Fastighetsdeklaration

Sen eller utebliven deklaration

Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift om den som ska lämna en allmän eller förenklad fastighetsdeklaration inte har gjort det inom föreskriven tid (18 kap. 42 § FTL). Som huvudregel ska en allmän eller förenklad fastighetsdeklaration lämnas senast den 1 november året före det år då den allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen äger rum (18 kap. 9 § FTL). Om anstånd beviljats av Skatteverket är föreskriven tid den tid som anges i anståndbeslutet (18 kap. 9 a § FTL).

Skatteverket ska även ta ut en förseningsavgift om den som har förelagts att lämna en särskild fastighetsdeklaration inte har gjort det inom den tid som anges i föreläggandet (26 kap. 4 § FTL).

Brister i deklarationen

Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift om den deklarationsskyldiga har lämnat en deklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för taxering (18 kap. 42 § första stycket och 26 kap. 4 § första stycket FTL). Bestämmelsen tillämpas när någon visserligen har lämnat en formellt riktig deklaration, men när uppgifterna som lämnats är ofullständiga.

För att förseningsavgift ska kunna tas ut bör så väsentliga uppgifter saknas i deklarationen att en meningsfull granskning inte kan påbörjas (RSV S 1996:24).

Vem kan få en förseningsavgift?

Det är den som är deklarationsskyldig som kan få en förseningsavgift. Om en fastighet ägs av flera personer så är normalt alla delägare deklarationsskyldiga och kan få en förseningsavgift. Det är alltså inte bara den som deklarationsblanketterna skickats ut till som kan få en förseningsavgift.

Skatteverket ska dock inte ta ut någon förseningsavgift när det kommer in en deklaration i tid som bara är underskriven av en av delägarna. I den situationen får Skatteverket anta att den som har skrivit under deklarationen har gjort det även för övriga delägares räkning (prop. 1993/94:1 s. 70).

När det gäller särskild fastighetsdeklaration är det bara den som har förelagts att komma in med eller komplettera deklarationen som kan få en förseningsavgift.

Den deklarationsskyldiga har avlidit

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om den deklarationsskyldiga har avlidit innan Skatteverket fattar beslutet (18 kap. 45 § och 26 kap. 4 § tredje stycket FTL).

Om en förseningsavgift har beslutats efter det att den deklarationsskyldiga har avlidit ska beslutet undanröjas.

Om den deklarationsskyldiga avlider efter det att Skatteverket har beslutat om att ta ut en förseningsavgift ska beslutet inte undanröjas.

Avgiftens storlek

Skatteverket ska ta ut en förseningsavgift när en fastighetsdeklaration inte har lämnats i föreskriven tid eller är bristfällig.

Allmän eller förenklad fastighetsdeklaration

Fastighetsägaren ska, utan att ha blivit förelagd om det, lämna en fastighetsdeklaration senast den 1 november året före det år då den allmänna eller den förenklade fastighetstaxeringen ska ske (18 kap. 9 § FTL).

En förseningsavgift ska tas ut med 500 kronor när en allmän eller förenklad fastighetsdeklaration inte har lämnats, har lämnats för sent eller är bristfällig (18 kap. 42 § första stycket FTL).

En förseningsavgift ska istället tas ut med 2 000 kronor om en deklarationsskyldig, som utan föreläggande ska lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration, inte har kommit in med en deklaration senast den 1 maj under taxeringsåret eller om en deklarationsskyldig bara har lämnat en bristfällig deklaration innan den 1 maj (18 kap. 42 § andra stycket FTL).

Särskild fastighetsdeklaration

En förseningsavgift ska tas ut med 500 kr om en fastighetsägare inte har kommit in med en särskild fastighetsdeklaration inom den tid som anges i föreläggandet (26 kap. 4 § första stycket FTL). Detsamma gäller om den deklaration som lämnats in efter föreläggandet är så bristfällig att den inte kan ligga till grund för taxeringen.

En förseningsavgift ska tas ut med 2 000 kronor om den som efter föreläggande ska lämna en särskild fastighetsdeklaration inte har gjort det inom föreskriven tid i ett förnyat föreläggande (26 kap. 4 § första stycket FTL).

