Sjöinkomst

Vad är sjöinkomst?

Med sjöinkomst avses i skattelagstiftningen (64 kap. 3 § IL) inkomst till en sjöman för arbete ombord på ett svenskt fartyg som av Skatteverket klassificerats till närfart eller fjärrfart. Även inkomst från arbete ombord på ett handelsfartyg som är registrerat i ett fartygsregister i en annan stat än Sverige inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) räknas som sjöinkomst. Sjöinkomst ger rätt till skattelättnaderna sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst.

Vem är sjöman?

En sjöman är enligt 3 § sjömanslagen (1973:282) en sådan arbetstagare som är anställd för fartygsarbete och som under den tid arbetstagaren tjänstgör ombord har befattning på fartyget. I samma lag definieras fartygsarbete som sådant arbete för fartygets räkning som utförs ombord på fartyget eller på annat ställe av arbetstagare som följer med fartyget. Med begreppet ”befattning på fartyg” menas sådan befattning ombord som huvudsakligen avser fartygsarbete. Det ska inte avse enbart tillfälliga göromål.

Den som är avlönad uteslutande för att reparera, lägga upp fartyget eller för att betjäna fartyget vid uppehåll i hamn, räknas inte som sjöman.

Anställning på ett EES-handelsfartyg

Med en anställning på ett EES-handelsfartyg menas en anställning på ett fartyg som är registrerat i ett fartygsregister i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Fartyget ska användas till handelssjöfart, befordran av passagerare eller till något annat ändamål som har samband med handelssjöfarten.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att vad som avses med EES-handelsfartyg är fartyg som används för att transportera gods eller passagerare eller till annat ändamål som har samband med sådan sjöfart. Domstolen anförde att materiella skäl kan sägas tala för att sjömän som arbetar på kommersiella fartyg bör ges samma skattelättnader oavsett vilken verksamhet som bedrivs på fartyget, men en sådan tolkning är enligt domstolens mening svår att förena med bestämmelsens ordalydelse. Denna talar tvärtom med styrka för att det endast är fartyg som används till att transportera gods eller passagerare, eller till annat ändamål som har samband med sådan sjöfart, som omfattas. Ett undersökningsfartyg kan därmed inte anses vara ett EES-handelsfartyg (se Skatteverkets rättsfallskommentar om oceanfart och handelsfartyg.)

Om fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat (s.k. bareboat charter) till en redare som inte hör hemma inom EES, anses sjömannen anställd på ett EES-handelsfartyg bara om personen är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar (64 kap. 5 § första stycket IL).

Med anställning på ett EES-handelsfartyg likställs också en anställning på ett handelsfartyg som är registrerat i en stat utanför EES som hyrs i huvudsak obemannat av en redare som hör hemma inom EES. Detta förutsätter att anställningen sker hos redaren eller hos en arbetsgivare som redaren anlitar (64 kap. 5 § andra stycket IL).

Klassificering av fartygen

Svenska fartyg klassificeras av Skatteverket. För att ersättning ska anses utgöra sjöinkomst fordras att fartyget används till handelssjöfart eller befordran av passagerare eller till annat ändamål som har samband med handelssjöfarten (64 kap. 5 § IL). Fartyget ska dessutom ha en bruttodräktighet på minst 100 och till övervägande del användas i fjärrfart eller närfart (64 kap. 3 § IL).

Bruttodräktighet är ett enhetslöst jämförelsetal som baseras på fartygets totala inneslutna volym. Mätningen regleras av den internationella skeppsmätningskonventionen som är utarbetad av FN-organet IMO.

Med inre fart menas fartyg som går inom landet till övervägande del i hamnar, på floder, kanaler, insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund (64 kap. 6 § andra stycket). Observera att arbete på fartyg i inre fart inte räknas som sjöinkomst och därför inte ger några skattelättnader.

