Ansökan och beslut om F-skatt

Vad innebär F-skatt?

Bestämmelserna om godkännande för F-skatt och återkallelse av godkännande för F-skatt finns i 9 kap. SFL. Reglerna om F-skatt infördes ursprungligen 1993, se prop. 1991/92:112.

Skatteverket ska besluta om godkännande för F-skatt om den som ansöker bedriver eller har för avsikt att bedriva näringsverksamhet i Sverige, och även övriga förutsättningar för godkännande är uppfyllda. Att vara godkänd för F-skatt är frivilligt.

Ett godkännande för F-skatt innebär att det är personen själv som ansvarar för att betala in sin preliminära skatt och sina socialavgifter (10 kap. 11–13 §§ SFL och 2 kap. 5 § SAL). Den som inte är godkänd för F-skatt har A-skatt.

Den som vill bli godkänd måste själv ansöka

Den som vill bli godkänd för F-skatt måste själv ansöka om det. Ansökan ska göras enligt fastställt formulär (3 kap. 1 § SFF). Ansökan kan göras

• via Skatteverkets e-tjänst på verksamt.se
• på blankett Företagsregistrering (SKV 4620).

Utländska sökanden kan göra ansökan

• på blankett Skatteanmälan för utländska företagare (SKV 4632).

Den som ansöker om godkännande för F-skatt ska lämna en preliminär inkomstdeklaration till Skatteverket (28 kap. 2 § SFL).

Om den som är godkänd för F-skatt vill ändra något, t.ex. ändra från F-skatt till FA-skatt, ändra företagets kontaktuppgifter eller vill att godkännandet för F-skatt återkallas, så kan ändringen göras på verksamt.se, på blanketten Ändringsanmälan (SKV 4639) eller i ett brev. En preliminär inkomstdeklaration kan lämnas för att ändra den debiterade preliminärskatten (i e-tjänsten Preliminär inkomstdeklaration eller på blankett SKV 4313, juridiska personer eller SKV 4314, fysiska personer).

Undertecknande

Ansökan från enskilda näringsidkare ska skrivas under av sökanden eller behörig företrädare. Om sökanden är en juridisk person och firman enligt bolagsordningen eller föreningsstadgarna ska tecknas av flera personer, måste samtliga skriva under.

Skatteverket anser att en verkställande direktör är behörig att underteckna ansökan om företagsregistrering (skatte- och avgiftsanmälan) för bolagets räkning.

En preliminär inkomstdeklaration måste enligt lag undertecknas (38 kap. 2 § SFL). För övriga delar av ansökan om företagsregistrering (F-skatt, arbetsgivarregistrering och moms) finns inget lagkrav på att den som ansöker eller anmäler måste skriva under. För att Skatteverket ska kunna avvisa en ansökan eller anmälan om företagsregistrering i dessa delar ska det vara fråga om en sådan brist som gör att framställningen inte kan prövas i sak (20 § FL). Skatteverket kan inte hävda att framställningen inte kan prövas i sak endast av den anledningen att anmälan eller ansökan inte är behörigt undertecknad. Är Skatteverket tveksamt till om en sådan anmälan eller ansökan är en viljeyttring från företaget i fråga kan Skatteverket begära att avsändaren bekräftar detta (21 § FL). En sådan bekräftelse kan ske med hjälp av ett undertecknande, men det finns också möjlighet att göra den på annat sätt – muntligt eller skriftligt, exempelvis genom telefonsamtal och mobilt bank-ID (prop. 2016/17:180 s. 137-138).

Om Skatteverket utan framgång har försökt att få en ansökan om godkännande för F-skatt bekräftad av behörig företrädare och därför fortfarande är tveksamt till om det är en viljeyttring från företaget ifråga får Skatteverket förelägga företaget att åtgärda bristen och samtidigt informera om att om bristen inte åtgärdas så kan följden bli att ansökan inte tas upp till prövning, d.v.s. avvisas (20 § FL).

