Meny

Byggnader som används för religiös verksamhet

En ecklesiastikbyggnad är en byggnad som används som kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet. Till denna kategori hör även krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet (2 kap. 2 § FTL).

Med kyrka avses sådana kyrkobyggnader och liknande byggnader där offentlig gudstjänst förrättas.

Bönehus, församlingshem och byggnader för religiös barn- och ungdomsverksamhet (t.ex. söndagsskola) är exempel på byggnader som tillhör gruppen ecklesiastikbyggnader, oavsett vem som är ägare till byggnaderna.

Religiös verksamhet

Begreppet religiös verksamhet får anses vara liktydigt med kyrklig verksamhet (förkunnelse, själavård, undervisning o.d.). Som exempel på byggnader med sådan användning anges i SOU 1979:32 församlingshem och byggnader för religiös barn- och ungdomsverksamhet.

Det är endast byggnader som faktiskt används för religiös verksamhet, alltså kyrklig verksamhet, som bör indelas som ecklesiastikbyggnader. Byggnaderna ska användas för kyrklig verksamhet som syftar till att utöva förkunnelse samt vidmakthålla och sprida kunskap om den religion som det är fråga om.

Byggnadens användningssätt ska anses vara samhällsnyttigt

Det kan inte uppställas något krav på att den kyrkliga verksamheten i sig ska avse någon särskild religion. Liksom är fallet med övriga typer av specialbyggnader ska byggnadens användningssätt dock anses vara samhällsnyttigt.

Det finns en del sammanslutningar som inte har sin grund i en i samhället etablerad religion men där den verksamhet som bedrivs i byggnaden ändå kan sägas ha religiösa inslag. Dessa byggnader kan inte anses vara använda på ett sådant samhällsnyttigt sätt att de ska indelas som ecklesiastikbyggnader.

Prästlönefastigheter

En förutsättning för att s.k. prästlönefastigheter ska undantas från skatteplikt är att fastigheten till övervägande del används i Svenska kyrkans verksamhet som sådan. I de fall det finns en byggnad på prästlönefastigheten som har en blandad användning, t.ex. församlingsexpedition och bostad, bör byggnaden med tillhörande tomtmark i stället indelas som småhus eller hyreshus, i de fall bostadsfunktionen överväger.

Gästhemsbyggnader i anslutning till en kyrka

Regeringsrätten har i en dom från 2003 gjort bedömningen att en gästhemsbyggnad som tillhör och är belägen i omedelbar anslutning till en kyrka ska indelas som hyreshus. Den aktuella byggnaden uppfördes uteslutande för att ge medlemmar i kyrkan tillgång till övernattningsmöjligheter vid besök i kyrkan. Byggnaden ansågs huvudsakligen använd för boendeändamål (RÅ 2003 not. 214).

Byggnad med bostäder, lokaler samt kyrkolokaler

Kammarrätten har i en dom beslutat att indela en fastighet med bostäder, lokaler samt kyrkolokalerna som en hyreshusenhet enligt 2 kap. 3 § FTL. I detta fall disponerade kyrkan 20 procent av byggnadens totala yta. Kammarrätten ansåg därmed att det är uppenbart att fastigheten ska indelas som en hyreshusenhet (KRNG 2010-10-21 mål nr 4358-09).

Jämföra delar av en byggnads volym och area när man ska indela en byggnad

När man ska avgöra om en byggnad ska indelas som en skattepliktig hyreshusenhet eller specialbyggnad (ecklesiastikbyggnad), kan man grunda bedömningen på en jämförelse av de olika byggnadsdelarnas area och byggnadsvolym.

I en kammarrättsdom innehöll en byggnad, förutom kyrkolokalen, även lägenheter, kontor, tandläkarmottagning m.m. Kammarrätten fann att varken en beräkning av uppförandekostnaden eller av hyresvärdet var tillräckligt tillförlitligt för att kunna ligga till grund vid en huvudsaklighetsbedömning. Det som återstod var en bedömning grundad på area eller volym.

Av byggnadens totala yta utgjorde 48,7 procent kyrkodelen och 51,3 procent hyreshusdelen. Av den totala byggnadsvolymen utgjorde 55,7 procent kyrkodelen och 44,3 procent hyreshusdelen. Kammarrätten gjorde bedömningen att det med hänsyn till byggnadens utformning och beskaffenhet av kyrka som är inrymd i en byggnad som i övrigt innehåller bostäder och lokaler, var det mest lämpligt att vid helhetsbedömningen utgå från volymmåtten. Eftersom den kyrkliga delen övervägde när man jämförde volymmåtten, indelades fastigheten som specialenhet, ecklesiastikbyggnad (KRNS 2010-12-09 mål nr 3664-09).

Krematorium och annan byggnad

Till gruppen ecklesiastikbyggnad hör även krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet.

Däremot bör en byggnad som till övervägande del innehåller bostäder för begravningsplatsens anställda inte klassificeras som specialbyggnad. Det gäller även om byggnaden är belägen vid begravningsplatsen.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNG 2010-10-21, mål nr 4358-09 [1]
  • KRNS 2010-12-09, mål nr 3664-09 [1]
  • RÅ 2003 not. 214 [1]

Lagar & förordningar

  • Fastighetstaxeringslag (1979:1152) [1] [2]