Med närfart avses (64 kap. 6 § tredje stycket IL)

• linjefart mellan svenska hamnar utanför öppen kust eller utomskärs vid kusterna
• linjefart mellan svensk och utländsk hamn
• linjefart mellan utländska hamnar.

Linjefart bortom en linje mellan Hanstholm (nordvästra Danmark) och Lindesnäs (södra Norge) eller bortom Cuxhaven (Kielkanalen) räknas inte som närfart.

Linjefart är trafik med färjor och andra fartyg som följer en tidtabell. Det innebär att färjetrafiken på Östersjön, Kattegatt och Öresund hänförs till närfart.

Med fjärrfart avses annan trafik än inre fart och närfart (64 kap. 6 § första stycket). Det innebär exempelvis att trafik på Östersjön som inte går i linjefart och som inte heller ska hänföras till inre fart anses gå i fjärrfart.

Skatteverket klassificerar svenska fartyg till närfart eller fjärrfart och lämnar i föreskrifter (SKVFS) besked om de fartyg på vilka de anställda ska få sjöinkomstavdrag eller skattereduktion för sjöinkomst.

Villkor för sjöinkomst

För att en sjöman ska ha rätt till sjöinkomstavdrag eller skattereduktion för sjöinkomst ska sjömannen vara anställd i redarens tjänst och tjänstgöra ombord på ett svenskt fartyg som Skatteverket klassificerat eller på ett övrigt EES-handelsfartyg som är sysselsatt i närfart eller fjärrfart (64 kap. 3 § IL).

En anställning hos en entreprenör som redaren har anlitat likställs med en anställning hos redaren. Det kan t.ex. vara hos någon som självständigt bedriver restaurang- eller kioskrörelse ombord.

Med sjöinkomst räknas också inkomst som tas emot av

• den som, för redarens räkning, tjänstgör som kontrollant när ett fartyg byggs eller biträder när ett fartyg utrustas och som senare ska tillträda en befattning på fartyget
• den som före leveransen av ett fartyg som är under byggnad och innan personen börjar tjänstgöra ombord inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m.m.

Kontanta ersättningar

Som sjöinkomst räknas lön, förmåner, drickspengar och annan ersättning till den som enligt sjömanslagen (1973:282) anses som sjöman och som är anställd i redarens tjänst på ett EES-handelsfartyg (64 kap. 3 § IL).

Vederlagslön

Sjöinkomst består normalt av lön för arbete ombord samt semesterlön, sjuklön betald av arbetsgivaren och lön under hemmavarande tid i form av s.k. vederlagslön. Tid för vederlagslön varierar beroende på vilket kollektivavtal som följs men kan vara lika lång som för tjänstgöring ombord. Exempelvis är det inte ovanligt att en sjöman tjänstgör ombord totalt sex månader per år och är ledig lika länge.

Lön eller annan ersättning under väntetider

När en sjöman anställs för att tjänstgöra på ett fartyg kan det ibland uppstå väntetider. Lön eller annan ersättning under väntetiden räknas som sjöinkomst även om sjömannen är sysselsatt på land under väntetiden. Sysselsättningen i land får dock inte bli långvarig. I sådant fall är det fråga om anställning i land. I lagtexten talas det om kortare väntetid (64 kap. 4 § IL). Med kortare väntetid avses några dagar dock normalt inte längre tid än 14 dagar (prop. 1995/96:227 s. 87).

Ersättning vid utbildning

Ersättning till en sjöman vid kurser eller utbildningar och som har samband med anställningen ombord ska också omfattas av reglerna om sjöinkomst.

Lön under uppsägningstid eller motsvarande

För att lön som betalas under uppsägningstid ska anses utgöra sjöinkomst, krävs att sjömannen under uppsägningstiden tjänstgör eller står till arbetsgivarens förfogande för tjänstgöring ombord på ett EES-handelsfartyg som används till övervägande del i fjärrfart eller närfart (Skatteverkets ställningstagande om lön under uppsägningstiden om arbete inte utförs på fartyg i trafik).