Inte underskriven deklaration

Om en fastighetsdeklarationsblankett inte är undertecknad av en behörig företrädare ska Skatteverket förelägga den uppgiftsskyldiga att skriva under. Den uppgiftsskyldiga får i och med föreläggandet en möjlighet att åtgärda bristen och därigenom slippa förseningsavgift. Förseningsavgift ska bara tas ut om föreläggandet inte följs. Om en undertecknad deklaration inte kommer in inom den tid som anges i föreläggandet ska förseningsavgift tas ut med 500 kr (18 kap. 42 § tredje stycket och 26 kap. 4 § andra stycket FTL).

Eftergift

En förseningsavgift ska efterges helt om underlåtenheten att lämna deklaration i tid kan antas vara ursäktlig på grund av den deklarationsskyldigas ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande. För att det ska bli aktuellt med eftergift ska förseningen eller underlåtenheten antas ha haft ett samband med den deklarationsskyldigas ålder, sjukdom m.m. En förseningsavgift ska också efterges helt om underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till särskilda omständigheter eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut förseningsavgiften (18 kap. 43 § och 26 kap. 4 § tredje stycket FTL).

Frågan om eftergift av förseningsavgift bör bedömas efter förhållandena den dag deklarationen senast skulle ha lämnats. Det finns exempel på när det kan finnas skäl för eftergift eller inte i Riksskatteverkets rekommendationer RSV S 1996:24.

Eftergift när det finns skäl att få anstånd

Om en deklarationsskyldig har haft skäl att få anstånd med att lämna sin fastighetsdeklaration men inte har sökt anstånd, ska Skatteverket efterge förseningsavgiften helt.

En förutsättning för eftergift är att fastighetsdeklarationen kommer in inom den tid som den uppgiftsskyldiga normalt skulle ha fått anstånd med. Om deklarationen kommer in efter den tiden ska Skatteverket inte efterge förseningsavgiften.

Eftergift när fastigheten har flera delägare

Om en fastighet har flera delägare och den faktiska förvaltningen av en fastighet tas om hand av en av delägarna kan en förseningsavgift efterges för övriga delägare (prop. 1993/94:1 s. 70). Eftergift blir aktuellt om en delägare gör det troligt att det är en annan delägare som regelmässigt brukar deklarera fastigheten (prop. 1993/94:1 s. 104)

Eftergift kan bli aktuellt både i situationer när deklaration har kommit in försent, är bristfällig eller om den överhuvudtaget inte har lämnats in.

Skatteverket ska beakta omständigheter för eftergift på eget initiativ

Normalt är det den uppgiftsskyldiga som framför de omständigheter som kan finnas för eftergift. Skatteverket ska dock även på eget initiativ (ex officio) beakta de omständigheter för eftergift som kommit fram i ärendet. Sådana omständigheter kan exempelvis framgå av uppgifterna i deklarationshandlingarna eller komma fram vid kontakt med den uppgiftsskyldiga. Framkommer sådana omständigheter är Skatteverket skyldigt att närmare utreda eftergiftsfrågan, t.ex. genom att ställa frågor till den uppgiftsskyldiga.

Skatteverket kan alltså efterge förseningsavgiften utan att den uppgiftsskyldiga yrkar det. Det finns en uttrycklig bestämmelse om det i 18 kap. 44 § FTL.

Den uppgiftsskyldiga har bevisbördan för att deklarationen har kommit in i rätt tid

Enligt allmänna rättsgrundsatser har den som ska fullgöra någonting bevisbördan för att fullgörandet verkligen har skett, om inget annat framgår av bestämmelsen. Den som ska lämna en deklaration har därför bevisbördan för att deklarationen har kommit in till Skatteverket i rätt tid. Om Skatteverket inte har fått in någon deklaration så måste den uppgiftsskyldiga komma in med bevisning och göra sannolikt att uppgiften faktiskt har lämnats in till Skatteverket i rätt tid för att slippa förseningsavgift.

Inom vilken tid ska ett beslut om förseningsavgift meddelas?

Inom vilken tidsperiod ett beslut om förseningsavgift kan meddelas får i fastighetstaxeringslagen läsas ut av bestämmelserna om omprövning.