Meny

Inom det internationella samarbetet finns det olika sätt utbyta information som behövs för tillämpningen av bestämmelserna om de punktskatter som inte är EU-harmoniserade.

Automatiskt informationsutbyte

Med automatiskt informationsutbyte avses information som två eller flera länder på förhand har definierat till sitt innehåll och bestämt att utbyta. Informationsutbytet behöver inte vara automatiskt i den meningen att det är datoriserat och sker utan inblandning av någon tjänsteman. Det är dock vanligt att länderna kommer överens om att informationsutbytet ska ske genom automatisk elektronisk överföring av uppgifter från ländernas olika beskattningsdatabaser.

Sverige har för närvarande inga överenskommelser om automatiskt informationsutbyte med andra länder som specifikt gäller de punktskatter som inte är EU-harmoniserade.

Information som Skatteverket får genom automatiskt informationsutbyte om andra skatter får användas för utredningar av punktskatter endast om den rättsakt som ligger till grund för det automatiska informationsutbytet eller om det land som har lämnat informationen tillåter det. Du kan läsa mer på sidan om sekretess och användningsbegränsningar.

Spontant informationsutbyte

Det spontana, frivilliga informationsutbytet avser information som Skatteverket skickar eller tar emot från andra länder utan att detta har bestämts på förhand. Det kan vara uppgifter som Skatteverket påträffat under en skrivbordsutredning eller en revision och som verket tror kan vara till nytta för beskattningen av en punktskatt i ett annat land eller, tvärtom, uppgifter som ett annat lands skattemyndighet påträffat och som de bedömer kan vara till nytta för punktbeskattningen i Sverige.

Den information som andra länders skattemyndigheter skickar spontant till Skatteverket gäller ofta andra skatteslag, såsom inkomstskatt, mervärdesskatt eller de harmoniserade punktskatterna. Skatteverket får använda sådan spontan information för utredningar av icke-harmoniserade punktskatter endast om den rättsakt som ligger till grund för det spontana informationsutbytet eller om det land som har lämnat informationen tillåter det. Du kan läsa mer på sidan om sekretess och användningsbegränsningar.

Om Skatteverket skickar en uppgift om skatt till en utländsk myndighet ska den som uppgiften gäller som huvudregel underrättas. Hen ska få information om vilken utländsk myndighet som uppgiften har skickats till samt även få själva uppgiften för kännedom. Skatteverket behöver dock inte underrätta den som uppgiften gäller om detta är uppenbart obehövligt eller om det finns risk att en underrättelse skulle försvåra utredningen eller beslutet i det andra landet. Skyldigheten att informera den som uppgiften gäller följer av 9 § LÖHS. Du kan läsa mer på sidan om lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Informationsutbyte på begäran

När Skatteverket utreder en svensk icke-harmoniserad punktskatt kan det finnas behov av att få information som finns i ett annat land. Skatteverket har då möjlighet att begära att informationen hämtas in i det andra landet. För att kunna skicka en sådan s.k. begäran om handräckning till ett annat land krävs det att vissa förutsättningar är uppfyllda:

  • Det måste finnas en rättsakt som ger stöd för utbyte av den information som Skatteverket vill ha.
  • Det land som Skatteverket vill få informationen från ska omfattas av rättsakten.
  • Skatteverket ska normalt även ha uttömt alla möjligheter att hämta in informationen här i landet.

Det är därför nödvändigt att känna till vilka rättsakter som ger stöd för en begäran om information som ska användas i utredningar om icke-harmoniserade punktskatter.

Under förutsättning att det finns stöd i en rättsakt kan Skatteverket även begära att få närvara vid en utredning i ett annat land. Utredningen utförs dock av det landets tjänstemän. De närvarande tjänstemännen från Skatteverket har ingen befogenhet att själva göra någon utredning i ett annat land.

Skatteverket kan även begära att samtidiga kontroller sker i flera länder och med respektive skattemyndighets tjänstemän. Samtidiga kontroller kan användas för att påskynda och förenkla utredningar i mer än ett land.

Andra länder kan under samma förutsättningar begära information och bistånd från Skatteverket. Om Skatteverket skickar en uppgift om skatt till en utländsk myndighet ska den som uppgiften gäller som huvudregel underrättas. Hen ska få information om vilken utländsk myndighet som uppgiften har skickats till samt även få själva uppgiften för kännedom. Skatteverket behöver dock inte underrätta den som uppgiften gäller om detta är uppenbart obehövligt eller om det finns risk att en underrättelse skulle försvåra utredningen eller beslutet i det andra landet. Skyldigheten att informera den som uppgiften gäller följer av 9 § LÖHS. Du kan läsa mer på sidan om lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Begärda upplysningar ska vara relevanta

Skatteverket får bara begära sådan information som kan antas vara relevant för en korrekt tillämpning av den svenska punktskattelagstiftningen i förhållande till en eller flera fysiska eller juridiska personer.

Skatteverket anser att detta s.k. relevanskrav vid informationsutbyte på begäran innebär att verket inte får begära information om en viss persons eller viss grupp av personers förehavanden i utlandet i syfte att göra kartläggningar, riskanalyser eller för att föra statistik. Inte heller får Skatteverket begära information för att granska en viss bransch eller ett visst näringslivssegment om det inte finns en direkt koppling till tillämpningen av de svenska punktskattebestämmelserna för en eller flera fysiska eller juridiska personer.

Skatteverket får alltså inte använda informationsutbytesåtgärder enbart för att hitta intressant information (s.k. fishing expeditions), exempelvis om en utländsk näringsidkares samtliga icke namngivna svenska kunder, eller begära upplysningar om en skattskyldig som sannolikt inte är relevanta för ett visst ärende. Det krävs dock inte en pågående utredning eller revision för att relevanskravet ska vara uppfyllt. Det är tillräckligt att det finns en fråga om tillämpningen av de svenska punktskattebestämmelserna för en eller flera fysiska eller juridiska personer.

Gruppförfrågan (group request)

Under vissa förutsättningar kan Skatteverket begära information från ett annat land om en grupp fysiska eller juridiska personer som inte kan identifieras vid tidpunkten för begäran om handräckning. Det är mycket viktigt att Skatteverket då redogör för de omständigheter som gör att det inte är frågan om en s.k. fishing expedition eller annan otillåten begäran. I kommentarerna till 2012 års uppdatering av artikel 26 i OECD:s modellavtal anges vissa förutsättningar som ska vara uppfyllda för att en sådan s.k. gruppförfrågan (group request) ska vara tillåten. Skatteverket ska alltid samråda med den andra medlemsstaten innan en formell gruppförfrågan skickas.

Skatteverket bör först begära information från den skattskyldiga

Skatteverket anser att den skattskyldiga ska tillfrågas innan verket begär information från en annan medlemsstat. Detta gäller dock inte om en sådan fråga kan antas försvåra en utredning eller en kontroll. I så fall får Skatteverket låta bli att först fråga den skattskyldiga.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden [1] [2]

Ställningstaganden

  • Den skattskyldige ska tillfrågas innan Skatteverket begär information från ett annat land [1]
  • Hur ska det s.k. relevanskravet (foreseeable relevance) förstås vid informationsutbyte på begäran? [1]