Om uppsägningslönen betalas ut som en klumpsumma i samband med att anställningen upphör anses den inte utgöra sjöinkomst.

Den del av uppsägningslönen som avser så kallad vederlagslön ska dock omfattas av reglerna för sjöinkomst

Om ett tidsbegränsat anställningsavtal förhindrar uppsägning trots att ett fartyg inte längre är i trafik och arbetsgivaren i stället beordrar personalen att under den kvarvarande anställningstiden arbeta med fartygsunderhåll eller iland, ska ersättning under denna tid inte anses utgöra sjöinkomst.

Ersättning för skada på personlig egendom

Ersättning som en redare betalar till en sjöman för förlust av eller skada på sjömannens tillgångar när ett fartyg har förolyckats är inte skattepliktig (8 kap. 23 § IL).

Ersättning från Försäkringskassan m.fl.

Ersättning från Försäkringskassan, ersättning från arbetslöshetskassa eller lönegaranti räknas inte som sjöinkomst och ger därför inte rätt till sjöinkomstavdrag eller skattereduktion för sjöinkomst.

Ersättning på grund av lönegaranti räknas i normalfallet inte som sjöinkomst. Om ersättningen från lönegarantin avser tid som sjömannen arbetat ombord på fartyget kan den delen räknas som sjöinkomst.

Förmåner

En sjöman med sjöinkomst beskattas för förmåner enligt allmänna regler. Speciella regler gäller dock för vissa förmåner såsom kostförmån, resor vid på- och avmönstring och fritt logi.

Kostförmån

En sjöman har som regel helt fri kost ombord på fartyget. Fri kost ombord är skattepliktig enligt vanliga regler. Det innebär 250 kr per dag för 2021. Det är även vanligt att sjömän under sin ledighet får kostersättning som kompensation för den uteblivna kostförmånen. Kostersättningen räknas med i den kontanta lönen.

Normalt har sjömännen tillgång till fri kost ombord dygnet runt. Om en sjöman inte äter eller endast kan äta vissa måltider kan man utgå från att alternativ form av kost erbjudits vid en annan tidpunkt under dygnet. Man kan alltså förutsätta att en sjöman fått fullgod kost sett över dygnet. Någon minskning av kostförmånen blir i normalfallet inte aktuell (KRNJ 2004-09-24, mål nr 2539-03).

Fria resor till och från fartyg

Sjömän har sitt tjänsteställe på det fartyg där de arbetar (12 kap. 4 § IL). När sjömän reser till och från det fartyg som de tjänstgör på, är detta resor till och från arbetet. Om arbetsgivaren betalar en sådan resa tas värdet enligt vanliga regler upp till beskattning. Om en sjöman måste inställa sig på ett fartyg i ett annat land eller annan kontinent blir det fråga om mycket dyrbara resor. För att undvika oönskade skatte- och avgiftskonsekvenser har en särreglering införts för denna typ av resor. Förmån av fri resa eller kostnadsersättning för sådan resa är därför i vissa fall skattefri (11 kap. 4 § IL). Skattefriheten gäller dock inte för en sjöman på passagerarfartyg i närfart med fastställd tidtabell. Med passagerarfartyg avses fartyg som transporterar personer i stor omfattning genom att resor med fartyget erbjuds allmänheten och inte bara till en viss yrkeskategori. Fartyg som huvudsakligen fraktar gods, såsom lastfärjor, omfattas inte av begreppet passagerarfartyg även om fartyget kan transportera personer inom en viss yrkeskategori såsom lastbilschaufförer (prop. 1995/96:227 s. 86).

För handelsfartyg i fjärrfart betalar arbetsgivaren normalt kostnader för resor till och från tjänstgöringsfartyget. Förmånen redovisas inte i arbetsgivardeklarationen på individnivå. Sjömannen får då inte avdrag för kostnaden för resan. Skulle arbetsgivaren i något fall inte betala resorna, gör sjömannen avdrag för utgifter för resor till och från arbetet enligt allmänna regler.

