt eller indirekt äger en del i kan således följa av ägarandelens storlek eller av andra om­ständigheter. Med begreppet ”väsent­ligt” avses i IL normalt minst 40 procent. Något krav på att innehavet ska vara av en viss procentuell storlek ställs emellertid inte upp. Däre­mot är det ett krav att det ska fin­nas en intresse­gemenskap mellan före­tagen.

Man kan således ha ett väsentligt inflytande även om ägan­det understiger den angivna procent­satsen ovan. Bestämmelsen täcker bl.a. det fallet att ett stort antal samverkande fysiska personer var och en äger ett bolag som i sin tur äger ett och samma skalbolag, även om ägar­bolagens respektive ägarandel i skalbolaget är liten.

När det gäller ett delägt handelsbolag kan det vara svårare att fastställa vilka likvida tillgångar som ska medräknas i detta sammanhang. När man bedömer i vilken utsträckning likvida till­gångar som ägs genom ett handels­bolag ska räknas med, är man hän­visad till att göra en helhets­bedömning av innehållet i bolags­avtalet och av andra relevanta om­ständigheter.

Nyanskaffade tillgångar likställs ibland med kontanter

Tillgångar som anskaffats tidigast två år före avyttringen och som saknar affärsmässigt samband med verksamheten så som den bedrevs fram till två år före avyttringen, ska ses som likvida tillgångar om det inte framgår att anskaff­ningen skett i ett annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen.

Om inte bestämmelsen hade funnits hade man inför en avyttring av skalbolaget kunnat köpa exempelvis guldtackor som lätt kunnat avyttras senare. På så sätt hade man kunnat kringgå regelsystemet eftersom guldtackorna då inte betraktats som likvida tillgångar. Skatterättsnämnden har i ett inte överklagat förhandsbesked (SRN 2007-07-06) ansett att en fastig­het som paketerats i ett aktiebolag inför en försäljning till en bostads­rättsförening var att betrakta som en likvid tillgång. Fastig­heten skulle, efter försäljningen av aktiebolaget, avyttras till bostadsrättsföreningen.

Huruvida ventilen var tillämplig i det aktuella fallet framgår inte eftersom den frågan inte ställdes i förhandsbeskedsärendet. Enligt Skatte­verkets uppfattning bör ventilen ofta vara tillämplig vid denna typ av paketeringar.

Pantsatta tillgångar

Det har ingen betydelse om de likvida tillgångarna är pantsatta eller inte. Det framgår av RÅ 2004 ref. 137, där Högsta förvalt­nings­domstolen gjorde samma bedömning som Skatterätts­nämnden. Pantsatta kapitalförsäkringar ska anses som likvida tillgångar.

Skulder påverkar inte likvida tillgångar

Man tar ingen hänsyn till skuldsidan när man beräknar de lik­vida tillgångarna. Detta gäller även om vissa specifika likvida till­gångar pantsatts som säkerhet för skulden i fråga. Detta kan verka orimligt, men utmärkande för handeln med skalbolag är emellertid ofta att köpa­ren är beredd att betala ett högt pris just för att han eller hon inte avser att betala företagets skulder, i praktiken skatte­skulder. Dessutom kan ett skalbolag, som ju per definition innehåller likvida medel, reg­lera skuld­sidan före avyttrings­tidpunkten, för att på så sätt minska sina lik­vi­da medel och därigenom undvika att betraktas som ett skalbolag.