Skatteplikt för annons

Skattepliktig annons

Skatteplikt föreligger, om inte annat följer av 4 § RSL, för annons som avser reklam och för annan annons för vilken vederlag utgår (3 § RSL).

Annonser som innehåller reklam

Annonser som avser reklam är skattepliktiga även om inget vederlag erläggs (prop. 1974:84 s. 12 f.). Detta gäller även s.k. glugg-annonser, d.v.s. annonser som införts på ett ledigt utrymme utan vederlag (jfr RÅ 1974 a 791).

Ett exempel på annons som innehåller reklam är artiklar i dagstidningar med inbjudan till läsekretsen att mot betalning delta i en utlandsresa som tidningen arrangerar. Ett annat exempel är när det i veckopressen förekommer artiklar om textilhantverk, mode, inredning, blomsterodling m.m. i vilka läsekretsen erbjuds att köpa tyger, garner, modevaror, möbler, lökar och dylikt genom utgivaren eller från angivet företag. Vanligtvis är artiklarna kombinerade med en beställningskupong. Sådana köperbjudanden i redaktionell text utgör meddelanden som har till syfte att åstadkomma eller främja avsättningen av vara, tjänst etc. och utgör således reklam. Dessa artiklar är att anse som skattepliktiga annonser (jfr RÅ 1973 a 381 och RÅ 1974 a 790).

Ett meddelande i redaktionell text om vissa varor eller tjänster, som inte har till syfte att främja avsättningen i kommersiell verksamhet av varor eller tjänster, som t.ex. en rekommendation att använda flytväst eller bilbälte, är däremot inte skattepliktigt om något vederlag inte erläggs för utrymmet. Vad avser vederlagsfria annonser med erbjudanden från privatpersoner om försäljning, inköp eller byte av vara, fastighet, nyttighet, rättighet eller tjänst har Högsta förvaltningsdomstolen i två avgöranden förklarat att de transaktioner som dessa typer av annonser avser inte kan hänföras till kommersiell verksamhet i den mening som avses i 1 § RSL och att annonserna därför inte var skattepliktiga (jfr RÅ 1982 Aa 140 och 212).

Ersättningsannons

Skatteverket anser att skatteplikt inte bör anses föreligga för ersättningsannonser. Med ersättningsannonser avses annonser som införs utan vederlag och utgör rättelser av annonser som vid ett tidigare införande innehållit tryckfel eller andra felaktigheter som utgivaren av publikationen svarat för (RSV 2002:42).

Egenreklam

En utgivares reklam för egen räkning i en trycksak anses i skattehänseende som en skattepliktig annons och ska beskattas på samma sätt som införda annonser, såvida inte annat följer av 4 § 3 RSL.

Annonser mot vederlag

Annonser som förs in i en publikation mot vederlag är skattepliktiga.

Om det utgår vederlag beskattas således annonser med offentliga meddelanden, kungörelser, platsannonser och födelsedagsannonser m.m. Vidare kommer alla betalda införda meddelanden i telefonkataloger, adressregister m.m. att räknas som skattepliktiga annonser (prop. 1974:84 s. 28 och SkU 1974:34 s. 14 och 25).

Rättsfall: skatteplikt för annonser

Riksskatteverket har i förhandsbesked prövat frågan om skatteplikt då det i en telefaxkatalog infördes uppgifter dels i ett namnregister, dels i ett branschregister. Bolaget tog betalt för att införa uppgifterna i branschregistret. Riksskatteverket fann att utrymmena i branschregistret var skattepliktiga annonser enligt 1 § andra stycket 3 och 3 § RSL. De i namnregistret upplåtna utrymmena var däremot inte skattepliktiga annonser eftersom de infördes utan vederlag (RSV:s förhandsbesked 1989-10-13).

Kammarrätten har bedömt vad vederlag skulle anses hänförligt till då det varit gemensamt för annons i en huvudpublikation och i en separat distribuerad gratisupplaga. Kammarrätten fann, i enlighet med RSV:s numera upphävda anvisningar (RSV Ip 1975:3 s. 7), att vederlaget för annonserna skulle delas upp i förhållande till upplagornas andelar av det sammanlagda antalet tryckta exemplar. Det var upplagornas storlek den dag i veckan då både huvudpublikationen och veckobladet utkommit som skulle ligga till grund för beräkningen (KRNS 1981-11-05, mål nr 495–496-1981).

Riksskatteverket har i ett förhandsbesked prövat frågan om vissa annonser i annonsblad kunde anses ha införts vederlagsfritt eller inte. Annonser som infördes i en viss dagstidning mot vederlag var förenade med en rätt att utan ytterligare vederlag bli införda i ett annonsblad. Något särskilt vederlag utgick inte för införandet av annonserna i annonsbladen. Riksskatteverket fann att det vederlag som annonsörerna erlade var att anse som ersättning för annonser inte enbart i dagstidningen utan även i annonsbladet och att vad som enligt 3 § RSL gäller för betald annons i allmänhet också skulle gälla för de annonser som införts i annonsbladen (RSV:s förhandsbesked 1981-01-20).