Resor till och från passagerarfartyg

Passagerarfartyg är fartyg vars huvudsakliga ändamål är att transportera passagerare. Resor till passagerarfartyg behandlas på samma sätt som resor till och från arbetet för landanställda. För anställda på passagerarfärjor (närfart) betalar arbetsgivaren normalt inte resorna till fartygen. Ersättningar kan dock förekomma vid individuella överenskommelser med sjömannen eller vid inställningar med kort varsel. Om resorna betalas av arbetsgivaren ska ersättningen eller värdet av resan inräknas i bruttolönen. Avdrag får göras i inkomstdeklarationen om förutsättningarna för avdragsrätt är uppfyllda enligt allmänna regler (12 kap. 26–30 §§ IL).

Fritt logi

Sjömän har ofta arbetspass som sträcker sig över flera dygn eller flera månader utan besök i bostaden. Detta gäller inte bara på fartyg som går i fjärrfart, utan även för anställda på färjor. Förmån av fritt logi ombord på fartyg är skattefri för den som har sjöinkomst (11 kap. 5 § IL).

Sjöinkomsten ger skattelättnader

Sjöinkomsten ger rätt till sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst.

Sjöinkomstavdrag och skattereduktion

Sjöinkomstavdraget för ett helt år är 35 000 kr i närfart och 36 000 kr i fjärrfart (64 kap. 2 § IL). En sjöman får även grundavdrag enligt allmänna regler.

Sjöinkomstavdraget minskar inkomsten. Från den fastställda förvärvsinkomsten dras först grundavdraget och därefter sjöinkomstavdrag.

Om sjöinkomstavdraget inte kan utnyttjas under det beskattningsår då ersättningen betalas ut kan det inte sparas till senare år.

Skattereduktionen för ett helt år är 14 000 kr vid anställning på ett fartyg som till övervägande del går i fjärrfart. För anställning på ett annat fartyg är skattereduktionen 9 000 kr (67 kap. 3 § IL).

Skattereduktionen räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, mot statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift (67 kap. 2 § IL).

En sjöman som har sjöinkomst under en del av ett år medges sjöinkomstavdrag och skattereduktion med 1/365 av beloppen för varje dag som sjömannen har haft sjöinkomst som beskattas i Sverige. Om viss del av inkomsten är undantagen från beskattning på grund av skatteavtal eller den s.k. oceanfartsregeln ska den inkomsten inte ge rätt till avdrag eller skattereduktion. Man kan inte få avdrag för mer än 365 dagar. Tiden det gäller är antal dagar med sjöinkomst (dagar ombord och lediga dagar som är hänförliga till inkomst ombord).

Avdragen tillgodoförs automatiskt vid anställning ombord på ett EES-handelsfartyg med svensk arbetsgivare med ledning av de uppgifter som arbetsgivaren lämnar per betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationen. Vid anställning ombord på ett EES-handelsfartyg med en utländsk arbetsgivare måste sjömannen själv begära avdragen i sin inkomstdeklaration.

Preliminär skatt på sjöinkomst

För sjömän tillämpas samma grundläggande regler om skatteavdrag som för andra inkomsttagare. Undantag är dock att arbetsgivaren ska använda särskilda skattetabeller.

Särskilda skattetabeller

Skatteavdrag för en sjöman ska göras enligt särskilda skattetabeller om ersättningen är sjöinkomst och det är sjömannens huvudinkomst (11 kap. 19 § SFL). Dessa tabeller tar hänsyn till sjö­inkomstavdraget och skatte­reduktionen för sjöinkomst (12 kap. 5 § SFL). Sjömannen tillgodoförs alltså sin skattelättnad redan under inkomståret. Om ersättningen till sjömannen inte är regelbunden ska skatteavdraget i stället göras enligt en särskild skattetabell för engångsbelopp enligt 12 kap. 6 § SFL (11 kap. 19 § SFL).