Uppgifterna i ansökan är bristfälliga

Om uppgifterna i en ansökan är så bristfälliga att Skatteverket inte kan göra en bedömning av om förutsättningarna för godkännande för F-skatt är uppfyllda, ska den sökande ges tillfälle att komplettera sin ansökan. En sådan situation kan uppkomma antingen om den som ansöker inte har lämnat tillräckliga uppgifter om vilken verksamhet som ska bedrivas eller om sökanden inte har lämnat några uppgifter alls (prop. 1997/98:33 s. 41).

En fråga om komplettering av en ansökan ska vara utformad på sådant sätt att det tydligt framgår på vilket sätt ansökan är bristfällig och vilka ytterligare uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna besluta om ett godkännande.

Godkännande för F-skatt

När den sökande uppfyller de förutsättningar för godkännande som anges i 9 kap. SFL ska Skatteverket godkänna den sökande för F-skatt. Då skickas ett registerutdrag ut automatiskt till personen. Av utdraget framgår att sökanden blivit godkänd för F-skatt samt från vilket datum.

Ett beslut om godkännande för F-skatt kan inte fattas med retroaktiv verkan. Det innebär att godkännandet gäller tidigast från och med den dag då beslutet fattats av Skatteverket.

Godkännandet gäller tills vidare

Ett beslut om godkännande för F-skatt gäller tills vidare, alltså tills Skatteverket återkallar det på grund av innehavarens egen begäran eller av annat skäl (9 kap. 4 § SFL, se prop. 2010/11:165 s. 327).

Bedömningen av om verksamheten är näringsverksamhet eller inte är preliminär

Det kan vara svårt att vid ansökningstillfället avgöra om den verksamhet som en fysisk person avser att bedriva kommer att uppfylla kraven för näringsverksamhet. Det avgörande är hur verksamheten faktiskt har bedrivits. Den bedömningen kan göras först i efterhand. Det är därför först efter någon tid och ofta inte förrän i samband med inkomstbeskattningen som det går att konstatera om verksamheten har bedrivits under sådana former att den uppfyller kraven för näringsverksamhet (prop. 1997/98:33 s. 39–41).

Det är därför viktigt att Skatteverket, i samband med godkännandet för F-skatt, informerar sökanden om att bedömningen att den beskrivna verksamheten utgör näringsverksamhet är preliminär och att en annan bedömning kan komma att göras senare. Även om bedömningen av att verksamheten är näringsverksamhet är preliminär gäller godkännandet för F-skatt så länge som det inte är återkallat.

När ansökan inte kan godkännas

Om förutsättningarna för att godkänna en ansökan om F-skatt saknas fattar Skatteverket beslut som innebär att den sökande inte godkänns för F-skatt. Beslutet kan vara ett avvisningsbeslut, om de formella förutsättningarna för att pröva ansökan i sak saknas, eller ett avslagsbeslut, om förutsättningarna i 9 kap. SFL inte är uppfyllda.

Avvisningsbeslut

När det saknas formella förutsättningar för att ta upp ett ärende till prövning ska Skatteverket fatta ett avvisningsbeslut.

Den omständigheten att t.ex. en sökande inte kommit in med kompletterande utredning trots Skatteverkets begäran om det, är inte ett formellt hinder för att pröva ansökan i sak (jfr 23 § FL). Ärendet ska i ett sådant fall avgöras genom ett avslagsbeslut.

Avslagsbeslut

Om den sökande inte uppfyller kraven för att godkännas för F-skatt fattar Skatteverket ett beslut om avslag på ansökan.

När en ansökan om godkännande för F-skatt inte innehåller tillräckliga uppgifter för att Skatteverket ska kunna göra en bedömning av om förutsättningar för godkännande för F-skatt finns, bör ansökan avslås.