Ej skattepliktig annons

I 4 § RSL undantas vissa annonser från skatteplikt. Undantagen är uppdelade på tre punkter, varav de två första tar sikte på annonser i vissa publikationer (periodiska publikationer samt publikationer som ges ut på främmande språk för spridning huvudsakligen utomlands). Dessa annonser är alltid skattefria. I den sista punkten undantas annonser i vissa former av trycksaker under förutsättning att annonserna är av visst innehåll (egenannonser i publikation).

Periodiska publikationer

Skatteplikt föreligger inte för annons i en periodisk publikation (4 § 1 RSL). Från och med den 1 januari 2018 är samtliga annonser i periodiska publikationer undantagna från skatteplikt. Tidigare omfattade undantaget bara annonser i sådana periodiska publikationer, som väsentligen framstod som organ för sammanslutningar med ett huvudsakligen ideellt eller politiskt syfte. Samtidigt som tillämpningsområdet för undantaget utvidgades ändrades RSL:s definition av periodisk publikation (jfr 1 § andra stycket 4 RSL). Det innebär att annonsblad, katalog eller program inte längre omfattas av begreppet periodisk publikation. Annonser i sådana publikationer omfattas därmed inte av undantaget från skatteplikt enligt 4 § 1 RSL.

Främmande språk/spridning huvudsakligen utomlands

Skatteplikt föreligger inte för annons i en publikation som ges ut på främmande språk för spridning huvudsakligen utomlands (4 § 2 RSL).

Denna undantagsbestämmelse avser endast annonser i publika­tioner som uteslutande innehåller text på främmande språk. Innehåller en publikation text på såväl svenska som främmande språk är undantaget inte tillämpligt (jfr RÅ 1973 a 69 och RÅ 1974 a 1209). Det krävs att såväl all redaktionell text som samtliga annonser är på annat språk än svenska (jfr SRN 2001-10-03).

Skatteverket anser att minst 80 % av den distribuerade upplagan av en publikation ska spridas utomlands för att publikationen ska anses som huvudsakligen spridd utomlands (RSV 2002:42).

Egenannons i publikation

Det föreligger inte skatteplikt för annons i publikation eller bilaga till publikation, när annonsen avser endast publikationen eller annat nummer av denna eller, i fråga om bok, annan bokutgivning av samma förläggare (4 § 3 RSL).

Detta undantag gäller t.ex. annons med uppmaning till prenumeration på den publikation som annonsen är införd i (jfr RÅ 1974:80). Undantaget omfattar inte annonser med reklam för annan verksamhet som utgivaren bedriver (jfr RÅ 1974 a 791 och RSV:s förhandsbesked 1974-02-27).

Om en annons för en publikation införs i en annan publikation är annonsen alltså skattepliktig. Detta gäller även om publikationerna har samme ägare. Annonser i en bok behandlas dock på annat sätt än annonser i en publikation. En annons i en bok är inte skattepliktig om annonsen enbart avser annan bokutgivning av samma förläggare.

Så kallade kombinationserbjudanden har av kammarrätten inte ansetts vara egenannons i publikation (jfr KRSU 2004-05-07, mål nr 1488–1490-03 och KRSU 2004-06-07, mål nr 144-04).

Rättsfall: egenannons i publikation

Kammarrätten har bedömt ett kombinationserbjudande i form av en annons för prenumeration av två olika publikationer som en skattepliktig annons. Kammarrätten ansåg att annonsen inte endast avsett den publikation i vilken annonsen införts (KRSU 2004-05-07, mål nr 1488–1490-03).

Kammarrätten har även bedömt ett kombinationserbjudande, i form av en annons med erbjudande om en resa med hotellövernattning för publikationens läsare, som en skattepliktig annons. Kammarrätten ansåg att annonsen inte endast avsett publikationen ifråga (KRSU 2004-06-07, mål nr 144-04).

Kammarrätten har bedömt skatteplikt för annonser i en gratisutdelad publikation. AB X hade inte redovisat skatt för de annonser som avsåg utgivarens eller dess närståendes egen verksamhet. AB X hävdade i första hand att trycksakerna var reklamtrycksaker och därmed inte belastade med reklamskatt. I andra hand hävdade AB X att de annonsintäkter som är fakturerade utgivaren eller dess närstående inte ska belastas med reklamskatt. Kammarrätten uttalade att lagtexten är klar och entydig så till vida att det varken finns något allmänt undantag från skatteplikt för annonser i reklamtrycksaker eller något undantag från skatteplikt för sådana annonser som avser utgivarens – eller dess närståendes – egen verksamhet. KR avslog bolagets överklagande i den del det avsåg reklamskatt (KRSU 2006-11-09, mål nr 110-04).