En sjöman som är anställd på ett EES-handelsfartyg med en utländsk arbetsgivare ska själv betala in sin skatt. Sjömannen ska lämna in en preliminär inkomstdeklaration (SKV 4314) för att få debiterad särskild A-skatt. I ansökan måste sjömannen utöver inkomst uppge antal dagar med sjöinkomst, fartygets flagg, fartygets namn samt kostförmån.

Ändrad beräkning (jämkning)

Sjömän som vill ha ändrad beräkning av skatteavdraget på grund av exempelvis ränteutgifter, ska lämna en ansökan till Skatte­verket. I ansökan ska bl.a. anges antalet dagar som sjömannen har sjö­inkomst, uppdelat på närfart och fjärrfart. Kostförmån ska också redo­visas. I jämkningsbeslutet beaktar Skatteverket sjöinkomstavdraget och skatte­reduktionen för sjöinkomst. Ny jämkningsansökan måste därför lämnas om förhållanden ändras, exempelvis vid byte från fjärrfart till närfart, vid byte till landanställning, vid ersättning från Försäkringskassan eller arbetslöshetskassa.

Avdrag i inkomstdeklarationen

Grunden är att sjömannen kan göra avdrag för utgifter enligt allmänna regler. Det finns dock några specialregler för sjömän som innebär andra avdragsregler för dem.

Ökade levnadskostnader

En person med sjöinkomst anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där hen arbetar. Personen har därmed en begränsad rätt till avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänstgöring ombord (12 kap. 4 § IL). Avdrag kan därför inte göras för ökade levnadskostnader enligt reglerna vid tjänsteresa, tillfälligt arbete eller dubbel bosättning under tiden för tjänstgöring ombord.

Avdrag för ökade levnadskostnader för tillfälligt arbete och dubbel bosättning kan dock göras för övrig tid om personen har en bostad i land. Även avdrag för hemresor kan göras om villkoren är uppfyllda.

Exempel: dubbel bosättning

Anna är sjöman och uppfyller alla villkor för sjöinkomst. Hon har dock ingen fast anställning. I stället har hon en intermittent anställning och får korta uppdrag på ett fartyg som går i närfart.

Anna bor ganska långt från fartygets hemmahamn i Göteborg och hon har därför skaffat en övernattningslägenhet där för att snabbare kunna hoppa in när hon får sina uppdrag. Kan hon få avdrag för hyran för lägenheten och hemresor till familjen?

Ja, Anna kan få avdrag för dubbel bosättning och hemresor. Enligt 12 kap. 4 § IL anses tjänstestället vara på det fartyg där man arbetar. Skattskyldiga som har sjöinkomst har därför inte rätt till avdrag enligt 12 kap. 6–24 §§ IL vid tjänstgöring ombord. Avdrag för dubbel bosättning kan dock göras enligt vanliga regler, dvs. under viss begränsad tid, eftersom Annas dubbla boendekostnad inte direkt har med tjänstgöringen ombord att göra, utan för att hon ska hinna inställa sig för arbete. Även avdrag för hemresor kan göras.

Resor till och från arbetet

Avdrag för resor till och från arbetet görs enligt vanliga regler i den mån resorna har betalats av sjömannen, se Fria resor till och från fartyg.

Kojutrustning och övrigt

Kostnad för kojutrustning samt utgifter i övrigt på grund av anställningen ombord är avdragsgilla om förutsättningarna för avdrag enligt 12 kap. 1 § IL i övrigt är uppfyllda.

Sjöfartsstöd

En arbetsgivare som har sjömän anställda för arbete ombord på last- och passagerarfartyg registrerade i Sverige eller i ett annat land inom EES kan få sjöfartsstöd. Stödet administreras av Trafikverket. Sjöfartsstödet uppgår till ett belopp som motsvarar de skatteavdrag som gjorts från sjöinkomster och de arbetsgivaravgifter som tas ut på sjöinkomsterna. Beviljat sjöfartsstöd tillgodoförs arbetsgivaren genom att skattekontot krediteras.