Skatteverket ska både i förslag till beslut och i beslut redogöra för alla relevanta omständigheter som legat till grund för beslutet att inte godkänna den sökande för F-skatt. Av beslutsmotiveringen ska det framgå vilka kompletteringar Skatteverket begärt in. Det ska också framgå varför de kompletterande uppgifterna är nödvändiga för att Skatteverket ska kunna bedöma om förutsättningar för ett godkännande finns.

Att någon inte svarat på Skatteverkets frågor är i sig inte en grund för avslag. Däremot kan det innebära att Skatteverket inte har tillräckligt med information för ett godkännande.

Omprövning av ett avslagsbeslut

Skatteverket kan ändra ett avslagsbeslut om det har framkommit nya omständigheter efter avslagsbeslutet. Detta blir aktuellt då en sökande som fått avslag på sin ansökan begär omprövning och visar att det finns förutsättningar för godkännande.

Godkännandet gäller från den dag då Skatteverket fattar beslut i omprövningen.

Överklagande av ett avslagsbeslut

Om det kommer in ett överklagande av ett avslagsbeslut ska Skatteverket först ompröva det överklagade beslutet (67 kap. 20 § SFL). Denna s.k. obligatoriska omprövning innebär att Skatteverket ska pröva om beslutet att inte godkänna sökanden för F-skatt är korrekt eller om det ska ändras bl.a. beroende på det som klaganden framfört.

Om det vid en obligatorisk omprövning framkommer att klaganden uppfyller förutsättningarna för godkännande för F-skatt så ska beslutet ändras och godkännandet beviljas, även om det beror på nya omständigheter. Godkännandet för F-skatt gäller då från tidpunkten för det obligatoriska omprövningsbeslutet.

Om Skatteverket anser att det överklagade beslutet är korrekt ska ärendet överlämnas till domstol för prövning.

Om det under pågående domstolsprocess framkommer att klaganden uppfyller förutsättningarna för godkännande och det inte bestrids av Skatteverket bör Skatteverket tillstyrka bifall till överklagandet.

Ny ansökan när ett tidigare beslut ligger för prövning i domstol (litis pendens)

Skatteverket är förhindrat att ändra ett överklagat beslut eller fatta ett nytt beslut i samma sak efter det att överklagandet och handlingarna i ett ärende har överlämnats till domstol under den tid som domstolsförfarandet pågår (39 § FL och prop. 2016/17:180 s. 330-331), s.k. litis pendens. Bestämmelsen om litis pendens är undantagslös (se prop. 2016/17:180 s. 237-241).

Om en ny ansökan om godkännande för F-skatt kommer in under tiden domstolsprocessen på grund av överklagandet av Skatteverkets avslagsbeslut pågår ska Skatteverket därför avvisa ansökan.

Om det tillkommer omständigheter genom den nya ansökan så bör Skatteverket upplysa domstolen om detta, och tillstyrka bifall till överklagandet om de nya omständigheterna ger stöd för det.

Ny ansökan efter att domstolens dom fått laga kraft

Skatteverket får inte ompröva beslut i frågor som har avgjorts i allmän förvaltningsdomstol, s.k. res judicata (66 kap. 3 § första stycket SFL). Bestämmelsen hindrar dock inte att Skatteverket prövar en ny ansökan om godkännande för Fskatt. Att en allmän förvaltningsdomstol har prövat Skatteverkets avslag på en ansökan hindrar alltså inte verket från att pröva en ny ansökan. Däremot får Skatteverket inte ompröva den första ansökan sedan frågan har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol (se prop. 2010/11:165 s. 1073 och RÅ 2005 ref. 42). Det är alltså när den enskilda uttryckligen har begärt en omprövning av ett avslagsbeslut som domstolen har prövat, som res judicata förhindrar omprövningen.

Den enskilda kan alltid välja att lämna en ny ansökan som Skatteverket ska pröva i sak, om domstolens dom har fått laga kraft.

Om den enskilda har begärt omprövning och det finns hinder på grund av res judicata ska Skatteverket avvisa den enskildas begäran. Skatteverket bör informera den enskilda att hen i stället kan lämna en ny ansökan om godkännande för F-skatt.

Beslut om återkallelse av godkännande för F-skatt

En återkallelse av ett godkännande för F-skatt bör i allmänhet ses som en mycket ingripande åtgärd. Grunderna för återkallelse i lagtexten är därför uttömmande och ska tolkas restriktivt (prop. 1991/92:112).

Skatteverket ska återkalla ett godkännande för F-skatt om innehavaren begär det, eller om förutsättningarna för godkännande i 9 kap. 1 § SFL inte längre är uppfyllda (9 kap. 4 § SFL).

Alla grunder för att återkalla ett godkännande för F-skatt ska redovisas både i förslaget till beslut och i beslutet. Det innebär att om det finns mer än en grund för att återkalla F-skatt så ska de redovisas, även om de var för sig skulle vara tillräckliga för att ensamt vara grund för återkallelse. Det kan till exempel vara så att den som är godkänd för F-skatt varken har lämnat inkomstdeklaration efter föreläggande eller betalat skatter och avgifter i en utsträckning som inte är obetydlig.

I vissa fall kan det finnas särskilda skäl att inte återkalla ett godkännande för F-skatt genom att hänsyn tas till samtliga omständigheter i det enskilda fallet (9 kap 4 § andra stycket).

Oförändrat utredningsmaterial

Om en person har blivit godkänd för F-skatt trots att det vid godkännandetillfället fanns brister i en sådan omfattning att denna rätteligen inte skulle ha godkänts gäller ändå beslutet. Skatteverket kan inte återkalla ett godkännande för F-skatt på oförändrat utredningsmaterial. De brister som fanns vid godkännandetillfället kan inte självständigt ligga till grund för återkallelse, eftersom utredningsmaterialet då är oförändrat.

Nya brister som uppkommit efter godkännandetillfället men som har läkts innan ett beslut om återkallelse fattats innebär inte att utredningsmaterialet har förändrats.

För att återkallelse ska kunna göras måste utredningsmaterialet ha förändrats; det vill säga att det måste ha tillkommit någon ny omständighet för återkallelse efter det att personen godkändes för F-skatt. Det räcker dock att ytterligare en brist har tillkommit. Av förslaget till beslut och beslutet ska både de gamla och de nytillkomna bristerna framgå. Förhållandena behöver inte ha förändrats för att det ska kunna anses att det tillkommit nya omständigheter, utan det är tillräckligt att det framkommit nya uppgifter om tidigare okända förhållanden (prop. 2010/11:165 s. 726 f.). Det skulle till exempel kunna vara uppgifter som ändrar Skatteverkets syn på vem som är företagsledare.

Omprövning och överklagande av ett återkallelsebeslut

Den som har fått ett beslut om återkallelse kan, om hen inte är nöjd med beslutet, begära omprövning av eller överklaga beslutet.

Vid en sådan omprövning är det förhållandena på dagen för återkallelsen som ska prövas. Om återkallelsebeslutet var korrekt på beslutsdagen är beslutet riktigt och då ska beslutet inte ändras.

Om förutsättningarna för godkännande för F-skatt har blivit uppfyllda efter återkallelsebeslutet måste en ny ansökan om godkännande lämnas in.

Om Skatteverket ändrar återkallelsebeslutet ska ett nytt godkännande för F-skatt registreras på det datum som det omprövningsbeslutet fattas. Det går inte att ”backa” ett datum för godkännande. Detta beror på de rättsverkningar som följer av ett godkännande för F-skatt. Vid varje tillfälle ska de uppgifter som framgår av Skatteverkets register för F-skatt vara korrekta, och de ska inte kunna ändras i efterhand.

Kompletterande information

• Ersättning till den som har F-skatt - skatteavdrag
• Ersättning till den som har F-skatt – arbetsgivaravgifter